En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Framtiden längre bort än vi önskar

Att medicinskt behandla den torra formen av makuladegeneration (AMD) är ännu inte möjligt. Men stamcellsforskning kan öppna en väg framåt. Det är Anders Kvanta, som sedan fem år tillbaka forskar på området, övertygad om. Samtidigt räknar han med att det kommer att ta tid.

Åldersrelaterad makuladegeneration förkortas AMD efter den engelska beteckningen Age-related Macular Degeneration. Sjukdomen angriper makula, i dagligt tal ”gula fläcken”. Det är en mycket liten del av vår näthinna, ca 2-3 mm, men avgörande för vår syn, eftersom flest synceller är koncentrerade där. AMD är den vanligaste orsaken till kraftig synnedsättning i vår del av världen. Den leder inte till total blindhet, men innebär synbortfall i det centrala synfältet. En mycket tidig fas är så kallade drusen (ansamling av proteiner och fett) som inte påverkar synen, men som kan konstateras vid en ögonbottenundersökning. Tidiga märkbara tecken är problem med mörkerseende, svårigheter att läsa eftersom bokstäver, eller delar av bokstäver, faller bort och att linjer blir krokiga, till exempel på ett rutat papper.

Man skiljer på torr och våt AMD. Den torra varianten är vanligast och utgör närmare 90 procent av fallen. Den fortskrider förhållandevis långsamt och kan alltså ännu inte behandlas. Torr AMD innebär en process i olika stadier då synceller dör. Våt AMD beror i stället på nybildning av kärl, med vätskeläckage, blödningar och svullnad som följd. Den formen leder betydligt fortare än den torra till kraftig synnedsättning, men där finns effektiv behandling att sätta in, om patienten söker vård i tid. Seniorhälsa har tidigare skrivit om detta. (Se vidare under rubriken Vänta inte med att kolla ögonen).

Anders Kvanta är överläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus och adjungerad professor vid Karolinska Institutet. När han började forska för 20 år sedan fanns ingen behandling alls för patienter som drabbades av AMD.

– Det är fantastiskt att det nu finns effektiv behandling för den våta formen, men samtidigt frustrerande att det är så svårt med den torra. Den framtid där vi kan behandla torr AMD ligger längre bort än vi skulle önska, säger han.

Att närmare ringa in ett tidsperspektiv när detta kan bli möjligt vill han inte göra. Forskningsläget är mycket komplext och de obesvarade frågorna många. Men Anders Kvanta är övertygad om att den stamcellsforskning hans forskargrupp arbetar med är en väg att gå för att hitta behandlingar som fungerar.

– Vi tror naturligtvis att vi så småningom uppnår vårt mål, annars skulle vi inte hålla på, säger han.

Ett första mål med deras arbete är att med hjälp av stamceller få fram retinala pigmentepitelceller som kan transplanteras. När torr AMD utvecklas dör pigmenepitelcellerna, som sitter bakom näthinnan. Det leder i sin tur till att de celler i näthinnan som vi ser med – tappar och stavar – också dör. Om man lyckas med att få fram pigmenepitelceller som kan transplanteras skulle det alltså vara en första förutsättning för att bromsa förloppet och skydda de synceller som dör om sjukdomen utvecklas vidare.

– Flaskhalsen vi brottas med nu är att få fram kliniskt dugliga celler som inte är avstötningsbara och som kan användas på patienter. Vi hoppas att vi kanske kan nå dit inom tre år. Tekniken bygger på att celler kan modifieras med hjälp av det som kallas gensax, säger Anders Kvanta.

Om förloppet inte bara ska hejdas, utan att patienternas syn ska förbättras, räcker det dock inte med att transplantera pigmentepitelceller. Då måste man också kunna återskapa ögats synceller, de så kallade fotoreceptorerna. Det arbetar forskarna också på, men där har de inte kommit lika långt.

Det finns även andra forskningsspår för att hitta en fungerande behandling för torr AMD. Ett exempel är en datorteknik som går ut på att ersätta den döda näthinnan med ett microchip som skapar artificiella synintryck. Men sådana behandlingar skulle kräva en komplicerad och riskfylld kirurgi och bli mycket dyrt.

Att försöka hitta något verksamt läkemedel är ett annat spår som dock hittills inte har lyckats.

– Jag har deltagit i en sådan studie där vi försökte neutralisera ett protein som vi trodde hade betydelse. Det var en jättestor studie, men den visade ingen skillnad mellan den grupp som fick läkemedel och kontrollgruppen. Ändå är tanken att kunna hitta verksamma läkemedel inte död, säger Anders Kvanta.

Hög ålder, arv och rökning är några av riskfaktorerna för att utveckla AMD. Även oxidativ stress och inflammation kan påverka. Varför det syns ett tydligt samband med rökning vet inte forskarna säkert.

– Syresättning i gula fläcken är viktigt och rökning påverkar ju blodkärl och cirkulation. Det är en teori, förklarar Anders Kvanta.

Om, och i så fall hur, sjukdomen påverkas av livsstilsfaktorer finns inte ännu klarlagt i vetenskapliga studier, menar han

– Ett problem med sådana studier är att de måste vara så omfattande. Den studie man brukar tala om i sammanhanget är Areds-studien. Areds 1 följde 3 600 människor i USA under sex år, på 90-talet. Sedan gjordes också en uppföljande studie, Areds 2 som hade ungefär samma resultat som den första. De visade båda på en viss bromseffekt av kosttillskott med antioxidanter i kombination med zink, för personer med AMD. Men skillnaden mellan de som åt kosttillskottet och kontrollgruppen var inte särskilt stor.

(se vidare länkar om bl a Areds-studien här under)

Den fråga som många ställer sig är förstås om en vanlig kost, rik på antioxidanter – den som brukar rekommenderas i de flesta hälsosammanhang – är bra även för att förebygga AMD.

– Det finns alltså få vetenskapliga studier att luta sig mot när det gäller det, men jag tror personligen att det har betydelse. Och dessutom är det ju bra ur ett allmänt hälsoperspektiv, säger Anders Kvanta.

Text: Yvonne Busk Bilder Mostphotos. Foto på Anders Kvanta, Johanna Hanno

Länkar till ytterligare information om studier kring kostens inverkan på AMD:

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2017/08/Bakom-bla-ogon-svagt-evidenslage-for-kosttillskott-for-ogonhalsa/

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1376

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto