En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Fler tänder kvar, på gott och ont

Allt fler äldre har kvar sina egna tänder länge. En positiv utveckling på många sätt. Men medaljen har en baksida – äldre drabbas till följd av detta också av allt fler orala sjukdomar. Med många tänder kvar i munnen ökar risken för att bakterier ska få fäste.

Inger Wårdh är docent i gerodonti, (läran om äldres tandhälsa) vid Karolinska institutet.

2013 startade hon Akademisk centrum för Äldretandvård i Stockholm (ACT), där man bedriver forskning, utbildning och tandvård – en kombination som hon menar är viktig för att få fram bättre kunskap om munhälsa och tandhälsa hos äldre.

Tandlossning, slemhinnesjukdomar eller infektioner som sprider sig till käkbenet är exempel på orala sjukdomar som kan drabba äldre. Och människor som tidigare inte haft karies kan plötsligt få det. Dessvärre är detta problem som har ökat i takt med att äldre behåller sina egna tänder längre.

– Man kan inte få tandlossning eller karies om man inte har tänder i munnen. Och bakterierna samlas gärna i och kring tänderna, speciellt hos dem som har många lagningar. Där får bakterierna lätt fäste, särskilt om man också är torr i munnen, som många är. Men åldern i sig behöver inte orsaka muntorrhet. Det kan vara mediciner som gör att salivproduktionen minskar. Speciellt hjärt-kärlmediciner har visat sig ha sådana effekter. De är ofta vattendrivande och det är viktigt att kompensera detta med att dricka tillräckligt med vatten. Men för att ersätta saliv räcker det inte med vatten, förklarar Inger Wårdh.

Saliv är en sammansatt vätska som fyller många funktioner. Den ska till exempel skydda mot infektioner, smörja slemhinnorna och spjälka maten. Alla spottkörtlar producerar inte samma sorts saliv, men det blandas i munnen. Att undvika mediciner, i den mån det är möjligt, är alltså bra för tandhälsan, men det finns också annat man kan göra för att undvika muntorrhet, menar Inger Wårdh.

– Det finns en rad preparat på marknaden idag som är tänkta att ersätta saliv. Inget av dem är jätteeffektivt, men de lindrar symptomen och kan i viss utsträckning hjälpa mot slemhinneinfektioner, säger hon.

När det gäller att förebygga karies finns också en del man kan göra själv, förutom det självklara – att vara noga med munhygienen.

– Fluor är effektivt, säger Inger Wårdh. Det kanske mest förknippas med barn, men det är också viktigt för äldre. Fluorsköljningsmedel av olika märken finns på apotek. Vi brukar rekommendera en styrka på 0,2 procent. De allra flesta tandkrämer innehåller fluor idag, men det finns också de med extra mycket fluor, som man kan titta efter. Dessutom kan man få professionell fluorbehandling hos en tandhygienist.

Det finns också klara kopplingar mellan tandhälsa och sjukdomar i andra delar av kroppen, till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

– Diabetes är en sjukdom som gör att blodkärlen skadas. Genomblödningen blir förstörd och kan till exempel orsaka bensår. Och kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar har egentligen samma förklaring – att blodkärlen inte är friska. Munnen ingår ju i hela kroppens blodsystem, säger Inger Wårdh.

Att det finns samband mellan munhälsa och dessa andra sjukdomar är egentligen gamla kunskaper. Men hur det hänger ihop – vad som är hönan och ägget – är ännu inte klarlagt.

– Vi har sett att om vi behandlar tandlossning hos en diabetiker så har det en positiv inverkan på personens diabetes. Men om det också fungerar omvänt är mer osäkert, säger Inger Wårdh.

En annan tydlig koppling mellan allmän hälsa och munnen är att den som har sväljningssvårigheter, till exempel vid en stroke, och svårt att klara av sin munhygien, riskerar att få ner bakterier i lungorna och få en lunginflammation. Detta är ett stort problem inom äldresjukvården.

Mot bakgrund av att det finns så många kopplingar mellan munhälsa och andra sjukdomar är det viktigt att en person som har till exempel diabetes berättar det för sin tandläkare. Och omvänt att doktorn på vårdcentralen får veta om någon har problem med sin munhälsa.

Det är fortfarande för lite samverkan mellan tandvården och övrig sjukvård i Sverige. Men det går framåt, tycker Inger Wårdh.

– Vi har skilda utbildningssystem för läkare och tandläkare, men för tandläkarstudenterna på KI, där jag jobbar, ingår äldretandvård i utbildningen. Vi tar in många föreläsare från olika yrkesgrupper, till exempel dietister, sociologer, logopeder och geriatriker. Det finns många professioner att samarbeta med. Vi ser också att många studenter väljer att göra examensarbeten om äldretandvård, säger hon.

ACT, som Inger Wårdh startade för två år sedan, är ett akademiskt centrum men där finns också en folktandvårdsdriven klinik som samverkar med forskningen i olika projekt.

– Just nu arbetar vi bland annat med att försöka få fram munmedel som minskar bakteriebelastningen i munnen. Det är dåligt med sådana preparat idag, berättar Inger Wårdh.

Ett annat projekt handlar om att utveckla en metod att använda saliv som diagnostiskt hjälpmedel och alternativ till blodprov. Om man kan hitta biomarkörer för sjukdom i saliv, så skulle det kunna vara ett sätt att fånga upp patienter med förhöjd risk att drabbas av olika sjukdomar, inte bara de som behandlas inom tandvården. Det skulle innebära enkel och smärtfri provtagning för patienter och bli en naturlig förbindelselänk mellan tandvård och övrig sjukvård.

– Fördelen med tandvården är att de flesta människor går på regelbundna kontroller, kanske en gång per år. Till den vanliga vårdcentralen går man snarare när man har något besvär. Därför är tandvårdsmottagningar ett bra ställe att utföra screening på, säger Inger Wårdh.

Text: Yvonne Busk Bild: Mostphotos 

För ytterligare information:

www.ki.se/dentmed/akademiskt-centrum-for-aldretandvard-act

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto