En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Mindre ensam tillsammans

Gemenskapen och att slippa laga mat varje dag. Det är viktiga fördelar med att bo i kollektivhus tycker de som bor på Sockenstugan i Kärrtorp i Stockholm. De sköter tillsammans trädgård och gemensamma lokaler. Matlag svarar för gemensamma måltider. Därutöver samlas de kring en rad frivilliga aktiviteter.

Ulla Hamberg och Kenneth Ericson lagar mat i köket. Fisk står på menyn och 25-30 personer väntas till middagen. Det är så många som brukar samlas i matsalen, måndag till torsdag. På fredagar kan det vara runt 50.

Två pass i månaden, med antingen matlagning eller disk, blir det för var om en som bor i huset. Men övriga vardagar kan den som vill i stället njuta av att få sätta sig vid dukat bord.

Ulla Hamberg

Ulla Hamberg

Ulla bodde ensam i fem år efter att hennes dotter hade flyttat hemifrån. Trist, tyckte hon och 2009 bestämde hon sig för att söka sig till ett kollektivt boende i stället.

– Jag var här på en bok- och brasafton i januari och ett halvår senare flyttade jag in. Vi gör mycket saker tillsammans här och det är mycket skratt. Vi har en bok- och tidskriftsgrupp, något föredrag ibland. Vi tittar på film och har maskerad och trädgårdsfest. Trädgården är fantastiskt vacker på sommaren, berättar hon.

Hon är nöjd med sitt val att satsa på kollektivboende och ser nästan bara plus. Det hon ibland tycker blir lite jobbigt är alla diskussioner kring beslut som rör huset.

– Det finns många starka viljor och ibland diskuteras vissa saker så man blir lite trött. Men man får väga nackdelarna mot fördelarna. Gemenskapen och att inte behöva laga mat varje dag är de stora fördelarna, säger hon.

Hon uppskattar också den attityd som finns i huset, att man ställer upp för varandra med enkla vardagstjänster. Den som drabbas av en förkylning eller influensa kan räkna med att grannarna hjälper till.

– Det finns alltid någon som kan gå till apoteket, handla mat eller gå ut med hunden, säger Ulla.

Sockenstugan är ett av Stockholms fyra kollektivboenden för människor från 40 år och uppåt. Boendeformen beskrivs ibland som ett boende för ”livets andra hälft”, men det begreppet råder det delade meningar om.

Gunnel Kaldensjö

Gunnel Kaldensjö

– Jag hör till dem som tycker att det inte ska användas och här har vi tagit beslut om att inte göra det. Jag tycker inte att man ska betona ålder, eller del av livet, utan i stället att det handlar om boende i gemenskap, förklarar Gunnel Kaldensjö, ny ordförande i den förening som driver huset. Hon är 66 år och nybliven pensionär. Först nu har hon den tid som krävs för att vara ordförande, men hon flyttade hit redan vid den första inflyttningen, i juli 1999 och har följt husets utveckling sedan dess.

– Husets strukturer och rutiner har växt fram allt eftersom. I början var det många och långa diskussioner kring det mesta. Nu har vi en välfungerande organisation, men vissa saker återkommer ständigt, till exempel frågor kring maten. Hur mycket varor ska vi köpa, så att maten säkert räcker till alla? Hur ofta ska det vara vegetarisk? Ska vi prioritera ekologiska varor? Men det kan också gälla inredningen i våra gemensamma lokaler. Blommiga eller enfärgade gardiner, till exempel. I ett kollektivhus får man välja sina strider. Jag försöker avstå från att tycka ibland och engagera mig i frågor jag tycker är viktiga, annars blir det för långa möten, säger hon.

Ungefär femtio personer bor i de två husen och lika många står i kö för lägenheter. Men det är inte enbart kötid som avgör vem får komma in. Föreningen gör många avvägningar för att det ska bli en bra sammansättning av hyresgäster. Åldersspannet för dem som bor här nu är ungefär 50 – 90. För att behålla en balans försöker man se till att hela tiden ha en föryngring. Just nu ska de som kommer in helst inte vara över 60. Den som flyttar in ska orka med de gemensamma plikterna, men man arbetar sedan efter förmåga. Bland de äldsta hyresgästerna finns några som inte längre orkar och som är beroende av hemtjänst, eller hemsjukvård.

Män kan också gå före i kön, eftersom de är underrepresenterade, och föreningen vill att minst 25 procent är män.

Miriam Wessman

Miriam Wessman

– Kanske är det mest kvinnor som tänker i de här banorna – att bo kollektivt, men de män som bor här trivs, säger Miriam Wessman.

Hon flyttade också in vid starten 1999. Nu är hon 73 och pensionär, men då var hon alltså fortfarande yrkesverksam.

– Jag bodde i Rotebro och där hade vi ett matlag på ett tiotal personer som träffades regelbundet. Men den ena efter den andra flyttade därifrån och då kände jag att det blev trist att bo kvar, säger hon.

 

Kenneth Ericson

Kenneth Ericson

Det är betydligt fler ensamstående än par som bor på Sockenstugan. Fem par är det totalt. Kenneth Ericson och hans fru Viveka är ett av dem.

– Min fru är mer utåtriktad än vad jag är. Jag kan uppskatta att vara ensam också. Och den som vill kan ju stänga dörren om sig även här. Men det är ändå en fördel att befinna sig i ett socialt sammanhang. Om någon av oss skulle bli ensam så finns det ett nätverk här. Och ur ett samhällsperspektiv tycker jag att framtiden måste bygga på mer av kollektiva lösningar. Vi behöver dela på mycket mer än vi gör idag, säger Kenneth.

 

Arbete för fler kollektivhus

Föreningen Framtiden bildades för drygt tio år sedan och arbetar för att få till stånd fler kollektivboenden i Stockholm. I samarbete med Familjebostäder har föreningen sedan den bildades skapat två kollektivhus – Sjöfarten i Hammarby sjöstad och Dunderbacken i Axelsberg. Sedan tidigare fanns Färdknäppen på söder och Sockenstugan i Kärrtorp.

Ingela Blomberg är ordförande i föreningen och tycker att poängen med kollektivhus är att de boende skapar sin vardag gemensamt och så sakteliga åldras tillsammans.

Det behövs också en politisk vilja om den boendeformen ska ges utrymme, menar hon.

– Bostadsrätt är ingen bra upplåtelseform för kollektivhus. Det innebär att politiker måste skapa förutsättningar genom att också planera för hyresrätter. Men kollektivhus initieras inte uppifrån utan bygger på att grupper eller föreningar driver dem, säger Ingela Blomberg.

Hyrorna i kollektivhusen ligger på samma nivå som i andra hus. Viss hyra betalas för de gemensamma utrymmena, men å andra sidan är lägenheterna något mindre, så totalsumman blir ungefär densamma som på andra håll.

Också i Malmö och Göteborg planeras fler kollektivhus. Föreningen Kollektivhus NU driver frågan nationellt.

Text/foto: Yvonne Busk Bild: Mostphotos

Mer information:

www.sockenstugankollektiv.nu

www.boframtiden.se

www.kollektivhus.nu

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto