En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Äldre invandrares levnadsvillkor kartläggs

De unga människor från Mellanöstern och andra utomeuropeiska länder som invandrade till Sverige under andra halvan av 1900-talet är pensionärer nu. Trots att den gruppen generellt har en hög utbildningsnivå har de lägre inkomster än svenskfödda äldre, visar preliminära resultat från ny forskning.

Det finns ett stort behov av mer kunskap kring äldre invandrares livsvillkor och sociala situation, menar Cecilia Gustafsson, doktor i kulturgeografi och en av forskarna i en forskargrupp från Umeå universitet som arbetar med projektet ”Social exkludering eller ´framgångsrikt´ åldrande? Levnadsförhållanden och livsstrategier bland äldre invandrare i Sverige.” Projektet startade 2016 och ska pågå till 2020.

Det finns en tendens att generalisera och tala om gruppen ”äldre invandrare” som om den var enhetlig, menar Cecilia Gustafsson. Det saknas storskalig forskning och studier som belyser skillnader, till exempel när det gäller social exkludering, mellan olika grupper äldre invandrare och i förhållande till inrikes födda.

Cecilia Gustafsson

– Social exkludering är ett utvidgat fattigdomsbegrepp som belyser individers brist på resurser. Det kan handla om ekonomiska förhållanden, utbildning, hälsa, delaktighet i civilsamhället, boendemiljö, och tillgång till sociala nätverk. Brister som kan leda till att de isoleras från det omgivande samhället, förklarar Cecilia Gustafsson.

För äldre invandrare spelar en rad olika aspekter in. Till exempel när man kommit till Sverige, av vilken orsak, om man har barn och sociala nätverk här och om man kommit in på arbetsmarknaden eller inte.

Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) arbetar forskargruppen nu med en stor så kallad registerstudie där man bland annat tittar på utbildningsnivå, disponibel inkomst och hälsa hos invandrare över 60 år. Det är ett material som sträcker sig från 1986 till 2013. Preliminära resultat visar övergripande att äldre invandrares socioekonomiska situation generellt förbättrats sedan 1986. Det går också att utläsa skillnader som inte lyfts fram tidigare, till exempel att de som kommit från utomeuropeiska länder generellt har en högre utbildningsnivå i slutet av studieperioden jämfört med inrikes födda. Men trots detta har alltså de från utomeuropeiska länder en sämre ekonomisk situation som pensionärer. Det var ett något överraskande resultat, tycker Cecilia Gustafsson.

Studien ger än så länge inget svar på varför det ser ut som det gör, men hennes kvalificerade gissning är att dessa personer i Sverige inte har arbetat inom det yrke de var utbildade för. Det kan i sin tur hänga ihop med svårigheter att få betyg överförda och utbildningar validerade i Sverige och med diskriminering på arbetsmarknaden.

– I förlängningen missgynnas också den här gruppen av vårt pensionssystem som det är utformat idag, eftersom lägre inkomster under arbetslivet och få yrkesverksamma år ger lägre pension. Ålder vid invandring och anledningen till att man kommit till Sverige – som arbetskraftsmigrant eller flykting, till exempel – är avgörande för hur ens ekonomiska förutsättningar som pensionär blir. Om vi tänker oss att en bra integration inte bara ska gälla dem i yrkesverksam ålder, utan också de äldre, är ett reformerat pensionssystem centralt. Utformat på ett annat sätt skulle det kunna reducera skillnader som har uppkommit tidigare i livet och som leder till ekonomisk ojämlikhet bland äldre, säger hon.

Längre fram ska forskargruppen också titta på vilken betydelse motiv till invandringen har när det gäller social exkludering. Spelar det roll om någon har kommit som flykting, anhörig eller arbetskraft? Som ung eller gammal? Andra frågeställningar gäller till exempel familjesituationen. Vad betyder det att ha en partner och/eller barn i Sverige?

En ytterligare del av forskningsprojektet utgörs av så kallade kvalitativa djupintervjuer med en mindre grupp. Med dem vill forskarna fånga upp hur äldre invandrare ser på livet och ålderdomen i Sverige, vilka erfarenheter de har gjort och vilka strategier de använder för att motverka social exkludering.

– Planen är att intervjua personer från de vanligaste invandringsländerna. Nordiska migranter från till exempel Finland och Norge för att se hur deras erfarenheter skiljer sig från de som personer från andra delar av världen har. Vi ska också intervjua några som kom som arbetskraftsinvandrare på 50- och 60-talen, från till exempel före detta Jugoslavien och Tyskland, flyktingar från 1970-talet och framåt, till exempel från Chile och Iran, plus de som kommit relativt nyligen från till exempel Irak, Syrien och Somalia. Men vi tänker oss att de vi intervjuar ska ha bott här en tid och vi ska försöka få med både män och kvinnor, kanske en man och en kvinna från varje land, berättar Cecilia Gustafsson.

Hon ser ett stort behov av ett bättre kunskapsunderlag om gruppen äldre invandrare eftersom de idag utgör en stor del av den växande gruppen äldre – ungefär 13 procent av alla över 65. Samtidigt är det viktigt att se att det finns stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Den absolut största gruppen i Sverige kommer från Finland (28 procent) och andra nordiska och europeiska länder. Totalt kommer ca 77 procent från europeiska länder och 51 procent av dem från Norden.

– Hur ska situationen se ut för våra äldre? Ska vi räkna även dem som invandrat till Sverige som ”våra äldre” och vad kräver det i så fall? Det är frågor vi behöver ta ställning till, säger Cecilia Gustafsson.

 

Några ytterligare preliminära resultat från forskningsprojektet i korthet: 

De äldre utrikesfödda har ökat från 17 % till 28 % (av samtliga utrikes födda) mellan åren 1986-2013 – från 108,471 (av 652,302) till 312,940 (av 1,111,442)

Majoriteten av gruppen immigranter kommer från nordiska länder, majoriteten, 28 procent från Finland.

Mer än hälften av de äldre immigranterna har immigrerat för 1970. Det gäller framför allt de från de nordiska länderna. Äldre som immigrerat från utomeuropeiska länder har oftare gjort det från 1970-talet och framåt.

Forskargruppen

Cecilia Gustafsson är verksam vid forskningscentret CEDAR (Centre for Demographic and Ageing Research) vid Umeå universitet.

I forskargruppen ingår också Jenny Olofsson och Gunnar Malmberg, även de verksamma vid CEDAR och Aina Tollefsen vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia.

Text: Yvonne Busk Bilder: Mostphotos

 

 

 

 

Ett svar to “Äldre invandrares levnadsvillkor kartläggs”

  1. Laura Evasdotter Albanesi skriver:

    Hej
    väldigt intressant! Jag har kommit till Sverige 1979 som politisk flykting från Argentina och nu har gått i pension sedan september 2017.
    Jag kan tänka mig att ställa upp i det ni behöver i er forskningsprojekt.
    Vänligen
    Laura

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto