En konstnärlig ingång till kvinnofrågan | Seniorhälsa
En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

En konstnärlig ingång till kvinnofrågan

– Vi är nog lite arga, säger Marie Hektor, en av sju starka kvinnor i konstnärsgruppen Gaia. De är alla över 60 och har under sitt yrkesliv upplevt hur kvinnors konstnärliga skapande förminskats. Kvinnofrid i konstnärlig frihet är temat för deras nu aktuella utställning på Målhammar galleri i Västmanland.

Sju kvinnor, sju temperament och sju uttryckssätt. Gemensamt har de många års erfarenhet av kvinnliga konstnärers villkor.

– Vi tycker att det är viktigt att lyfta fram kvinnan i konsten. Ofta är det män som syns, hörs och tar plats. Det har vi alla upplevt och det ligger och gnager lite. Så på kvinnodagen förra året bestämde vi oss för att bilda den här gruppen, stötta varandra och visa unga tjejer att vi finns och kan stötta dem också, säger Marie Hektor.

Gaiagruppen

Genusforskaren och journalisten Vanja Hermele gav redan 2009 ut en bok om hur det stod till med jämställdheten i konstvärlden: Konsten – så funkar det (inte). Den byggde på en utredning som hon gjort på uppdrag av Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Sveriges konsthantverkare och industriformgivare (KIF). Hon kom fram till att jämfört med män har kvinnliga konstnärer mycket lägre status. De får lägre stipendiesummor, många blir sexuellt trakasserade och i offentliga rum blir kvinnliga konstnärers verk undanskuffade till platser som ger mindre utställningsersättning från BUS (Bildupphovsrätt i Sverige).

– Om man ställer ut på platser där det inte rör sig så många människor blir ersättningen mindre eftersom antal besökare under viss tid avgör vad den blir, förklarar Marie.

– När jag var ung mest grupp 8 som tog upp kvinnofrågor. Och lite bättre har det blivit sen dess. Jag tror att tjejer idag är mer medvetna. Nu finns det trots allt fler kvinnor på chefsposter, som gallerister och konstskribenter.

Marie Hektor arbetar med akvarell och skulptur i glas och raku.

Själv känner hon att hon burits fram av vingar som hennes mamma försett henne med och som hjälp henne att bli självständig och kreativ. Vingarna är ett motiv som också går igen i hennes konst – kvinnogestalter i rakubränd keramik, med vingar av glas.

Gaia, som gett namn åt konstnärsgruppen, är enligt grekisk mytologi jordens, moderlighetens och fruktbarhetens gudinna.

Det finns olika myter kring hur hon uppstod; ur ett ursprungligt kaos, ur ett ägg eller att hon föddes som dotter till de gudar som representerar luften och dagen. Myterna om Gaia anknyter till flera aspekter av det gruppens konstnärer vill uttrycka och därför valde de att ha henne som symbol och namn.

– Vi har möte en gång i månaden. Då pratar vi om kvinnors roll, planerar för utställningar och fastställer tema. Vi har alltid ett tema för våra utställningar, berättar Marie.

Annika Hedermo målar i olja, men är textilkonstnär i botten. Har under närmare 40 år arbetat inom teater (Dramaten och Teater Västmanland) med scenografi och kostymuppdrag.

Annika Hedermo har gjort en direkt koppling till Gaia i sitt verk; Gaia was here. En skapelseberättelse i form av ett textilkonstverk i tre delar – Natt– Gryning – Dag.

– Jag tänker mig att hon skapat himmel och ljus – en kvinnlig Gud. Jag har alltid varit intresserad av kvinnofrågor och jämställdhet. Det är en problematik som är svår att undvika. Vi har väl alla känt av både härskartekniker och otrygghet. Ju äldre man blir desto mer tänker man också på mormödrar och farmödrar och vilka normer som gällt för dem.

– Var och en av oss tolkar våra känslor utifrån temat Kvinnofrid i konstnärlig frihet. En konstnärlig ingång till kvinnofrågan är vårt bidrag till den utveckling som är på gång i spåren av Metoo, säger Annika.

 

Berit Mannberg arbetar med måleri och experimentell konst i blandteknik. Har utfört större offentliga utsmyckningar i textil.

Tidens rörelse, ljus, mörker, pulserande, levande kraft som värnar och skyddar livets växande. Så lyder texten bredvid Berit Mannbergs målning Urmodern. Att värna det som är skört, det som växer – att värna livet, är ett återkommande tema i hennes verk och en hållning inför det hon möter i livet.

– Jag reagerar alltid när någon – människa eller djur – blir utsatt och behandlas illa. Från det jag var liten och till nu, när jag är 66, har jag reagerat mot orättvisor och jag är aldrig passiv, utan säger ifrån.

Tillsammans med sin man och konstnärskollega Gunnar Forsman har hon arbetet en hel del med konstprojekt i skolor. Där är hon lyhörd för det som händer i en grupp.

– Jag är en seende människa och lägger märke till relationer, hierarkier och barn som hamnar utanför. När vi arbetar med barnen försöker jag alltid lyfta den som är svag eller hamnar utanför, berättar Berit.

Gunilla Ferm målar i akvarell, olja och tempera.

Gunilla Ferm har små miniberättelser kopplade till vart och ett av sina verk. Liten kvinnofrid är en skulptur i papiér-maché som förställer en sovande flicka. Vad drömmer hon om? Kanske att leva ett liv i harmoni med omvärlden, att bli sedd och uppskattad för den unika person hon är.

Gunilla tar ibland med sig sitt staffli för att måla utomhus. Det är stunder av ro och samtidigt utsatthet, av risk för oönskade men samtidigt möjlighet till betydelsefulla möten.

När stillheten bryts är titeln på en akvarell med motiv från Svartån i Västerås. Den målade Gunilla i sällskap med en lätt påverkad man som närmade sig. Något samtal i verklig mening blev det inte, men så länge hon målade berättade mannen om sitt liv för henne, som tyst tog emot hans berättelse.

Hon har också gjord den skultur i papier-maché – Brustet hjärta – som syns på utställningens affisch. En symbol för grusade förhoppningar, men också för att människor trots det kämpar vidare och kanske väljer en ny väg.

Georgianna Krallis verk är drömlika och fantasieggande. Här ställer hon ut målningar, men hon arbetar också med skulptur i glas och rostfritt stål. Hennes fokus är människan som en del av världsaltet. Att gruppen Gaia bildades betyder styrka och utveckling, tycker hon.

– Vi är en grupp reflekterande, proffsiga konstnärer. Ändå har vi i utställningssammanhang upplevt att vi inte behandlats med respekt och fått den uppbackning vi förtjänar. När vi bestämde oss för att bilda en grupp bestämde vi samtidigt att begränsa den till de sju vi är nu. Vi känner varandra sedan länge, är lyhörda för varandra och det är utvecklande för oss att jobba tillsammans, säger hon.

 

Lotta Mattson-Gudmundsson är textilkonstnär och arbetar med fritt broderi, vävning, stickade plagg och installationer.

Lotta Mattsson-Gudmundsson är textilkonstnär som även förmedlar sina budskap med ord, broderade på konstverket.

– Kvinnofrågan har alltid varit viktig för mig och tema i mitt skapande, berättar hon. Som ung kvinna med småbarn handlar det om att skapa jämställdhet i den situationen, senare kämpar många kvinnor med att räcka till för jobb, familj och kanske även för gamla föräldrar. Nu är den åldrande kvinnan i fokus. Då ser jag en enorm kraft. Erfarenhet, styrka och mod. Men samtidigt en osynlighet. Folk kan gå förbi alldeles nära på trottoaren, med näsan i mobiltelefonen. Då är det frestande att sticka ut ett ben och beroende på humör säga ”Hoppsan!” eller ”Se dig för!” när de snubblar.

 

Ingela Bauer arbetar med grafisk inriktning. Kombinerar ofta screen med måleri på duk och papper.

Ingela Bauer har i sitt arbete inför utställningen arbetat med kvinnors utsatthet i fokus. Berättelser som trycks undan på grund av kultur, skuld, ansvar och skam intresserar henne. I bilden ”Vänd dig inte om” bär kvinnan på en historia som inte berättats. En korp representerar den som betraktar och avvaktar.

Gaiagruppens många olika uttryck är en styrka, tycker Ingela.

– Vi når en större publik genom varandra. Och vi har många bra möten och diskussioner. Det är positivt att vi inte är unga. Det innebär att vi har många erfarenheter att förmedla, både som kvinnor och konstnärer.

Text/foto: Yvonne Busk

Utställningen Kvinnofrid i konstnärlig frihet på Målhammar galleri pågår t o m 27 maj.

 

 

 

3 svar to “En konstnärlig ingång till kvinnofrågan”

  1. Jane Sohlberg skriver:

    Grattis till Er Alla Sju!
    Ni behövs!❤️

  2. Lisbet Gemzell skriver:

    Så fin artikel om så fina konstnärer! Jag kommer till Målhammar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto