En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Anna Hertting

Anna Hertting

Kombinationernas mästarinna har Anna Hertting kallats ibland för att hon ofta kombinerar oväntade saker för att skapa något nytt. Hon är fysioterapeut (leg. sjukgymnast), psykolog och med dr i folkhälsovetenskap. Hon har varit verksam vid Institutet för Psykosocial Medicin, Stockholm, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting och Örebro Universitet. Under åren 2006 till 2012 var hon ordförande för dåvarande Sjukgymnastförbundet, nu Fysioterapeuterna Anna Hertting har skrivit flera böcker om bl a folksjukdomar som långvarig smärta, trötthet och stress. 2012 kom hennes bok Hälsofrämjande möten som stärker människors tilltro till sin egen förmåga.

Alla dessa åldersförändringar

Vid ratten en mörk vinterkväll överraskas jag av att snöyran flyter ihop med de ljusflimrande billyktorna till en svårgripbar mix. Samma sak händer när jag något senare ska avläsa tågtiderna på Stockholms central. Jag inser att det är dags att kontakta min optiker. Han konstaterar att jag vid sidan av tidigare brytningsfel har begynnande gråstarr.

I stället för att skaffa nya glasögon i ett ovisst skede bestämmer jag mig för att uppsöka en ögonläkare. Han konstaterar också att gråstarren är i ett tidigt stadium och att man alltid avvaktar innan man byter bort kroppens biologiska linser mot artificiella. Jag var helt nöjd med det beskedet.

Däremot lyssnade jag med bestörtning på ögonläkarens andra fynd som visade åldersförändringar i de tunna blodkärl som försörjer näthinnans gula fläck (makula degeneration). Han berättade att syncellerna sitter som allra tätast där och att det är därför vi kan se skarpt. Med åren kan det bildas plack (oxiderat fett och förkalkade cellrester) som försvårar blodförsörjningen så att syncellerna till slut dör. Med den bilden fick jag samtidigt besked om att det varken finns bot eller bromsmediciner.

Jag kände mig missmodig när jag gick därifrån. Jag förstod att man med tiden kan få kraftig synnedsättning. Som den läsande och skrivande person jag är såg jag framför mig ett liv med betydligt sänkt livskvalitet. Min tidigare optiker hade aldrig nämnt ett ord om att det finns ett känsligt område för åldersförändringar på näthinnan (ögonbotten). Märkligt nog hade jag varken läst eller hört talas om det. Det är först nu efteråt som jag förstår att det finns i släkten.

Jag bestämmer mig för att söka ny optiker och har turen att möta en engagerad person med tillgång till motsvarande utrustning som ögonkliniken. Utifrån en ny kamerabild på ögonbottnen blir jag lugnad av att mina plack i gula fläckens kapillärer är glest utspridda och att ögat är duktigt på att kompensera. Optikern informerade om en amerikansk studie som visat att ett specifikt kosttillskott kunnat bromsa förloppet för vissa personer(AREDS 2013). Han berättade även att växtbaserad mat, som är rik på antioxidanter, vitaminer och mineraler tycks kunna minska risken för att det bildas plack. (Se bifogade länkar).

Från ögonläkaren gick jag villrådig med tunga steg och från optikern med lätta. I mötet med läkaren fick jag ingen bild av hur stora förändringarna var. Han frågade aldrig om det negativa beskedet kom oväntat. I det andra mötet blev jag motiverad att stärka ögonhälsan och söka vidare kunskap.

Väl hemma läser jag att förutom arv och hög ålder är rökning en klar riskfaktor för åldersförändringar i ögonen. I väntan på forskning om motion som friskfaktor låter jag mig inspireras av boken Hjärnstark, av Anders Hansen, psykiatriker. Han skriver att hjärnan är det organ som allra mest gynnas av konditionsträning. I boken lyfter han fram spännande forskning som visar att ökad blodcirkulation i hjärnan kan stimulera nybildning av nervceller i vårt minnesorgan Hippocampus. Min tes är att det även borde gälla för ögats synceller.

Utifrån min yrkesbakgrund inspireras jag till att skapa ett rehabprogram med ökat inslag av hälsofrämjande kost och konditionsträning, förstärkt med ögongymnastik, avspänning, medvetna andningstekniker och mental träning, dvs allt som kan skapa en så bra livsmiljö som möjligt för ögonen.

Samtidigt försämras synen påtagligt. Jag får ökad dimsyn, och har trots nya progressiva glasögon svårt att urskilja konturerna i en myllrande stadsbild, liksom texten på en tidningssida. Omvärlden blir allt suddigare och flyter ihop. Solnedgången blir dubbelexponerad, och ögonen skaver. Min ögonläkares tidigare ord om att det framförallt är förändringar i gula fläcken som ligger bakom mina synproblem ringer i öronen. På nätet läser jag att synförlusten oftast är långsam men att den också kan gå fort. Den gruppen tillhör kanske jag.

Oron gör att jag söker ögonkliniken för ett återbesök. Där gör man om hela proceduren och läkaren kan lyckligtvis konstatera att ögonbottnens gula fläck är oförändrad. Ögonsköterskan säger i förbifarten att jag har snustorra ögon och att jag ska blinka för att få bättre resultat på synundersökningen. Hon nämner inget om detta för ögonläkaren och det är först senare som jag förstår vidden av hennes iakttagelse.

Åter vid datorn söker jag information om torra ögon och finner en nystartad klinik med optiker som forskar på området. Där konstaterar man att tårkörtlarna inte producerar tillräckligt med olja. Tårfilmen spricker och ögats hornhinna tar stryk. Efter en tids rekommenderad egenvård försvinner symtomen och jag ser åter skarpt med stöd av mina bästa glasögon. Tack vare ett nytt svar på mina akuta problem är oron borta och jag ser med tillförsikt fram emot att kunna se tillräckligt bra länge än. Mitt tidigare skissade rehabprogram kommer nu väl till pass.

Med facit i hand var det åldersförändringar i ögats hornhinna som från början fick mig att söka hjälp. Ögonläkaren hittade förändringar i lins och ögonbotten med hjälp av sina instrument. Men genom att ”stirra sig blind” på kamerabilderna och inte fråga efter mina upplevleser/symtom lyckades han inte ringa in den spruckna tårfilmen på hornhinnan.

Med min berättelse vill jag betona vikten av att vi får hjälp till en helhetsbild av uppkomna besvär. Vi är många som också behöver erbjudas professionellt stöd till hälsofrämjande egenvård och rehabilitering. Ögat är ett känsligt sinnesorgan att både träna, nära och vårda. Det finns helt klart mycket att förbättra inom svensk ögonvård.

Anna Hertting

– https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1376

– https://www.nordicnutritioncouncil.com/antioxidanter-kan-skydda-ogat-mot-makulasjukdom

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto