En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

God hjälp mot torra ögon

Du är inte ledsen, men känner ändå att tårarna rinner nedför kinderna en kall vinterdag. Det är paradoxalt nog ett tecken på torra ögon, besvär som drabbar många äldre. Andra symptom är till exempel dimsyn eller att ögonen känns trötta och skaver.

Den första tanken när synskärpan blir sämre är kanske att det är dags att gå till optikern och få starkare glasögon. Att det kan handla om torra ögon är inte helt lätt att känna själv. Det finns i ögat inga så kallade receptorer som talar om för oss att ögonen är torra på samma sätt som till exempel i munnen, där vi känner torrhet tydligt. Torra ögon kan i stället ha symptom som att ögonen känns ansträngda och irriterade, att de skaver, svider, kliar eller rinner, att vi blir känsliga för ljus eller får dimsyn.

Med åren minskar tårvätskesekretionen och från ungefär 60-årsåldern och uppåt kan symptom på torra ögon börja ge sig tillkänna. På samma sätt som med grå starr drabbas de flesta förr eller senare, men när det börjar märkas beror på vilket utgångsläge man har, förklarar Bo Hedqvist, ögonläkare och specialist på torra ögon.

– Det finns ett medelvärde för produktion av tårvätska, sedan kan man från början ligga på plus eller minussidan i förhållande till det. Ligger man på minussidan får man problem tidigare.

Tårfilm är en tunn hinna av tårvätska som täcker och skyddar ögats yta. Den har många viktiga funktioner, bland annat att skydda ögat från infektioner. Det är inte bara mängden tårvätska som har betydelse, utan också sammansättningen. Den ska till exempel innehålla såväl näringsämnen som bakteriedödande enzymer.

– Ögat utsätts hela tiden för olika saker. Tårfilmen har en rent mekanisk funktion att skölja bort skräp som kommer in i ögat, men också att skydda mot virusinfektioner. När hornhinnan får ett sämre skydd, och ytskiktet kanske är lite skadat, så får bakterier lättare fäste, förklarar Bo Hedqvist.

När ögat reagerar med att rinna är det för att försöka kompensera för otillräcklig produktion av tårvätska. Det blir speciellt nödvändigt i kyla. Alltså rinner ögonen i kyla.

– Vi människor har inte ändrat oss så mycket rent biologiskt sedan vi utvandrade från Afrika. Vi mår bättre i ett varmare och fuktigare klimat än det vi har på våra breddgrader. Varm luft bär mycket fukt, medan kall luft är väldigt torr. Dessutom har vi ofta torr luft även inomhus, säger Bo Hedqvist.

Ogynnsam miljöpåverkan, ofta i arbetsmiljön, är också orsaker till torra ögon. Det kan handla om arbete vid bildskärmar. Luften i rum med till exempel luftkonditionering blir ofta onödigt torr. I industrimiljöer kan vissa gaser eller damm påverka negativt.

Läkemedelsbiverkningar, till exempel av psykofarmaka, är ytterligare en orsak eftersom de leder till minskad produktion av tårvätska.

Blefarit är en kronisk inflammation i ögonlockskanten som orsakar instabil tårfilm med för lite fettsyror och ger torra ögon.

Det finns ingen medicinsk eller kirurgisk behandling som permanent tar bort problemet med torra ögon. Men det finns olika slags tårersättningsmedel i form av droppar som är effektiva.

– De har lite olika sammansättning. En del innehåller mer fett. De kan smörja skönt, men samtidigt ge dimsyn. Därför kanske de är bra att ta till natten. Och vill man förebygga problem är det lämpligt att via kosten se till att man får i sig nyttiga fettsyror som omega3, genom att till exempel äta fet fisk som lax, sill och makrill. Forskningen kring detta är lite motsägelsefull, men jag menar att det är ett rimligt antagande, säger Bo Hedqvist.Det finns alltså goda möjligheter att kompensera för de problem som torra ögon innebär och det finns all anledning att göra det, eftersom det har visat sig ha stor påverkan på livskvaliteten.

– Ögonen ska ju bara finnas där och fungera. När de plötsligt inte gör det går man hela tiden omkring och känner av sina ögon. Det har visat sig, vid undersökningar med en så kallad VAS-skala som mäter livskvalitet vid olika sjukdomar, att kroniskt torra ögon har samma påverkan som måttlig till svår kärlkramp, säger Bo Hedqvist.

Det finns tårersättningsmedel att köpa receptfritt på apotek. Men Bo Hedqvist rekommenderar ändå regelbundna besök hos ögonläkare.

– Visst kan man egenbehandla sig ett tag. Men det är bra att med jämna mellanrum kontrollera den allmänna ögonhälsan och få hjälp att hitta rätt behandling. Det finns ingen anledning att gå och lida onödigt länge. Kanske kan läkaren konstatera om det till exempel rör sig om blefarit och kanske har det kommit nya och bättre preparat. Vissa av de preparat som finns receptfria på apotek kan också förskrivas av läkare, vilket kan vara ekonomiskt bra för den som har rabatt eller frikort på apoteket, förklarar han.

Text: Yvonne Busk Bilder: Mostphotos

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto