En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Bättre sömn för ökad livskvalitet

Sömnskolan som bygger på KBT – kognitiv beteendeterapi – är en effektiv behandlingsmetod vid sömnproblem. Men Rita Fredin Larsson, KBT-terapeut i Borlänge, har sett att äldre svarar sämre än yngre på den. Nu ska hon i en studie undersöka om den kan utvecklas för att bättre passa äldre.

Rita tar emot i den vackra Majorsflygeln på Rommehedslägret utanför Borlänge. Området var regemente mellan 1776 och 1908. Nu är helt andra verksamheter inrymda i de gamla husen. Majorsflygeln är ett gult och brunt trähus med mycket snickarglädje. Det andas harmoni både på utsidan och inomhus. Här, i KBT-verkstan, tar Rita emot sina klienter och det är här den nya sömnskolan och forskningsstudien ska starta efter årsskiftet. Den är ett led i Ritas vidareutbildning till psykoterapeut. Syftet är att undersöka om den traditionella Sömnskolan med vissa tillägg kan bli mer effektiv för äldre personer.

Rita Fredin Larsson

Rita är också sjuksköterska och har tidigare arbetat som distriktssköterska på en vårdcentral. Där mötte hon många patienter som sökte hjälp för sina sömnproblem. Det är en av de vanligaste orsakerna till att äldre söker vård. Hälften av alla som passerat 60 år har någon gång upplevt sömnstörningar. Det kan handla om svårigheter att somna, att man vaknar flera gånger under natten och vaknar tidigt på morgonen, utan att kunna somna om.

Psykologisk behandling med KBT har visat sig vara en effektiv metod mot sömnbesvär och eftersom Rita även är KBT-terapeut kunde hon erbjuda de patienter som kom till vårdcentralen med sådana problem behandling enligt konceptet Sömnskola.

– Det har forskats mycket på metoden och det har visat sig att den ger en bättre och mer långsiktig effekt än medicin, säger hon.

Rita upptäckte dock att äldre människor inte svarade riktigt lika bra som yngre på behandlingen. De inte var lika benägna att göra de uppgifter och övningar som är nödvändiga för att komma fram till ett bättre sömnmönster. Det födde tanken på att försöka utveckla metoden. Ritas teori är att det är svårare för äldre att förändra sitt invanda beteende, då många inte längre har samma krav på att efter en jobbig natt komma iväg till arbetet och på att prestera på hög nivå.

KBT bygger på förutsättningen att våra känslor, tankar och beteenden i alla situationer påverkar varandra i alla riktningar. Metoden har fokus på nuet och framtiden och på ett aktivt arbete där deltagarna genom konkreta arbetsuppgifter och övningar får hjälp att bearbeta tankar och förändra beteenden. Tillämpat i Sömnskolan innebär det bland annat att deltagarna under behandlingstiden för sömndagbok. Där ska man notera när man går och lägger sig, hur lång tid det tar att somna, hur många gånger man vaknar på natten, när man vaknar på morgonen, när man går upp och hur man känner sig under dagen. Ett steg i behandlingen som många tycker är jobbigt är restriktioner kring sömnen. Det innebär bland annat att begränsa sin tid i sängen och att gå och lägga sig och stiga upp på bestämda tider varje dag.

– En del ligger i sängen fyra timmar innan de somnar och tror att det är nödvändigt. Men vi vet att det bara skapar ångest. Man ska vara vaken så lite som möjligt i sängen och för att kunna somna måste man bygga upp ett ”sömndriv”, alltså vara vaken ett visst antal timmar. Vi vet att fysiska aktiviteter på dagen är bra och att det är viktigt att inte träna, äta eller dricka kaffe för sent. En del vill ta tupplurar på dagen. Det kan man göra, men helst inte på eftermiddagen. Alkohol är också något som många tar till för att det gör det lättare att somna. Det ger avslappning, men bara en kort stund. Under ytan stressas i stället kroppen, plus att det är vanligt att öka dosen, säger RitaSocialstyrelsen har rekommenderat att KBT används framför läkemedel vid sömnproblem. Men den rekommendationen har inte fått genomslag i primärvården. Läkemedel är fortfarande den vanligaste behandlingen. Det framgår av en enkätundersökning som gjorts bland 600 allmänläkare som fick svara på hur deras patienter behandlades för sömnbesvär. Anledningen är sannolikt att det finns för få KBT-terapeuter att tillgå på vårdcentralerna.

Läkemedel mot sömnproblem ger ofta oönskade biverkningar, inte minst hos äldre. Det kan till exempel handla om yrsel som i sin tur orsakar fall och fallskador. Äldre tar också upp läkemedel sämre än yngre och effekten är begränsad, anser Rita.

– Läkemedel kan hjälpa dig att slappna av, men inte att sova djupare. Det är också många som förlorar tilltron till sin egen förmåga att möta problemet, när de tror att de måste ta en tablett för att kunna sova, säger hon.

Äldre människor har generellt sämre djupsömn är yngre. Det kan tyckas paradoxalt, eftersom man kan tänka sig att en äldre kropp är tröttare och behöver mer och djupare sömn. Rita förklarar att det kan finnas en nedärvd överlevnadsaspekt i detta. Den som inte längre kan springa så fort undan en fara måste vakna snabbt när den närmar sig.

I dagens samhälle får dock sömnproblemen enbart negativa konsekvenser och leder till sämre livskvalitet. Reducerad djupsömn, minskad REM-sömn (drömstadiet) och mer vakentid under natten får till resultat att äldre i genomsnitt minskar sin nattsömn med nästan två timmar, jämfört med unga, friska personer. Det leder i sin tur till att många, till följd av en ständig trötthet, avstår från aktiviteter eller från att umgås med barn, barnbarn och vänner.

Det Rita vill lägga till och utforska i den nya studien handlar om acceptans, att acceptera de känslor och tankar som sömnproblemen ger och om att vidga perspektivet till att också sträva efter en bra livskvalitet.

– Om förbättrad livskvalitet är det större målet blir det lättare att jobba med sömnmönster. Om vi bara har fokus på sömn kan tankarna fastna där. Vi behöver även se vad i livet som hindras av att vi inte sover. När man får syn på vad man kan vinna på att göra saker som är lite jobbiga tror jag att man blir mer motiverad, förklarar Rita.

De två grupper, med vardera åtta deltagare, som ingår i studien kommer att träffas sex gånger, två timmar varje gång. Efteråt ska resultatet utvärderas enligt bestämda och väl definierade mätvärden kring bland annat sömneffektivitet, sömnlängd, sömnkvalitet och dagbesvär.

– Detta är en liten studie, men skulle den tyda på att behandlingen blir effektivare med de tillägg jag gör finns anledning att följa upp den med ytterligare forskning. Terapi mot sömnbesvär handlar om att bygga upp en egen kompetens och tro på sin egen förmåga. Den tappar man med läkemedel, plus att de ger biverkningar. Men terapi är inte heller biverkningsfri. Det är jobbigt med förändringar, säger Rita.

Text/porträttfoto: Yvonne Busk Övriga bilder: Mostphotos 

Länkar för mer info:

https://kbt-verkstan.se

https://www.sbu.se/contentassets/62234031245d407cbed9f4ee8dd0887f/presentation_somnbesvar.pdf

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/15302/LKT1044s2712_2714.pdf

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto