En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag
Läser nu: Aktuellt

3 december 2018

3 december 2018

Våra känsliga ögon riskerar med åren att drabbas av olika problem. Två av de vanligaste är makuladegeneration, (åldersförändringar gula fläcken), förkortat AMD och gråstarr. På båda områdena finns vissa möjligheter till behandling idag, men samtidigt söker forskarna efter fler och mer effektiva metoder.

AMD uppträder i två olika former – torr och våt. För den våta formen finns idag behandling om patienten söker vård i tid. Men att hitta medicinsk behandling för den torra formen, som drabbar betydligt fler – nära 90 procent av dem som får AMD – har visat sig vara en betydligt svårare nöt att knäcka. Anders Kvanta är en av de forskare som arbetar på detta. Han är övertygad om att den stamcellsforskning han arbetar med är en väg att gå, men samtidigt att det kommer att ta tid att nå fram till en behandlingsmetod. Läs mer under rubriken Framtiden längre bort än vi önskar.

Gråstarr kan opereras idag och det görs i stor omfattning – mer än 120 000 operationer görs varje år i Sverige. Men även här pågår forskning kring fler och mer effektiva metoder. Det är också klarlagt att vi själva genom våra levnadsvanor kan påverka riskerna att drabbas av gråstarr. Läs mer under rubriken Kroppen försvarar sig – vi kan hjälpa till.

Yvonne Busk


5 november 2018

5 november 2018

Att patienter deltar i medicinska forskningsprojekt blir allt vanligare. En del forskningsfinansiärer efterfrågar detta för de projekt de ger medel till. Flera patientorganisationer ordnar kurser för patienter som är intresserade av att bli forskningspartner. Målsättningen är att fler perspektiv ska bli synliga i medicinska forskningsprojekt. Läs mer under rubriken: Fler perspektiv med patientmedverkan.

Mätandet, granskandet och dokumenterandet har gått för lång inom offentliga verksamheter som vård omsorg och skola, anser filosofen och författaren Jonna Bornemark. Det som skulle vara en kvalitetssäkring hotar istället att försämra kvaliteten när insatser som kan bockas av på ett papper tränger undan viktiga mänskliga möten och kunskap som inte låter sig fångas i mallar. I boken Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde utvecklar hon sina tankar med hjälp av tre filosofer från, 1400-1500- och 1600-talen. Läs mer under rubriken: Dags att sätta gränser för ”mätkulturen”.

Lars Björklund är aktuell senior filosof. Han skriver den här gången om den mångtydiga och svårfångade sanningen. Läs mer: Seniora filosofer.

Yvonne Busk


1 oktober 2018

1 oktober 2018

Balans i livet är viktigt på många sätt. Att leva livet så att hälsan värnas, utan att jaga efter den perfekta hälsan så ivrigt att livet glöms bort. Det är en avvägning vi har att göra idag då vi översköljs av information om olika strategier för att få ett långt och friskt liv. Ämnet tas upp i veckan i radioprogrammet Kropp och själ, som spelades in på bokmässan i Göteborg i helgen. Där träffade vi programledaren Ulrika Hjalmarson Neideman för ett samtal om hennes arbete och hennes syn på hälsa. Läs mer under rubriken Jakten på fulländad hälsa.

Om balans i en mycket mer konkret och bokstavlig mening handlar den kampanj som Socialstyrelsen går ut med den här veckan – Balansera mera. Den syftar till att minska fallskadorna som är den vanligaste olycksformen och som orsakar både stort lidande och höga vårdkostnader. Läs mer under rubriken Balansera mera, uppmanar Socialstyrelsen.

Pia Vingros är aktuell senior filosof. Hon skriver om mörkret utanför städerna. Det som ibland förväntas vara skrämmande men som ger upplevelser som bara är möjliga bortom stadens ljus.

Yvonne Busk

 


3 september 2018

3 september 2018

Tänk Japan och bilder dyker upp på landskap, kläder, hus, skrivtecken och annat som skiljer sig mycket från den svenska miljön. Men det finns likheter också. Inte minst när det gäller situationen för äldre. I Japan lever man längst i världen och Sverige följer nära efter. I takt med att Japans gamla tradition, att äldre tas om hand av den yngre generationen, har luckrats upp har samhällets insatser blivit fler. Länge har det funnits ett utbyte mellan Japan och Sverige kring till exempel hur äldreomsorg och äldreboenden utformats.

Gunnel Bergström arbetar som utländsk lektor i svenska vid universitetet i Osaka. Många av hennes studenter har valt svenska, inte bara av intresse för språket utan också för att de är nyfikna på svensk livsstil och den svenska välfärden. En uppgift hon gett sina studenter är att intervjua äldre släktingar om hur det är att vara äldre i Japan.

Läs om Gunnels eget möte med Japan och några av de intervjuer hennes studenter gjort under rubriken Våra bilder av varandra.

Els-Marie Anbäcken är lektor och docent i äldreinriktat socialt arbete, vid Mälardalens högskola. Hon är född och uppvuxen i Japan, talar japanska och har därmed ett dubbelt perspektiv som kommit till uttryck i hennes forskning. Hennes doktorsavhandling handlade om japansk äldreomsorg. Läs mer under rubriken I Sverige pratar vi väder – i Japan mat.

Kersti Bergold är aktuell senior filosof. Hon skriver den här gången om arkitektur. Vårt behov av fungerande boendemiljöer är stort men ges inga svar i de oftast säljinriktade visioner, med färglada skisser, som presenterar planerade byggprojekt.

Yvonne Busk

 

 


13 augusti 2018

13 augusti 2018

Så går denna märkliga sommar mot sitt slut. Extrem hetta och bränder har väckt orostankar. Men förhoppningsvis har sommaren också erbjudit er möjlighet att stanna upp och reflektera i vår fantastiska natur. Vi behöver rum för tankar i vår tid och de kan se ut på många sätt.

Musikern och kompositören Torbjörn Grass har i många år arbetat med musikaliska rum som på olika sätt samspelar med den omgivande miljön och med de människor som går in där. Nu arbetar han men ett nytt projekt – ett musikaliskt, filosofiskt, rum med arbetsnamnet ”Människan eller maskinen”. Läs mer under rubriken Musikaliska rum för filosofiska tankar.

Det talas mycket om religion i vår tid. Ola Björlin, aktuell senior filosof, granskar det som ibland beskrivs som ”religionens återkomst”. Det man kan iaktta handlar mindre om personlig tro än om att religiösa fenomen används för att förstärka politiska och ideologiska ståndpunkter, menar han. Han utvecklar sina tankar i en krönika med rubriken Tro och religionsbruk.

Yvonne Busk


Fler artiklar »

Utvecklad av Webbyrå Websoluto