En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Notiser

Antikropp mot Alzheimers sjukdom inger framtidshopp

 Drygt 100 000 personer i Sverige har Alzheimers sjukdom. Ännu finns ingen bot men pågående forskning inger hopp. Inom ramen för en internationell studie testas ett svenskt läkemedel som tagits fram på Uppsala universitet och som angriper sjukdomens kärna. Det handlar om en antikropp som motverkar plackbildning i hjärnan hos patienter med sjukdomen i tidigt skede.

– Detta är den första stora läkemedelsprövningen mot Alzheimers sjukdom som uppvisat positiva effekter både på patienternas kognition och på biomarkörer. De biverkningar som konstaterats har varit få och inte allvarliga, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Hos patienter med Alzheimers sjukdom förekommer plack i hjärnan som innehåller ämnet amyloid-beta i långa trådar, så kallade fibriller. Dessa är så stora att de klumpar ihop sig och är inte längre lösliga utan faller ut i hjärnvävnaden och bildar plack, vilka är lätta att se i vanligt ljusmikroskop med endast några hundra gångers förstoring.

Läkemedelsstudien har pågått sedan 2014 och involverat 856 patienter med Alzheimers sjukdom i tidigt skede, dels i Europa (där Akademiska sjukhuset, Skåne universitetssjukhus i Malmö samt Sahlgrenska universitetssjukhuset deltagit), dels i USA, Kanada, Japan och Sydkorea.

Den antikropp som prövats, BAN2401, är framtagen av ett Stockholmsbaserat bioteknikföretag och är en vidareutveckling av antikroppar riktade mot lösliga förstadier till fibrillerna, så kallade protofibriller, som Lars Lannfelts forskargrupp utvecklade vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala 2005.

– Redan efter sex månaders behandling konstaterades en minskad försämring hos patienterna. Efter 18 månader sågs en 30 procentig minskad försämring jämfört med placebogruppen. Bland annat har man konstaterat positiva förändringar av biomarkörer i ryggvätska, ämnen som kan mätas och som avspeglar sjukdomens aktivitet. Genom undersökning med PET-kamera har forskarna även konstaterat minskad förekomst av amyloid beta i hjärnan. Både doseringen och att behandlingen sätts in tidigt har visat sig ha stor betydelse, berättar Lars Lannfelt.

FAKTA: Läkemedelsstudie med antikroppen BAN2401

  • Har sedan 2014 prövats på 856 patienter med Alzheimers sjukdom i tidigt skede dels i Europa (bland annat vid Akademiska sjukhuset, Skåne universitetssjukhus i Malmö samt Sahlgrenska universitetssjukhuset), dels i USA, Kanada, Japan och Sydkorea.
  • Det är en så kallad randomiserad, placebokontrollerad studie där patienterna slumpmässigt delats in i två grupper, en som fått den aktiva substansen i olika doser och en som fått placebo.
  • I gruppen som fick den högsta dosen, 10 mg/kg två gånger per månad såg man efter 18 månader en 30 procentig minskad försämring jämfört med placebogruppen.
  • Effekterna var dosberoende. Hos patienter som fick doserna 10 mg/kg en eller två gånger per månad var nivåerna av proteinet tau minskade vilket indikerar att antikroppen motverkar den neurodegenerativa processen, dvs de faktorer som leder till att nervceller dör.

Källa: akademiska.se

Fysisk aktivitet minskar risken för stroke och ger mildare förlopp

Den som går en halvtimme om dagen löper mindre risk att drabbas av stroke men också mindre risk för att en stroke blir allvarlig om den inträffar, visar en studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Det är anmärkningsvärt att även lätt fysisk aktivitet kan ha en så tydlig koppling till hur du klarar dig när du drabbas av stroke, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, överläkare och professor i rehabiliteringsmedicin, och en av artikelförfattarna.

Studien påvisar inget orsakssamband mellan motion och skydd mot allvarlig stroke, men kopplingen är ändå tydlig – de som promenerar fyra timmar i veckan löper hälften så stor risk för att en stroke blir allvarlig jämfört de som är fysiskt inaktiva. Andelen allvarliga fall vid stroke är tre respektive sex procent för de två grupperna.

– Det räcker med promenad en dryg halvtimme varje dag, eller två kvartar om dagen, för att personer i studien ska hamna på den lägre risknivån för allvarlig stroke, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Studien omfattar 925 patienter som vårdades för stroke på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2014–2016. Personerna var i genomsnitt 73 år gamla vid insjuknandet.

För studien har forskarna kombinerat uppgifter ur två svenska strokeregister där svårighetsgrad anges baserat på ögon-, arm- och ansiktsrörelser, medvetenhetsnivå, tal- och kommunikationsförmåga. Fyra av fem patienter (79,8 procent) i studien hade fått en mildare form av stroke.

I efterhand fick patienterna ange i vilken grad de varit fysiskt aktiva före sin stroke. Deltagare som angav att de ägnat sig åt lätt fysisk aktivitet (promenad fyra timmar eller mer i veckan) eller måttlig dito (löpning, simning eller liknande två–tre timmar per vecka) hade i högre utsträckning fått en mildare stroke. Lätt och måttlig fysisk aktivitet var i studien lika fördelaktigt.

Andra faktorer som spelar in är exempelvis ålder, kön, diabetes och rökning. När alla kända faktorer samlas står fysiskt aktivitet i kombination med lägre ålder för cirka sju procent av kopplingen till svårighetsgraden på en stroke, visar studien.

År 2016 drabbades cirka 26 500 personer i Sverige av stroke. Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till bestående kroppsliga funktionsnedsättningar.

– Den som får en mildare stroke stannar kanske uppemot en vecka på sjukhus och kan sedan fortsätta sin rehabilitering hemma, med goda chanser att komma tillbaka till sitt vanliga liv och återgå i arbete. Efter en allvarlig stroke behövs betydligt längre tid på sjukhus, och ibland även vård på vårdhem, konstaterar Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Källa: Sahlgrenska.se

Psykologiska resurser hjälper patienter med kranskärlssjukdom

Psykologiska resurser som självkänsla och copingförmåga innebär ett skydd mot kärlsjukdom, och kan påverkas i positiv riktning. Det visar barnläkaren Oskar Lundgrens doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Det är väl känt att psykologiska riskfaktorer som depressivitet, är kopplade till ökad risk att insjukna eller dö i kranskärlssjukdom. De bidrar även till en sämre sjukdomsprognos.

Mindre känt är betydelsen av psykologiska resurser som copingförmåga och självkänsla och om dessa resurser går att påverka i positiv riktning med hjälp av mindfulness och yoga. Oskar Lundgren, specialistläkare vid H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus vid Universitetssjukhuset i Linköping, undersöker detta i sin avhandling.

– Vi visar för första gången att de psykologiska resurserna upplevd copingförmåga och självkänsla, utgör ett skydd mot att insjukna i kranskärlssjukdom. En interventionsstudie visar också att dessa psykologiska faktorer troligtvis kan förbättras av att lägga till en intensivkurs i mindfulness och yoga till hjärtrehabilitering, säger Oskar Lundgren.

Trots att stora framsteg har gjorts när det gäller både förebyggande insatser och behandling av hjärtinfarkt så är det fortfarande alltför sällan som psykologiska faktorer uppmärksammas i den kliniska vardagen, konstaterar Oskar Lundgren. En tänkbar förklaring till detta glapp mellan kunskap och kliniskt arbete är bristande kännedom om kunskapsläget hos professionerna och en brist på tydliga riktlinjer.

En slutsats som går att dra från resultaten är att psykologiska resurser bör få mer uppmärksamhet vården av hjärtinfarktpatienter, både när det gäller förebyggande vård och behandling. Ett sådant perspektivskifte skulle kunna bidra till utvecklingen av effektivare metoder att upprätthålla och återskapa hälsan hos kranskärlspatienter och även i befolkningen.

Källa: regionostergotland.se

Småkärlssjuka kan orsaka hjärtsvikt med bibehållen pumpförmåga

Småkärlssjukdom kan vara en viktig bakomliggande orsak till hjärtsvikt där pumpförmågan är bibehållen. Det visar ett internationellt lag med forskare från bland annat Karolinska Institutet och AstraZeneca i en studie som publiceras i tidskriften European Heart Journal. Resultatet kan ha stor betydelse för att kunna identifiera patienter i riskzonen för hjärtsviktstypen och för läkemedelsutveckling.

Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus och orsakar stort lidande. Hjärtsvikt med bibehållen pumpförmåga, som är en av de två huvudtyperna av hjärtsvikt, saknar idag vetenskapligt beprövade behandlingar och mer forskning behövs för att kunna förstå hur sjukdomen utvecklas och hur den skall behandlas.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med IMED Biotech Unit på AstraZeneca och fyra andra forskningsgrupper i Sverige, USA, Finland, och Singapore genomfört en studie med drygt 200 patienter med hjärtsvikt där pumpförmågan är bibehållen.

Lars Lund
Foto: Ulf Sirborn

Resultatet från studien, som är den första i sitt slag, visar att 75 procent av patienterna hade så kallad småkärlssjukdom. Vid småkärlssjukdom ser hjärtats kranskärl inte ut att ha förträngningar eller plack vid kranskärlsröntgen, men har samtidigt skador i endotelet som täcker blodkärlens insida. Blodkärlen fungerar då inte som de ska, vilket kan leda till negativa förändringar i hjärtmuskeln. Forskarna drar därför slutsatsen att småkärlssjuka kan vara en viktig bakomliggande sjukdomsmekanism hos patienter med hjärtsvikt där pumpförmågan är bibehållen.

– Resultaten kommer att ha stor betydelse för att kunna identifiera patienter med risk för att utveckla sjukdomen, men kommer framför allt att ha avgörande betydelse för att kunna ta fram läkemedel för behandling av patienter med hjärtsvikt där pumpförmågan är bibehållen, säger Lars Lund överläkare och professor vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.

Resultaten kommer att presenteras under kardiologikongressen European Society of Cardiology (ESC) i München, samtidigt som den publiceras i tidskriften European Heart Journal.

Källa: Karolinska institutet

Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt hindrar inte hjärtsvikt

Syrgasbehandling förebygger inte utveckling av hjärtsvikt och minskar inte heller risken att dö på lång sikt vid misstänkt hjärtinfarkt. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en stor svensk studie för första gången. Studien presenteras under kardiologikongressen European Society of Cardiology (ESC) i München, samtidigt som den publiceras i tidskriften Circulation. Forskarna räknar med att resultaten kommer att påverka vårdrekommendationerna för hjärtinfarktsbehandling i hela världen.

Syrgas har använts vid vård av patienter med hjärtinfarkt i över hundra år, trots att behandlingen inte har haft någon vetenskapligt belagd effekt på patienter med normal syresättning i blodet. Under 2000-talet har forskarvärlden börjat misstänka att syrgasbehandling vid hjärtinfarkt är verkningslös – eller till och med kan vara skadlig.

Robin Hoffmann
Foto: Christer Höglund

– Vår nya studie fyller en central kunskapslucka kring behandling av hjärtinfarkt. För ett år sedan kunde vi konstatera att syrgasbehandling inte verkar minska risken att dö upp till ett år senare. Nu kan vi bekräfta detta fynd också på lång sikt och även visa att syrgasbehandling inte heller minskar utvecklingen av hjärtsvikt, vilken är den mest befarade komplikationen av hjärtinfarkt. Baserat på detta kan man numera sluta använda syrgas rutinmässigt och sjukvårdspersonalen kan i stället koncentrera sig på mer effektiva åtgärder och skyndsam transport till sjukhuset, säger Robin Hoffmann, biträdande överläkare och ansvarig forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, på Karolinska Institutet.

Studien DETO2X-AMI genomfördes på 35 svenska sjukhus där 6 629 patienter med misstänkt hjärtinfarkt slumpvis behandlades med eller utan syrgas. Resultatet visar att syrgasbehandling inte är skadligt, men att det inte heller ökar överlevnad eller minskar komplikationer som utveckling av hjärtsvikt eller nya hjärtinfarkter.

Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet.

Källa: Karolinska institutet

Ingen fara med drygt två teskedar salt om dagen

Ett saltintag motsvarande drygt två teskedar per dag ökar inte riskerna för hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke, enligt en omfattande internationell studie publicerad i The Lancet.

– Generellt behöver folk inte vara jättebekymrade över just saltet, menar Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, medförfattare och ansvarig för den svenska delen av studien.

Bakom studien står forskare från ett tjugotal länder och deras slutsats är att flertalet individer inte ökar sina hälsorisker så länge de håller sig under en daglig saltkonsumtion om 12,5 gram, eller två och en halv tesked (motsvarande fem gram natrium).

Även för dem som får i sig mer salt visade det sig att hälsoriskerna inte nödvändigtvis måste vara förhöjda. Riskerna med högt natriumintag kan i praktiken uppvägas av en förbättrad diet med mer frukt, grönsaker, mejeriprodukter, potatis och andra kaliumrika livsmedel.

I studien ingick 94 000 personer, 35-70 år gamla, från 18 regioner runt om i världen. De följdes under i genomsnitt åtta år. Det enda land i studien där en stor majoritet, 80 procent, fick i sig mer än fem gram natrium per dag var Kina, med förhöjd frekvens av hjärtinfarkt och stroke som följd.

I övriga länder låg majoritetens konsumtion på tre till fem gram natrium per dag. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar max två gram natrium, American Heart Association ligger ännu lägre, på 1,5 gram per dag.

Resultaten kring saltkonsumtion och hälsovinsterna i förbättrad kost rimmar väl med tidigare rapporter. Det är dock första gången underlaget är så omfattande, med representation från i stort sett hela världen, och samtidigt samlat i en och samma databas.

Annika Rosengren

Sammantaget menar forskarna att det inte finns några övertygande bevis för att personer med måttligt natrium- eller saltintag behöver sänka sin konsumtion för att förebygga hjärtsjukdomar och stroke. Det är överlag viktigare att förbättra den totala kostkvaliteten, menar de.

– Vi vet mer och mer att vuxna individer inte behöver vara så väldigt bekymrade för saltet. Om man har uppnått medelåldern och inte äter allt för mycket salt och har normalt blodtryck så kan man ta det lugnt, då behöver man inte koncentrera sig på just det, utan istället se till att man i största allmänhet äter en nyttig kost med mycket grönsaker, säger Annika Rosengren.

– Samtidigt får vi inte glömma bort att det finns en helt klar koppling mellan salt och högt blodtryck. Ungefär tre fjärdedelar av det salt vi äter kommer dessutom från färdiglagad mat, ost, bröd och smör som vi inte har någon kontroll över och det kan exempelvis leda till att barn och ungdomar utvecklar högt blodtryck när de blir vuxna. Livsmedelsindustrin måste sluta hälla salt i maten i onödan, säger hon.

Sverige är det enda västeuropeiska landet med forskare i studien, som letts från Kanada. Övriga länder har varit Argentina, Bangladesh, Brasilien, Chile, Colombia, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran, Kina, Malaysia, Pakistan, Polen, Saudiarabien, Sydafrika, Tanzania, Turkiet, Zimbabwe samt ockuperat palestinskt territorium.

Källa: Göteborgs universitet

Röda blodkroppar orsakar hjärt-kärlskada vid typ 2-diabetes

Foto: Jurgis Mankauskas

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes. Resultaten presenteras i två nya studier gjorda av forskare vid Karolinska Institutet publicerade i tidskrifterna Journal of the American College of Cardiology och JACC: Basic to Translational Science.

Patienter med diabetes löper betydande risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Dessa orsakas av skador på blodkärl i flera organ vilket leder till hjärtinfarkt, stroke, njurskador, ögonskador med mera. Patienter med diabetes har dessutom en försämrad prognos efter en hjärtinfarkt. Mekanismerna bakom hjärt-kärlskador vid diabetes är dock till stora delar okända och det saknas behandling som förhindrar att sådana skador uppstår.

Det finns resultat som talar för att de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens vävnader är förändrade vid diabetes och har ökad benägenhet att binda till blodkärlsväggen. Forskare vid Karolinska Institutet har nu studerat hur de röda blodkropparna förändras vid typ 2-diabetes och om de bidrar till hjärt-kärlskador.

John Pernow.
Foto: Senthil Vasan Kandaswamy

– Vi fann att friska blodkärl som exponeras för röda blodkroppar från patienter med typ 2-diabetes får skador på sitt innersta cellager, endotelcellerna. Detta fenomen som kallas endoteldysfunktion uppkommer tidigt vid utvecklingen av kärlskador vid diabetes och medför att kärlens förmåga att vidga sig blir kraftigt nedsatt samt att inflammationen ökar, säger John Pernow, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och ansvarig för de två studierna.

I en experimentell modell kunde forskarna dessutom visa att röda blodkroppar från patienter med diabetes eller från diabetiska möss orsakar försämrad hjärtfunktion och större hjärtmuskelskada vid en hjärtinfarkt jämfört med röda blodkroppar från friska individer.

– Vår förhoppning är att den här kunskapen ska leda till nya behandlingar, specifikt riktade mot röda blodkroppar, som förebygger uppkomsten av kärlskador och skyddar hjärtat vid hjärtinfarkt hos patienter med typ 2-diabetes, säger John Pernow.

Källa: Karolinska institutet

Nytt sätt att förebygga frakturer hos äldre

För första gången i världen visar nu forskare vid Sahlgrenska akademin att probiotika, alltså kosttillskott med hälsofrämjande bakterier, kan användas för att påverka människans skelett. Bland äldre kvinnor som fick probiotika halverades benförlusten jämfört med kvinnor som bara fick placebo. Forskningen öppnar för ett nytt sätt att förbygga frakturer hos äldre.

Benskörhet, eller osteoporos, innebär att skelettet blir poröst och försvagas, så att benen kan brytas redan vid låg belastning, exempelvis vid ett fall från stående. Andelen i befolkningen med osteoporos ökar med åldern, och efter 80 år har en majoritet av kvinnorna sjukdomen.

Mattias Lorentzon

– Det finns idag effektiva läkemedel som ges vid osteoporos, men eftersom benskörheten sällan upptäcks före den första frakturen finns stort behov av förebyggande behandlingar, säger Mattias Lorentzon, som är överläkare och professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Det är första gången forskare visar att det går att halvera den åldersberoende benförlusten hos äldre kvinnor om de får hälsofrämjande bakterier, så kallad probiotika.

Studien, vars resultat nu publiceras av tidskriften Journal of Internal Medicine, är genomförd vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. 90 äldre kvinnor, i genomsnitt 76 år gamla, fick varje dag under ett helt år ta ett pulver som antingen innehöll hälsofrämjande bakterier eller placebo. Det var slumpen som avgjorde vilka kvinnor som fick den aktiva behandlingen med mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri, eller pulver utan bakterier. Vare sig forskarna eller kvinnorna visste vilka som fick det aktiva pulvret under studien.
Efter ett år, när studien avslutades, mättes kvinnornas benförlust i deras underben med datortomografi, och jämförde med de mätningar som gjorts när studien inleddes. De kvinnor som fick pulver med aktiva bakterier hade bara förlorat hälften så mycket ben i skelettet jämfört med de som fått inaktivt pulver.
Ett annat positivt resultat från studien var att behandlingen tolererades väl, och att den inte gav mer biverkningar än för de kvinnor som fick placebo.

– Äldre kvinnor är den grupp i samhället som har störst risk att drabbas av benskörhet och frakturer. Att vi kunnat visa att behandling med probiotika kan påverka deras benförlust innebär ett paradigmskifte. Probiotikabehandling kan bli ett effektivt och säkert sätt att förhindra uppkomsten av benskörhet hos många äldre i framtiden, säger Mattias Lorentzon.

Lactobacillus reuteri 6475 är en bakterie som anses ha flera hälsofrämjande egenskaper och liknande bakterier används redan i en rad olika kosttillskott på marknaden. Bakterien finns naturligt i människans mag-tarmkanal. Sammansättningen av vår bakterieflora har visat sig ha samband med sjukdomar som diabetes och fetma, men mekanismerna, det vill säga hur det går till när bakterierna ger olika effekter i kroppen, är ännu inte klarlagda.

Källa: Göteborgs universitet

Ytbehandlade höftproteser håller inte längre

Sedan ett par decennier har höftproteser med en speciell mineralbeläggning vunnit terräng inom sjukvården eftersom de ansetts fästa bättre i skelettet. En nordisk registerstudie, ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset, visar nu att ytbehandlade proteser inte håller längre än icke-behandlade.
– Tidigare har det varit ovisst om ytbehandling av höftproteser med mineralbeläggning (hydroxyapatit) förbättrar beninväxten och hållfastheten. Våra resultat visar att så inte är fallet. Att proteser som inte ytbehandlats sitter lika bra är faktiskt lite överraskade. För patienten innebär rätt val av implantat att man slipper opereras om. Dessutom är icke belagda proteser betydligt billigare, säger Stergios Lazarinis, överläkare i ortopedi på Akademiska sjukhuset, som lett studien.
I takt med att befolkningen åldras drabbas allt fler av ledsjukdomen artros, som är en vanlig åkomma även i höftleder. I Sverige görs drygt 16 000 höftledsoperationer per år, varav 650 på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.
I studien har forskarna analyserat utfallet för 28 605 höftledsproteser registrerade i den nordiska databasen Nordic Arthroplasty Register Association (NARA) under perioden 1995-2013. Man har jämfört hållbarheten för tre olika ledskålar, med eller utan ytbehandling med ett mineraliskt ämne, hydroxyapatit, så kallad HA-beläggning. Resultaten visade att skillnaden mellan ledskålar med respektive utan beläggning var försumbar. En uppföljning 13 år efter höftledsoperationen visade att 97,9 % av patienterna som fått icke ytbehandlade proteser hade dessa kvar och inte behövde opereras om. Resultatet för dem som fått ytbehandlade proteser var 97,8%.
– Vår slutsats är att risken att ledskålar i höftproteser lossnar är lika stor för ytbehandlade implantat som icke ytbehandlade. Med andra ord bidrar inte ytbehandlingen till ökad stabilitet. Vi konstaterar också att infektionsrisken föreföll högre hos de patienter som fått ytbehandlade proteser, ett område som behöver utforskas vidare, framhåller Stergios Lazarinis.

Studien har publicerats i den ansedda internationella ortopediska tidskriften Osteoarthritis and Cartilage.

Källa: Akademiska sjukhuset

Nöjdare patienter med rehabilitering i hemmet

Den nystartade verksamheten strokehemrehab på Lycksele lasarett erbjuder rehabilitering hemma istället för på sjukhuset till patienter som drabbats av liten till måttlig stroke. Forskning visar att rehabilitering i hemmet ger bättre framsteg och mer tillfredsställda patient.

Med de långa avstånd som finns i södra Lappland går det inte att använda samma modell för strokehemrehab som används i övriga delar av länet. Strokehemrehab i Lycksele har inspirerats av länets enheter där sjukhuset är utgångspunkt men även av Trondheimsmodellen som är anpassad för långa avstånd. Resultatet blev en glesbygdsmodell där kompetensen på sjukhuset och sjukstugorna tas tillvara för att patienter i hela södra Lappland ska kunna erbjudas rehabilitering.

Målet är att de som har drabbats av liten till måttlig stroke ska få sin rehabilitering i hemmet istället för att vårdas på sjukhus.  Forskning visar att rehabilitering i hemmet ger snabbare och bättre framsteg och mer nöjda och tillfredsställda patienter.

Strokehemrehab inland startar i två etapper. Etapp ett började i april i år och innebär att ett strokehemrehab-team, med fysioterapeut och arbetsterapeut, utgår från Lycksele lasarett och tar hand om patienter i Lyckseleområdet. En gång i veckan kan teamet konsultera läkare, sköterska, kurator, logoped och dietist under en så kallad strokerond.

Magdalena Mörtzell är arbetsterapeut i teamet. Hon har jobbat med stroke och rehabilitering i över tio år och har varit en av dem drivande i projektet att ta fram en passande arbetsmodell för inlandet.

– Patienterna är ofta väldigt positiva till våra hembesök. Det ger dem en känsla av trygghet att veta att någon med kompetens för stroke har koll och besöker dem regelbundet, säger Magdalena Mörtzell, arbetsterapeut på strokehemrehab vid Lycksele lasarett.

Strokehemrehab-teamet följer upp alla TIA-patienter. TIA är en förkortning för ”transitorisk ischemisk attack”, en övergående attack med nedsatt blodtillförsel till delar av hjärnan.

– Det finns ett mörkertal av personer som har kvarstående problem efter en månad och det visar sig att man haft en stroke fast man trodde att det var en övergående attack. För att inte det ska hända är uppföljning viktigt. Därför erbjuder vi uppföljande hembesök till alla TIA-patienter inom sju arbetsdagar, säger Magdalena Mörtzell.

Uppföljning av TIA-patienter innebär att en fysioterapeut och en arbetsterapeut gör ett hembesök där patienten får beskriva hur det har gått sedan de blev utskrivna.

Patienter med liten eller måttlig stroke följs upp med hembesök redan inom en arbetsdag efter utskrivning. Arbetsterapeut, fysioterapeut och patient gör upp en rehabiliteringsplan. Tillsammans kommer de fram till mål och delmål på vägen tillbaka till ett fungerande liv.

– Det är lättare att sätta upp relevanta mål i hemmet när patienten provat på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det är även lättare att träna vardagliga aktiviteter hemma, säger Magdalena Mörtzell.

Strokehemrehab är en långsiktig och kostnadseffektiv modell. Tidigare låg alla strokepatienter inne på avdelning och tränade tills de klarade av att åka hem. När strokehemrehab är fullt uppstartat blir det bara patienter med svår stroke från Lycksele lasaretts upptagningsområde som rehabiliteras under längre tid på sjukhuset.

Källa Västerbottens läns landsting

Gott resultat av standardvårdplan för hjärtsviktpatienter

Standardvårdplanen för äldre patienter med svår hjärtsvikt på medicinavdelning 8 på Skånes universitetssjukhus har på kort tid gett goda resultat för patienterna. Dödligheten inom ett år sjunker, rätt läkemedel ges, och återinskrivningarna inom 30 dagar har minskat från 30 till 5 procent.

Standardvårdplanen går kortfattat ut på att justera vårdtiden, från i snitt tre till fem dagar, att dagligen följa vikten och att följa blodprovet NT-proBNP (en markör för hjärtsvikt) och att alltid ha en tydligare och individualiserad plan för fortsatt medicinering efter utskrivning.
Medicinavdelning 8 har varit pilotavdelning för standardvårdplanen som infördes 2016 och som inleddes med en utbildningsdrive av alla inblandade. Resultaten visade sig snabbt och var bättre än man kunnat ana.
– Ettårsmortaliteten minskade, bättre och modernare läkemedel sattes in, medellivslängden ökade och återinskrivningarna inom 30 dagar gick ner från 30 till 5 procent. Tidigare var det inte ovanligt att en patient som blivit utskriven var tillbaka på akuten redan inom några dagar och där har vårdplanen absolut varit en avgörande faktor, säger Marie-Louise Edvinsson, doktor i medicinsk forskning och hjärtsviktsspecialist på Skånes universitetssjukhus som ligger bakom införandet av standardvårdplanen.

Nästa steg i implementeringen på Skånes universitetssjukhus är att få genomslag för vårdplanen på medicinska akutvårdsavdelning i Lund (MAVA) som redan nu tar hand om hjärtsviktspatienter med akut svår andningspåverkan med tecken på lungödem.
Standardvårdplanen tas även vidare till SUS internmedicinska vårdavdelningar i Malmö.

Vårdplanen har också lett till vidare forskning inom området. Bland annat har man inom internmedicin visat att genom att mäta blodtrycket (först liggande och sedan stående) kan man förhindra fallskador hos hjärtsviktpatienter som ofta lider av blodtrycksfall och därför svimmar.
– Genom att göra rätt och följa en struktur så tror vi att vårdplanen också kan förhindra annan sjukdom, avslutar Marie-Louise Edvinsson.

 

Fakta Hjärtsvikt:
Hjärtsvikt är idag den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus. Det uppskattas att ca 200 000 personer i Sverige lever med symptom på hjärtsvikt och antalet drabbade stiger med åldern. I Skåne räknar man med att ca 30 000 patienter lever med hjärtsvikt.

Källa: Region Skåne

Tydligt samband mellan positiv livssyn och hjärt-lunghälsa


Personer med en positiv syn på livet har renare kärl, bättre lungfunktion och lägre BMI än människor som ser dystrare på tillvaron. Det visar nya siffror från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. I den grupp som var minst nöjd med livet var andelen personer med kalk i kranskärlen 11 procent fler jämfört med den grupp som var mest positiv. Nu krävs forskning för att förstå vad sambandet beror på. 



– De siffror vi har fått fram tyder på ett samband mellan människors livssyn och deras hälsa. Nu vill vi undersöka i hur stor utsträckning detta beror på livsstil och hur mycket som kan vara en direkt effekt av människors inställning till livet, säger Gunnar Engström, professor i medicinsk epidemiologi vid Lunds universitet och ansvarig för SCAPIS-studien i Malmö.



Resultatet bygger på en enkätundersökning utförd inom SCAPIS, ett världsunikt forskningsprojekt som inkluderar 30 000 svenskar. Som en del i projektet har 5 200 slumpmässigt utvalda Malmöbor i åldern 50–64 år svarat på frågor om hur optimistiska och tillfreds med livet de är. Deltagarna har även genomgått omfattande hälsoundersökningar med bland annat datortomografi och mätning av lungfunktionen.

– Målet med SCAPIS är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom, och att ta fram skräddarsydda behandlingar så att fler får ett längre och friskare liv. Gunnar Engströms forskning kan få stor betydelse i strävan efter att kunna förebygga våra stora folksjukdomar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.



 Fakta om hjärt-kärlsjukdom 2018:

– I Sverige lever 1,9 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom.


– Över 30 000 människor dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige.


– De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke.


– Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Beslutsstöd förbättrar behandling av förmaksflimmer

Ett beslutsstöd utvecklat av forskare vid kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och primärvården har testats i Region Östergötland och visat sig förbättra behandlingen för patienter med förmaksflimmer.

Magnus Janzon
Foto: Kajsa Juslin

Över 300 000 svenskar lider av förmaksflimmer, ett tillstånd som kan leda till proppbildning, vilket i sin tur kan orsaka stroke. Att behandla patienterna med blodförtunnande medel minskar risken för stroke med cirka 70 procent. Men statistiken visar att många patienter inte får behandlingen. Därför har Magnus Janzon, docent och verksamhetschef vid kardiologiska kliniken på US, tillsammans med kardiologkollegan Lars Karlsson, distriktsläkaren Staffan Nilsson och Cambio Healthcare Systems utvecklat ett beslutsstöd till journalsystemet Cosmic. När en läkare öppnar patientjournalen för en patient med förmaksflimmer och riskfaktorer för stroke visas en dialogruta om patienten inte ordinerats blodförtunnande medel. Detta oavsett vad patienten söker vård för. Beslutsstödet räknar också ut patientens risk att drabbas av stroke.

– Syftet är att underlätta för läkaren att fatta rätt beslut. Här får man allt serverat på en bild, säger Magnus Janzon.

Beslutsstödet testades under 2016 i en stor randomiserad studie vid samtliga 43 vårdcentraler i Östergötland. Totalt omfattades 14 800 patienter av studien. Hälften av vårdcentralerna fick tillgång till beslutsstödet. Bland dessa ökade antalet patienter som fick blodförtunnande läkemedel signifikant jämfört med de vårdcentraler som inte hade tillgång till beslutsstödet.

– Det är första gången som man kan visa signifikant effekt av ett beslutsstöd inom detta sjukdomsområde. Eftersom det finns en underbehandling av den här patientgruppen i hela landet är det mycket värdefullt, säger Magnus Janzon.

Källa www.regionostergotland.se

 

Insatser mot depression och självmord

Primärvårdsinsatser mot depression kan vara effektiva för att förebygga självmord och minska självmordstankar bland äldre. Det visar en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten har sammanfattat.

Primärvården är en viktig arena för att förebygga suicid, suicidförsök och självskadebeteende bland äldre. Att utbilda personal att känna igen riskfaktorer för suicid och behandla depression via insatser som integrerar flera vårdgivare minskar risken för suicidalt beteende.

Resultaten kommer från en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten har sammanfattat i serien Utblick folkhälsa. Även insatser utanför primärvården kan vara effektiva för att förebygga suicidalt beteende bland äldre. Det handlar till exempel om läkemedels- och psykoterapibehandling, telefonrådgivning för äldre i riskzon och breda samhällsbaserade insatser i områden där suicidtalen för äldre är höga.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Vardagsmotion gav oväntat stora hälsovinster

Vinsterna med fysisk aktivitet på låg intensitet, som att stå, gå eller utföra hushållssysslor, kan vara större än man tidigare trott, enligt en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Clinical Epidemiology.

Hjärt–kärlsjukdom är den sjukdomsgrupp som orsakar flest dödsfall i Sverige. Det är känt sedan tidigare att måttlig till intensiv fysisk aktivitet minskar risken för hjärt–kärlsjukdom, medan nyttan av fysisk aktivitet på låg intensitet är mer omdiskuterad.

Forskarna analyserade hur olika nivåer av fysisk aktivitet hos 1 200 personer över hela Sverige påverkade dödligheten i bland annat hjärt–kärlsjukdom 15 år senare. Data inhämtades från den så kallade ABC-studien (Attitude, Behaviour and Change), där deltagarnas aktivitetsnivå mättes med hjälp av rörelsemätare, och jämfördes sedan med information om dödsfall och dödsorsak från svenska register.

Maria Hagströmer
Foto: Selma Wolofsky

– Det här är en unik studie eftersom vi har kunnat följa ett stort antal personer med objektivt mätt fysisk aktivitet i upp till 15 år. I tidigare studier har man frågat om fysisk aktivitetsnivå, men det kan leda till felrapportering eftersom det är svårt att komma ihåg exakt hur länge man har suttit stilla och hur mycket man har rört sig, säger Maria Hagströmer, universitetslektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.

Enligt studien är hälsovinsterna stora inte bara för fysisk aktivitet på måttlig eller hög intensitet, utan även för fysisk aktivitet på låg intensitet (vardagsaktivitet). Genom att ersätta en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsaktivitet beräknas risken att dö i hjärt–kärlsjukdom minska med 24 procent.

Att ersätta stillasittande med fysisk aktivitet på minst måttlig intensitetsnivå, vilket motsvarar en rask promenad eller träning med högre intensitet, hade som väntat ännu större påverkan på risken att dö i hjärt–kärlsjukdom. 10 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet om dagen minskar risken för hjärt–kärlsjukdom med 38 procent, medan 30 minuter om dagen minskar risken med hela 77 procent, enligt beräkningarna.

Källa: Karolinska Institutet

Gångproblem hos höftledsopererade

Höftledsopererade upplever ofta att de har en problemfri gång – men en del går i själva verket relativt dåligt även långt efter operation. Forskning vid Sahlgrenska akademin sätter fokus på hur avancerad rörelseanalys kan förbättra för patienterna.

– Man måste eftersträva så normal gång som möjligt, och då är det viktigt hur vi mäter och följer upp, säger Roland Zügner, disputerad vid avdelningen för ortopedi och legitimerad fysioterapeut.

Roland Zügner

I arbetet med sin avhandling har han utvärderat olika analysmetoder som används vid klinisk gånganalys där patienters rörelsemönster registreras. Med stöd av exempelvis mätpunkter på huden skapas bilder av hur personen går.

– Det blir allt oftare så att patienter remitteras till en gånganalys innan man bestämmer sig för operation eller annan åtgärd. Sedan kommer de tillbaka efter några år och vi kan se hur utfallet blev, som en del av ett kvalitetssäkringsarbete säger Roland Zügner.

I Sverige genomförs årligen 17 000 höftledsoperationer då patienter får konstgjorda höftproteser, oftast till följd av ledsjukdomen artros. Nio av tio opererade patienter är nöjda, trots att analyser i den aktuella forskningen visar på fortsatta rörelseproblem också två år efter operation.

– Vad jag tittat på är hur de egentligen går, och det visar sig att de har svårt att återställa normal gång efter att ha fått sin höftprotes. De är ofta väldigt nöjda, många har haft svår värk och andra problem före operation, men gången blir inte återställd och de kan inte sträcka ordentligt i höften, säger Roland Zügner.

Orsakerna är oklara, menar han, men ett skäl kan vara svårigheterna att rucka på ett invant rörelsemönster som uppstått före operation. En annan orsak kan vara att känselsystem i höftpartiet rubbas när kroppsegen vävnad ersatts med protesernas plast och metall.

– Frågan man ställer sig är varför det här är viktigt, när folk ändå är nöjda. Men vi måste fundera på om det möjligen är så att gången påverkar protesens hålltid. Att den kanske slits ut och måste ersättas tidigare för att kraftspelet över höftled, bäcken och lårben blir annorlunda om gången inte är normal.

– Rent rehabmässigt kan det vara bra att lägga mer vikt vid att träna sträckningen av höften, både före och efter operation, och det skulle vara intressant att studera effekterna av en sådan mer riktad träning för den här gruppen, säger Roland Zügner.

Källa: Göteborgs universitet

 

Ny metod att behandla handledsartros

Patienter med kronisk smärta på grund av artros i handleden brukar ofta stelopereras, med förlorad rörlighet i handen som följd. Nu kan handkirurgen på Akademiska sjukhuset erbjuda så kallad handledsdenervation som kan förbättra smärttillståndet utan att försämra rörligheten.
–Operationsmetoden innebär inte någon nedsatt rörlighet i handleden jämfört med andra kirurgiska metoder. Därför kan den erbjudas som förstahandsval till alla patienter med artros i handleden som har stora smärtbesvär och svarar bra på ett försök med lokal behandling, säger Daniel Muder, specialist i handkirurgi vid Akademiska sjukhuset
Vid handledsartros är det vanligt att behandlingen inriktas på att eliminera kontakt mellan de leder som ger upphov till besvären. De vanligaste metoderna är handledsprotes, partiell steloperation mellan mindre leder i handleden eller komplett steloperation av handleden. Samtliga dessa metoder kan ge smärtlindring, men ger samtidigt olika grader av nedsatt rörlighet som en direkt följd av operationen. Efter ett sådant ingrepp behöver handleden dessutom vara gipsad i flera veckor innan patienten får börja belasta den.
Handledsdenervation innebär att man bevarar handledens skelettanatomi och istället behandlar smärtan genom att skära av de nervändar som leder smärtimpulserna vidare från handleden. Dessa har ingen motorisk funktion och att de skärs av medför ingen förlust av handfunktionen. Handens sensibilitet i övrigt förblir också oförändrad. Behandlingen förbättrar smärttillståndet helt eller delvis utan att försämra rörligheten i leden. Patienten får ett mjukt förband och kan, till skillnad från en steloperation, börja använda handen direkt med lätt belastning.

Artros är en av de vanligaste sjukdomarna i världen och kan drabba både stora och små leder.

  • Förlusten av ledbrosk hänger ofta hänger samman med ett trauma/en tidigare fraktur som förändrar ledytans utseende, eller en tidigare ligamentskada som förändrar ledens belastning vilket leder till artros.
  • Vanliga symtom är smärta, ledsvullnad, ömhet, stelhet och upphakningsfenomen*I en del fall kan man inte peka på en direkt orsak till artrosutvecklingen.
  • Det finns ingen behandling mot själva artrosutvecklingen, utan behandlingen riktar in sig på symtomen.  Icke kirurgisk behandling är i första hand symtomlindrande i form av smärtlindring, antiinflammatoriska läkemedel och ortos.

Källa: Akademiska sjukhuset

Läkemedel mot benskörhet kan ge sämre egen reparationsförmåga

En av de vanligaste läkemedelsbehandlingarna vid benskörhet ger upphov till en tidigare okänd kristallbildning i benens celler, visar en studie vid Sahlgrenska akademin. Upptäckten kan vara viktig för förståelsen av läkemedels påverkan på benkvaliteten.

– På lång sikt är kristallbildningen inte bra, det bildas en helt annan komposition och hårdhet än i normal benvävnad, säger Furqan A. Shah, disputerad forskare inom biomaterialvetenskap och försteförfattare till en artikel publicerad i tidskriften Nano Letters.

Tillsammans med Anders Palmquist, docent i biomaterialvetenskap, samt kollegor på Uppsala universitet och McMaster University, Kanada, har han på ett helt nytt sätt undersökt benbiopsier från åtta patienter som genomgått behandling med bisfosfonat, ett läkemedel som ofta ges vid benskörhet för att hämma benförlust.

Med hjälp av avancerad nano-analytisk elektronmikroskopi har man utfört detaljerade högupplösta analyser av kristallerna som bildas i de hålrum celler lämnar efter normal celldöd. Motsvarande kristallbildning fanns inte i benvävnad hos de friska kontrollpersoner man jämförde med, där håligheterna istället byggs igen av vanligt benmineral.

– Kristallerna som bildas är inte normala. Trots att det återfinns hundratals av dem i varje cell så är de i det här sammanhanget väldigt stora, vilket tyder på att de kunnat växa ovanligt långsamt i de hålrum som uppstår, konstaterar Furqan A. Shah.

När det bildas relativt stora, mer kemiskt stabila och hårdare kristaller i benvävnaden så rubbas den viktiga och kontinuerliga ombildningen och föryngringen av benvävnad, och benkvaliteten försämras.

– Studien visar även vikten av analystekniker som möjliggör både avbildning och detaljerad bestämning av kristallers uppbyggnad och kemiska sammansättning, betonar Anders Palmquist.

Enligt författarna ger studien inget stöd för att ifrågasätta förskrivningen av bisfosfonat, som används sedan länge och av många. Däremot kan upptäckten bli en viktig faktor som vägs in när nya läkemedel utvecklas.

Källa: Göteborgs universitet

Viktigt att få in dagsljus i skolor och vårdmiljöer

I en ny genomgång har Folkhälsomyndigheten sammanställt aktuell forskning och kunskap kring ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Resultatet visar bland annat att dagsljus har positiva effekter på sömnens mönster, längd och kvalitet. Under dagtid ger dagsljusexponeringen högre vakenhet, mildrar depressioner och stärker den kognitiva förmågan.

Eftersom elektriskt ljus har sämre ljuskvalitet och är mindre hälsofrämjande kan det i dagsläget inte ersätta dagsljus. Samtidigt är trenden att vi vistas allt mindre utomhus, och därför spelar den omgivande bebyggelsen en roll för människors dagsljusexponering. Det handlar till exempel om faktorer som höjden på omgivande hus och hur nära de står, väderstreck och storlek på fönster.

– Eftersom vi vistas så mycket inomhus är ljustillgången i bostäder och allmänna lokaler viktig. Men när städerna förtätas finns det en risk att dagsljuset inomhus minskar. Särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i skol- och vårdmiljö. I skolmiljöer verkar högre ljusstyrka och utsikt mot gröna miljöer ge positiva effekter på prestationen, säger enhetschef Agneta Falk Filipsson.

I Sverige, där årstidsskillnaderna i ljusintag är stora, kan man också se att den mörka årstiden ökar hälsobesvär som är kopplade till reglering av sömn, humör och vakenhet men även andra kroppsliga besvär.

Sammantaget visar forskningen att det finns ett samband mellan ljustillgång och god hälsa: ju mer dagsljus, desto mindre besvär rapporteras. Samtidigt ökar känsligheten för kvällsljus när miljön dagtid är ljusfattig. Särskilt blå våglängder, som är vanligt i bildskärmar och läsplattor, verkar negativt för sömn och dygnsrytm.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Ny metod för bättre vård av sköra äldre

Äldre, sköra patienter som söker vård akut har ofta en komplex sjukdomsbild. Med ett nytt screeningverktyg ska de upptäckas och få vård snabbare. Under hösten har metoden testats i ett pilotprojekt på vuxenakuten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala med positivt resultat. 2018 inleds flera studier där metoden ska utvärderas på Akademiska sjukhuset och Falu lasarett.

– Syftet med screeningen är att identifiera sköra äldre och därmed korta vårdtiden och förbättra omhändertagandet både på akutmottagningen och under vårdtiden på sjukhuset. Eftersom äldre patienter ofta har längre vårdtider är det viktigt att identifiera dem tidigt för att minska risken för onödiga komplikationer, säger Åsa Muntlin Athlin, docent, sjuksköterska och forskningsansvarig inom akutsjukvård och internmedicin, Akademiska sjukhuset.
Personer över 65 år står för cirka 35 procent av alla akutbesök i Sverige och ungefär hälften av patienterna läggs in för fortsatt utredning och vård. Vanliga orsaker till att man söker vård akut är hjärtbesvär och frakturer, men inte sällan har patienterna flera underliggande sjukdomar och medicinerar med flera olika läkemedel.
– Den komplexa sjukdomsbilden, ibland även demenssjukdom, gör att det ofta är svårt att identifiera äldre, sköra patienter. Därför välkomnas nya verktyg som stöd för personalen, förklarar Åsa Muntlin Athlin.
Under nästa år inleds flera forskningsstudier på akutmottagningar vid Akademiska sjukhuset och Falu Lasarett, med fokus på tidig identifiering av sköra äldre.

Källa: Akademiska sjukhuset

Nya belägg för att lång utbildning minskar risken för alzheimer 

Flera studier har visat att högutbildade personer drabbas av Alzheimers sjukdom i lägre utsträckning. Nu stärks sambandet ytterligare av en ny genetisk studie av forskare vid Karolinska Institutet. Studien publiceras i den ansedda tidskriften BMJ.

Orsakerna bakom Alzheimers sjukdom är till stor del okända och ingen effektiv behandling finns. Forskningen är delvis inriktad på att identifiera riskfaktorer, som om de motverkas skulle kunna minska förekomsten av sjukdomen. Tidigare forskning har visat att bland annat individers utbildningsnivå är kopplad till risken för Alzheimers sjukdom. Det har dock varit svårt att visa att det verkligen rör sig om ett orsakssamband.

Mendelsk randomisering är en metod som använder genetisk information för att ge en klarare bild av orsakssambanden.

Susanna Larsson
Foto: Anna Persson

Susanna Larsson är docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Hon har nu, tillsammans med kollegor från Cambridge och München, använt Mendelsk randomisering för att undersöka om en rad olika livsstilsrelaterade och kardiovaskulära riskfaktorer påverkar risken för Alzheimers sjukdom. Analysen inkluderade mer än 900 genetiska varianter som tidigare har visats vara kopplade till de olika riskfaktorerna. Jämförelser av de genetiska varianterna hos drygt 17 000 alzheimerpatienter och 37 000 kontrollpersoner visade en stark koppling mellan alzheimerrisk och gener som är kända för att förutspå lång utbildning.

– De här resultaten ger de starkaste beläggen hittills för att hög utbildningsnivå verkligen minskar risken för Alzheimers sjukdom, säger Susanna Larsson.

En möjlig förklaring till sambandet är enligt forskarna så kallad ”kognitiv reserv”, det vill säga hjärnans förmåga att kompensera för åldrande genom att aktivera nätverk eller strukturer som normalt inte används. En stor kognitiv reserv skulle således kunna bromsa utvecklingen av symtom vid alzheimer.

– Vi vet från tidigare forskning att högutbildade personer med amyloida plack i hjärnan, vilka är kännetecken för alzheimer, presterar betydligt bättre på kognitiva test än lågutbildade med liknande plackbörda, säger Susanna Larsson.

Studien finansierades av EUs program för forskningsfinansiering Horizon 2020 och Hjärnfonden.

Källa: Karolinska Institutet

Ny metod för sårläkning utvecklas

Sår som inte läker har stor påverkan på livskvalitet för de drabbade och medför höga kostnader för sjukvården. Sårproblematiken är det dyraste sjukvårdsproblemet i Sverige i dag, enligt Johan Junker, senior forskare vid Katastrofmedicinskt centrum och Institutionen för klinisk och experimentell medicin.

Kostnaden för behandling av venösa bensår uppskattas att ligga mellan 260 och 600 miljoner kronor per år. Och det är bara bensår. Inom ramen för vård av sår hamnar utöver kroniska sår även akuta sår. Akuta sår kan vara sår efter olyckor och andra händelser, som till exempel brännskador eller att man opererat bort en tumör. Kroniska sår är sår som patienten går med en längre tid och som inte läker. Ofta är de diabetesrelaterade, venösa bensår och andra typer av sår som följdkomplikation av andra sjukdomar.

Som samordnare för forskningsprogrammet experimentell traumatologi vid Katastrofmedicinskt centrum har Johan Junker flera forskningsprojekt inom sårläkning på gång, med olika inriktningar. Ett fokuserar på att behandla sår som är eller riskerar att bli infekterade och inte läker, ett annat på behandling av traumatiska sår som brännskador och utveckling av metoder för att transplantera hud.

– Det kan till viss del tyckas konstigt att klumpa ihop akuta och kroniska sår, men vissa nya behandlingsformer vi vill utveckla är applicerbara på båda typerna, säger han.

Ett projekt som han arbetar med är sårkammaren. En sårkammare appliceras över ett sår och den skapar en kontrollerbar yta som är avgränsad från omgivande vävnad.

– Så länge ett sår är infekterat har det liten möjlighet att läka. Infektionens påverkan är aktuell för kroniska sår, brännskador och större traumatiska sår, säger Johan Junker.

Sårkammaren är enkel att använda och den fungerar som ett förband. Enkelheten öppnar upp för olika användningsområden. Ett av dem är möjligheten att använda kammaren för att behandla traumatiska sår innan patienten kommer till sjukhus, det vill säga behandla såret så nära skadetillfället som möjligt i tid. Ett tidigt ingripande i ett kontaminerat sår kan förhindra infektion.

– Inverkan av kammaren kan vara stor. Det finns de som går med sår till vårdcentral i 20 år, vilket innebär mycket pengar och lidande för patienterna. Men globalt sett är det så många fler som inte har tillgång till någon sjukvård alls, och att sprida användningen i resursfattiga områden kan få stor klinisk inverkan, säger Johan Junker.

Att livet kan bli bättre för många människor är för honom en effekt av arbetet men det är inte den enda drivkraften.

– Det som driver mig är nyfikenheten att lära mig något nytt. Personligen kunde jag ha forskat inom andra områden än sjukvård. Man kan aldrig veta vad effekten av ett forskningsprojekt blir, men om det bidrar till bättre livskvalitet för andra är det positivt, säger han.

Källa: Linköpings universitet

Nya diabetesläkemedel kan minska risk för tidig hjärtdöd

Tack vare nya glukossänkande läkemedel kan hjärtkärlsjukdom förebyggas och risken att dö i förtid minskas hos patienter med typ 2-diabetes. Detta stöds av en stor nordisk registerstudie där bland annat Akademiska sjukhuset medverkat. Patienter med typ 2-diabetes har nästan en fördubblad risk för hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt och hjärtsvikt.
 Resultaten i studien är både intressanta och hoppingivande. De tyder på att en ny sorts läkemedel, så kallade SGLT2-hämmare, är effektivare än andra glukossänkande preparat för att förebygga hjärtkärl-komplikationer som hjärtsvikt. Dessutom kan de minska risken att dö i förtid, även hos patienter utan känd hjärtkärlsjukdom. Läkemedlet avlägsnar socker från kroppen genom en ökad utsöndring i urinen, förklarar Jan Eriksson, professor och överläkare inom diabetesvård, Akademiska sjukhuset.

Enligt nuvarande rekommendationer från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen bör moderna, men kostsamma, läkemedel som SGLT2-hämmare eller så kallade GLP-1 ges till patienter med typ 2-diabetes och samtidig hjärtkärlsjukdom.
– Våra resultat talar för att sådan läkemedelsbehandling även skulle kunna förebygga uppkomst av såväl diabetes som hjärtkärlsjukdom hos vissa överviktiga personer, säger Jan Eriksson.

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

Dags att vaccinera sig

Från och med den 7 november är det dags för personer som tillhör en riskgrupp att vaccinera sig inför årets influensasäsong. Vaccinationen minskar risken att drabbas av svår sjukdom och död till följd av influensa.

Förra vintern kom influensasäsongen igång tidigt med många svårt sjuka personer i gruppen 65 år och äldre. Även i år väntas en influensaepidemi, men det är för tidigt att säga än vilken influensasort som kommer att dominera under den kommande vintern. Beroende på typen av influensavaccin ger vaccinationen skydd mot tre eller fyra influensatyper.

Från och med den 7 november kan man låta vaccinera sig mot influensa på landstingens vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. I de flesta landsting är vaccinationen gratis för riskgrupperna – i övriga erbjuds den till ett reducerat pris.

De som tillhör riskgrupperna är personer som har en ökad risk för svår influensasjukdom om de smittas. Det gäller gravida, personer som fyllt 65 år, de som har kronisk hjärtsjukdom eller kronisk lungsjukdom såsom KOL och svår astma. Även personer med andra tillstånd som ger nedsatt lungfunktion eller gör det svårt att hosta upp slem omfattas, samt personer med kronisk lever- eller njursvikt, diabetes eller kraftigt nedsatt immunförsvar.

Vänd dig till vårdcentralen eller 1177 Vårdguiden för mer information om lokala tider för vaccination.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 Patienter med hjärtsvikt ges snabbspår till dagvård

Andningssvårigheter, trötthet och svullna fotleder är alla symptom på hjärtsvikt, ett allvarligt tillstånd som obehandlat kan leda till döden. Att symtomen är vaga är ett problem, i kombination med att patientens väg in i vården ofta går genom akutmottagningen.Men nu ska patienter med hjärtsviktssymtom kunna träffa specialister och få behandling omgående, utan att ta omvägen över akuten, tack vare ett färskt projekt där Huddinges och Flemingsbergs vårdcentraler deltar tillsammans med Hjärtdagvårdsmottagningen på Karolinska, Huddinge .

Hjärtdagvård
Foto: Danish Saroee, Eva Edsjö

På akuten kan väntetiderna bli långa, liksom väntan på provsvar och remissbesök. En lösning är att fånga upp misstänkta hjärtsviktspatienter snabbare, innan de kommer till akuten, redan på vårdcentralen.

– Kontaktvägarna mellan vårdcentralerna och Hjärtdagvården ska snabbas upp, och nu letar vi efter de kontaktvägar som är effektivast och lättast att använda, säger Frida Granström, sjuksköterska på Hjärtdagvården.

– Det handlar helt enkelt om att jacka ihop Hjärtdagvården med vårdcentralerna för att patienter med ”våra” symtom ska slippa sitta på akuten, fortsätter hon och betonar att det både höjer kvaliteten på vården för patienten och minskar trycket på akutmottagningarna.

Källa Karolinska.se

Kaj Blennow får Nordiska medicinpriset

Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin, är en av två mottagare av Nordiska medicinpriset 2017. Han får priset för sina grundläggande studier av biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar, och för sina epokgörande studier om molekylära mekanismer vid Alzheimers sjukdom.

– Det är så klart framför allt jättekul att få priset. Det är också trevligt att få uppskattning för det jag och mina medarbetare jobbar med, säger Kaj Blennow.

Kaj Blennow, Göteborgs universitet.
Foto: Johan Wingborg

Alzheimer är en neurodegenerativ sjukdom, som orsakar den vanligaste formen av demens. Men trots omfattande forskning om alzheimer världen över är det fortfarande inte klarlagt vad det är som utlöser sjukdomen. Man vet att Alzheimers sjukdom är kopplat till hög ålder, och att det finns en gen som kallas APOE som ökar risken att få alzheimer, men i övrigt vet forskare idag inte varför sjukdomsförloppet startar eller vad det är som utlöser det.
Den mest accepterade teorin är amyloidhypotesen, som menar att sjukdomen beror på en sjuklig ansamling av ett visst protein kallat beta-amyloid i hjärnan, vilket leder till att det bildas plack som antas skada nervcellerna. Just nu pågår mycket stora kliniska prövningar av nya läkemedelskandidater som minskar bildningen av beta-amyloid, och också antikroppar mot beta-amyloid som visats lösa upp placken. Om ungefär två år borde dessa kliniska prövningar kunna ge ett svar på om läkemedlen också har en klinisk effekt hos patienterna. Det blir också ett sanningens ögonblick för amyloidhypotesen.
– Man vet att läkemedlen minskar bildningen beta-amyloid och plackbildningen, men man vet inte om det har effekt på symtomen. Om läkemedlen inte visar sig ha klinisk effekt då vet vi att amyloidhypotesen är fel, säger Kaj Blennow, som själv dock hoppas att hypotesen stämmer eftersom det innebär att det då finns läkemedel som kan bromsa Alzheimers sjukdom.

Nordiska Medicinpriset 2017 avser forskning om demenssjukdomar och ges även till Gunhild Waldemar vid Köpenhamns universitet. Nordiska medicinpriset delas ut årligen av Stiftelsen för Nordiska Medicinpriset i samarbete med Folksam, och är ett av Nordens största medicinpriser. Prissumman är en miljon kronor som i år delas av de två pristagarna.

Källa: www.gu.se

 

Ny metod för diagnostik och behandling av Alzheimers

Alzheimers sjukdom kan leda till flera, vitt skilda symtom och hittills har de olika uttrycken främst observerats genom patientens beteende och uppträdande. Nu kan dock forskare i bild åskådliggöra förändringar i hjärnan vid dessa symtom – något som ökar kunskapen och som kan underlätta framtida diagnostik och behandling.

Symtomen vid alzheimer varierar och hänger ofta samman med när i livet sjukdomen debuterar. Personer som insjuknar före 65 års ålder får ofta tidigt nedsatt rumsuppfattning och försämrat lokalsinne. Bland äldre patienter är det oftare symtom som traditionellt förknippas med sjukdomen, framför allt nedsatt minne.

– Nu har vi ett verktyg som hjälper oss att identifiera och åskådliggöra olika undergrupper av Alzheimers sjukdom. Därmed underlättas också utvecklingen av läkemedel och behandlingar anpassade till olika former av alzheimer, berättar Michael Schöll, forskare vid Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin, WCMTM, vid Göteborgs universitet, och även verksam vid Lunds universitet.

Även diagnostiken kan underlättas, framför allt bland yngre patienter där det är extra svårt att ställa korrekt diagnos.

Resultaten publiceras i tidskriften Brain och bygger på studier av ett 60-tal Alzheimerpatienter vid Skånes universitetssjukhus samt en kontrollgrupp bestående av 30 kognitivt friska personer.

När Alzheimers sjukdom slagit rot resulterar det så småningom i att proteinet tau, som finns i hjärnan, klumpar ihop sig och förstör nervcellernas transportvägar. Det kan sedan avläsas tydligt med den nya avbildningsmetoden.

Avbildningsmetoden används ännu endast inom forskningen, där bland annat den nu aktuella studien bidrar till att öka kunskapen om sjukdomen.

– De förändringar i hjärnans olika delar som vi kan se i bilderna stämmer logiskt överens med de symtom som patienterna får vid tidig respektive sen alzheimerdebut, förklarar Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet ochöverläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Oskar Hansson tror att avbildningsmetoden kommer att vara i kliniskt bruk inom några få år.

Källa: Göteborgs universitet

Ingen effekt av syrgas

Syrgas har under lång tid använts rutinmässigt vid vård av patienter med misstänkt hjärtinfarkt trots att vetenskapligt stöd för detta har saknats. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att behandlingen saknar effekt för patienter med normal syresättning av blodet. Studien publiceras i den prestigefyllda tidskriften The New England Journal of Medicine (NEJM) och presenterades i dag på den stora kardiologikongressen European Society of Cardiology (ESC).

Robin Hofmann, försteförfattare, biträdande överläkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS)

Under senare tid har forskarvärlden börjat misstänka att syrgasbehandling vid hjärtinfarkt är verkningslös eller till och med skadlig. För att reda ut detta har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en stor registerbaserad studie.

Studien omfattar 6 629 patienter med misstänkt hjärtinfarkt på 35 svenska sjukhus som slumpvis har behandlats med eller utan syrgas. Resultaten visar att behandlingen inte är skadlig, men att syrgas inte heller ökar möjligheten till överlevnad eller påverkar risken för nya infarkter.

I ESC:s riktlinjer rekommenderas syrgasbehandling för hjärtinfarktpatienter med andnöd, syrebrist eller hjärtsvikt. Behandlingen används dock rutinmässigt för alla patienter med misstänkt hjärtinfarkt i stora delar av världen. Därför kommer studien sannolikt att påverka vårdrekommendationerna globalt.

Källa: Karolinska Institutet

Kranskärlskirurgi för diabetespatienter

Kranskärlskirurgi är den bästa metoden för att behandla åderförkalkade kranskärl hos diabetespatienter med flerkärlssjukdom, även om patienten har diabetes typ 1. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som rätar ut ett frågetecken i de gällande rekommendationerna. Studien publiceras i Journal of the American College of Cardiology (JACC).

Internationella riktlinjer rekommenderar kranskärlskirurgi snarare än ballongvidgning som behandling av åderförkalkning i hjärtats kranskärl hos diabetespatienter med två eller flera sjuka kranskärl. Men eftersom den underliggande forskningen inte har skiljt mellan patienter med typ 2-diabetes och den ovanligare typ 1-diabetes har det varit oklart om detta gäller båda typerna av diabetes.

– Typ 1-diabetes är en annan sjukdom med andra komplikationer, så det har inte varit självklart att behandlingen bör vara likadan som vid typ 2-diabetes, säger Martin Holzmann, forskare vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.

Martin Holzmann och hans kollegor har nu följt upp alla patienter med typ 1-diabetes som genomgått så kallad revaskularisering mot två eller flera kranskärl, behandling för förbättrad blodcirkulation i hjärtat, i Sverige under åren 1995 till 2013.

Resultaten visar att patienter som genomgått revaskularisering genom ballongvidgning hade 45 procent högre risk för att dö av hjärtsjukdom, och 47 procent högre risk att drabbas av hjärtinfarkt under den genomsnittliga 10-åriga uppföljningsperioden, jämfört med patienter som genomgått kranskärlskirurgi. De hade också en fem gånger högre risk för att behöva genomgå en andra ballongvidgning eller kranskärloperation.

– Resultaten talar för att kranskärlskirurgi bör vara förstahandsval även hos patienter med typ 1-diabetes som har två eller flera sjuka kranskärl, säger Martin Holzmann.

Källa: Karolinska Institutet

Större hjälp av hörapparat med rehabilitering på distans

Milijana Malmberg

Med hjälp av ett fem veckor långt rehabiliteringsprogram på distans kan personer med hörapparat få hjälp att lära sig använda den på bästa sätt. Det visar forskaren Milijana Malmberg, som nyligen disputerade vid Göteborgs universitet med en avhandling om hörselrehabilitering. I den aktuella studien har hon följt 163 hörapparatanvändare i åldern 31-81 år.

De post- eller mejlutskick som deltagarna fick varje vecka innehöll både läsning och praktiska övningar som deltagarna fick utföra i sin egen miljö. Det kunde handla om hur ljud beter sig ett rum, om hur avstånd påverkar och om hur man bäst placerar sig i förhållande till andra personer och ljudkällor. Programmet innebar också att deltagarna lärde sig att ha realistiska förväntningar på sin hörapparat och insåg att den inte ger normal eller komplett hörsel.

Ett par effekter som studien visade var att patienter som genomgick distansprogrammet blev mindre rädda för att fråga om när de inte hörde, i stället för att låtsas höra och att de åter sökte sig till större sociala sammanhang.

Källa: Göteborgs universitet

Ny teknik för behandling av hjärtrytmstörningar

Hjärtflimmer är i hög grad det åldrande hjärtats sjukdom. Med fördjupad kunskap om hjärtats retledningssystem, förfinad teknik och nya sätt att organisera högspecialiserad vård kan fler få hjälp – även de svårast sjuka.

Det har skett en fantastisk metodutveckling som gör att vi kan behandla betydligt fler patienter med störningar i hjärtats elektriska aktivering, säger Jonas Schwieler, docent, överläkare på Tema Hjärta och Kärl, Karolinska Universitetssjukhuset och en av landets mest erfarna specialister på området.

Jonas Schwieler

– För många av dessa patienter betyder ingreppet, sk ablation, att de kan få tillbaka sin livskvalitet samtidigt som risken att råka ut för andra hjärt- och kärlkomplikationer minskar – och i en del fall är ablationen direkt livsavgörande, säger han.

Med hjälp av en kateter som förs in i hjärtat via ljumsken kan de elektriska signaler som utlöser takyarytmi (hjärtrytmrubbningar med snabba och oregelbundna hjärtslag) lokaliseras och blockeras med hjälp av värme eller kyla.

För patienten är en ablation ett relativt skonsamt ingrepp. Efter bara ett par dagar kan patienten vara tillbaka hemma igen.

– Vi kan visserligen inte bota förmaksflimmer, men patienterna upplever oftast en enorm skillnad efter ablationen, säger Jonas Schwieler. De flesta blir i princip besvärsfria efter ett till två ingrepp och kan leva ett helt normalt, aktivt liv.

På Karolinska i Solna finns i dag totalt fyra toppmoderna ablationslaboratorier där patienter med olika typer av arytmier kan behandlas. Förra året gjordes närmare 1 400 ablationer på Karolinska Universitetssjukhuset och allt talar för att ännu fler patienter och patientgrupper kan få hjälp i framtiden.

Källa:Karolinska universitetssjukhuset

Skydd mot höftfraktur vid kortisonbehandling

Det finns ett effektivt skydd mot höftfraktur för de många äldre vars skelett successivt håller på att brytas ned, som en bieffekt av kortisonbehandling. Om patienterna får läkemedelssubstansen alendronat minskar risken för höftfraktur med 65 procent, visar en studie publicerad i The Journal of the American Medical Association (JAMA).

Vid kortisonbehandling mot inflammatoriska tillstånd, exempelvis ledgångs- eller muskelreumatism, fördubblas risken för höftfraktur. Den aktuella studien visar dock att bara var fjärde kortisonpatient får behandling med alendronat mot benskörhet.

– Att det är så få som får den skyddande behandlingen beror ofta på okunskap och bristande rutiner i sjukvården, säger Mattias Lorentzon, professor i geriatrik på institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal.

Utifrån ett underlag på över 400 000 äldre patienter gjordes i studien ett urval av 1 802 personer som förskrivits alendronat efter insatt behandling med kortisonpreparatet prednisolon i tablettform. Gruppen med matchade kontroller, också 1 802 personer, åt prednisolontabletter men hade inte fått skyddande behandling i form av alendronat.

Av dem som åt kortisontabletter, men inte fick skyddande behandling, hade 4,1 procent brutit höftbenet efter drygt 15 månader. I gruppen som också fick den skyddande substansen alendronat var motsvarande andel 1,5 procent. En kraftig riskreduktion, med 65 procent, som även omfattade andra frakturer.

Mattias Lorentzon

De flesta höftfrakturer inträffar hos äldre kvinnor. Snittåldern i studien var cirka 80 år och sju av tio patienter var kvinnor. Alendronatbehandlingen var inte förknippad med ökad risk för biverkningar, och för Mattias Lorentzon är konsekvenserna av studien givna.

– Det här är ett läkemedel som kostar cirka 200 kronor per person och år. Våra data ger nu rejält stöd för att det är effektivt också mot höftfraktur, en av de mest kostsamma åkommorna inom svensk sjukhusvård och något som många i den här åldern dör av. Kan man undvika det är väldigt mycket vunnet, avslutar han.

Källa: Göteborgs universitet

Demens minskar hos de allra äldsta

 Bättre strokebehandling och högre utbildning är två huvudfaktorer till att demensförekomsten minskar hos de allra äldsta. Det visar forskare från Göteborg i en ny rapport.
– Mellan 1986 och 2008 minskade demensförekomsten från 30% till 22% bland 85-åringar, säger, professor Ingmar Skoog, forskningsledare för studien och föreståndare på Centrum för Åldrande och Hälsa (AgeCap), vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Ingmar Skoog

Minskningen var mest tydlig när det gällde vaskulär demens, som orsakas av stroke och skador på hjärnans kärl. Orsaken till nedgången var framförallt den ökade utbildningen i den senare gruppen av 85-åringar. Högre utbildning är en känd skyddande faktor för demens. En annan orsak var att färre personer fick demens efter stroke.
– Det senare beror antagligen på en bättre behandling av personer med stroke och att riskfaktorer för stroke, som högt blodtryck, behandlas bättre idag, säger Ingmar Skoog.

Studien är en del i den välkända H70-studien som pågått i Göteborg sedan 1971. 1986-87 undersöktes 494 85-åriga göteborgare födda 1901-02. 32 år senare undersöktes 571 85-åringar födda 1922-23. Forskarna använde samma metoder vid båda undersökningarna.

Beräkningar visar att antalet personer i världen med demens kommer att öka från 40 miljoner idag till 140 miljoner år 2050. Det innebär stora påfrestningar såväl samhällsekonomiskt som för de drabbade och deras anhöriga. Om demensförekomsten i olika åldersgrupper minskar kommer ökningen att bli mindre. Antalet dementa i världen kommer dock fortfarande att öka beroende på det ökade antalet äldre i världen. Det är därför av stort intresse att förstå om vi kan påverka demensförekomsten. Ingmar Skoog konstaterar att resultaten tyder på det.
– Fynden visar att vi har möjlighet att påverka demensförekomsten genom vårt leverne, säger Ingmar Skoog.

Källa: Göteborgs universitet

Färre infektioner med mekanisk hjärtklaff

Infektioner i inopererade hjärtklaffar är vanligare hos patienter som fått en biologisk klaffprotes jämfört med dem som fått en mekanisk. Det visar en studie från Karolinska Institutet som nyligen publicerades i tidskriften Circulation.

Varje år genomgår ungefär 1 500 personer i Sverige kirurgiskt byte av aortaklaffen. I dag får ca 75 procent en biologisk klaff (från gris eller kalv) och resten en mekanisk. En komplikation med hög dödlighet är att den nya klaffen infekteras av bakterier, så kallad protesendokardit. Fram till nu har det inte funnits siffror på om infektionsfrekvensen skiljer sig mellan de två olika klafftyperna. Det har också varit okänt hur vanligt det är att drabbas av infektion i en konstgjord hjärtklaff. I studien från Karolinska Institutet ingår drygt 26 500 patienter som fick en hjärtklaffprotes mellan 1995 och 2012. Av dessa drabbades 940 patienter av protesendokardit.

Studien visar att risken att drabbas av infektion i den konstgjorda hjärtklaffen var cirka 50 procent högre med en biologisk klaffprotes jämfört med en mekanisk klaffprotes. Uppföljningstiden var som längst 18 år.

– Vi hade inte väntat oss den stora skillnaden. Våra resultat är viktiga eftersom de bidrar till ökad kunskap om komplikationer efter kirurgiskt aortaklaffbyte, säger Natalie Glaser, läkare och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

I de gällande europeiska riktlinjerna för kardiologi står det att det inte är någon skillnad i förekomsten av infektioner mellan de två typerna av implantat. Natalie Glaser menar att det kan bero på att tidigare studier har varit små och inte kunnat visa på någon skillnad. Dessutom är de gjorda på patienter som opererades för flera decennier sedan.

Den nya studien har även gett uppdaterade siffror på hur vanlig komplikationen är; totalt sett drabbas cirka 0.5 procent av de opererade patienterna av protesendokardit årligen. Vidare visar resultaten även att dödligheten var så hög som 16 procent inom en månad efter konstaterad infektion och 50 procent fem år efter diagnosen.

– I dag styrs valet av klaffprotes i stor utsträckning av patientens ålder. Biologiska klaffar används oftast till äldre patienter på medicinska grunder, delvis eftersom biologiska klaffar inte kräver livslång behandling med blodförtunnande mediciner. I den aktuella studien var personerna som fick biologiska klaffar i genomsnitt 13 år äldre än de som fick mekaniska men detta har vi kompenserat för när vi jämfört resultaten, säger Ulrik Sartipy, hjärtkirurg på Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, samt ansvarig för studien.

Källa: Karolinska institutet

Minskad tandvård och sämre munhälsa efter demensdiagnos

Efter demensdiagnos blir patientens kontakt med tandvården allt glesare och munhälsan allt sämre. Det visar en stor registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften  Alzheimer’s & Dementia .

Forskare vid Karolinska Institutet har med hjälp av registerdata undersökt tandvårdskonsumtion och munhälsa hos ett stort antal individer före och efter demensdiagnos.

– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Låg så kallad MMSE-poäng, ett mått på den kognitiva förmågan, utgjorde en riskfaktor för förlust av tänder. Dålig munhälsa, karies och tandlossning kan bland annat leda till smärta, sänkt livskvalitet och svårigheter att äta med försämrat näringsintag som följd.

– Det kan vara så att patienten glömmer bort att besöka tandläkaren eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården. Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.
Källa: Karolinska institutet

Viktiga förbättringar av mekaniska hjärtpumpar

Den nya generationens mekaniska hjärtpumpar är betydligt mindre, operationstiden kortare och risken för komplikationer mycket lägre än tidigare. Dessutom drar de mycket mindre energi vilket gör att patienterna kan vara ute hela dagen utan att byta batterier, med ökad livskvalitet som följd.
– Framstegen inom hjärtpumpområdet är glädjande. Inte minst eftersom andelen patienter med svår hjärtsvikt, som inte svarar på konventionell medicinsk behandling, ökar, säger Karl-Henrik Grinnemo, thoraxkirurg på Akademiska sjukhuset med ansvar för hjärtpumpsverksamheten.

Under senaste året har man på Akademiska sjukhuset opererat in tio pumpar. Till följd av att de är betydligt mindre än föregångarna och att de kan placeras direkt i hjärtsäcken utan att man behöver göra några dosfickor under bukmuskulaturen har operationstraumat, operationstiden och komplikationsfrekvensen minskat betydligt, enligt Karl-Henrik Grinnemo.

I Sverige opererar man in mekaniska hjärtpumpar, så kallade Left Ventricular Assist Devices (LVADs) på två patientgrupper. Dels patienter som är accepterade för hjärttransplantation, men för sjuka för att kunna överleva väntetiden. Dels patienter med nedsatt organfunktion som måste korrigeras innan hjärttransplantation, så kallad Bridge To Decision (BTD). Oftast rör det sig om nedsatt njurfunktion eller för höga tryck i lungkretsloppet. Detta kan behandlas effektivt med LVAD genom att njurgenomblödningen ökar och blodtrycket i lungkärlen minskas.
Pumpen drivs av batterier via en drivkabel som går ut genom huden på magen. En kontrollenhet styr pumpen via drivkabeln, och den enheten tillsammans med batterierna är de enheter som patienten bär runt på i specialdesignad väska.

Dock saknas en randomiserad studie som jämför den senaste generationens mekaniska hjärtpumpar med modern hjärtsviktsmedicinering och pacemakerbehandling hos destinationspatienter. Akademiska sjukhuset och övriga thoraxkirurgiska kliniker i landet, medverkar i hjärtsviktsstudien SweVad, som startade 2016, som syftar till att fylla gapet. I studien ingår 140 patienter som inte kan bli föremål för hjärttransplantation. De randomiseras till antingen en medicinsk behandling eller hjärtpumpoperation.

Syftet är att jämföra överlevanden efter två år och därmed förhoppningsvis kunna visa att LVADs som destinationsbehandling är säkert och förlänger livet.

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

 Nya rön om LD-behandling av parkinsonpatienter

Parkinsons sjukdom är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna och orsakas av att dopaminproducerande nervceller i hjärnan bryts ned. Det leder till motoriska symptom som skakningar, stelhet och långsammare rörelser.

Levodopa (LD) är det läkemedel som oftast i första hand används vid behandling av patienter med Parkinsons sjukdom. LD är ett ämne som kan omvandlas till dopamin i hjärnan och ge symptomlindring. Ökad förståelse för hur LD tas upp i kroppen och vad som påverkar nivåerna i blod och hjärna är viktigt för att kunna optimera behandlingen, dels för god symptomlindring, men också för att undvika utvecklandet av komplikationer.

Distriktsläkaren Maria Nords visar i en doktorsavhandling från Linköpings universitet att upptaget är mer gynnsamt hos patienter i ett tidigare skede av sjukdomen. Hon har studerat förekomsten av LD i blod och fettvävnad hos patienter med Parkinsons sjukdom som får LD i tablettform. Hon har undersökt om det finns något samband mellan LD-upptag och hastigheten på magsäckstömningen och om LD som ges kontinuerligt påverkar LD-upptaget eller magsäckstömningen. Hon har även studerat LD i blod och i ryggmärgsvätska då enzymhämmarna entakapon och karbidopa tillsätts.

– I vår studie kunde vi se att magsäckstömningen var långsammare hos alla patienter jämfört med friska personer och att LD-upptaget var bättre i tidigare sjukdomsskede men inte tydligt kopplat till magsäckstömningen. Enzymhämmaren entakapon, som minskar nedbrytningen av LD i blodet, ökar den maximala koncentrationen av LD i både blod och ryggmärgsvätska och denna effekt är mer tydlig vid tillägg av enzymhämmaren karbidopa. Det är viktigt att ta hänsyn till denna ökning vid behandling av Parkinsons sjukdom för att undvika höga och skadliga toppar av LD i hjärnan, säger Maria Nord.

Tillägg av enzymhämmare leder till ökad mängd LD som kan nå hjärnan och omvandlas till dopamin. Det anses viktigt att undvika höga toppar av LD i hjärnan då dessa verkar bidra till att besvärliga motoriska komplikationer utvecklas.

Källa: Region Östergötland

Varför får vissa minnesproblem efter operation?

Nedsatt minne och koncentrationssvårigheter drabbar vissa patienter efter en operation. Äldre är särskilt utsatta. Nu har en forskargrupp vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset lagt fram en studie som kan kasta ljus över frågan varför detta händer.

I deras studie scannades åtta män i 50- och 60-årsåldern med PET-kamera (positionsemissions tomografi) före och efter att de genomgått prostatakirurgi. Samtidigt gjordes mätningar av deras kognitiva förmåga och immunsystemets funktion. Forskarna studerade mikrogliaceller. Det är celler i hjärnan som har förmågan att plocka upp en inflammatorisk signal från kroppen och som därefter kan påverka nervceller som är inblandade i kognitiva funktioner.

Lars I Eriksson

Resultaten visade att kirurgi utlöste mycket kraftiga förändringar i hjärnans immmunsystem redan efter tre till fyra dagar. Tre månader efter operationen kunde forskarna också konstatera att en förhöjd aktivitet bland mikroglia celler hade ett samband med att patienterna presterade sämre i tester av kognitiv förmåga.

– Nu arbetar vi vidare med att ta fram mer detaljerad information om immunsystemet i hjärnan efter kirurgi och hur kroppens svar på ett stort kirurgiskt ingrepp regleras av hjärnan och immunceller i blodet. Två större kliniska studier pågår, en med fler patienter som genomgår prostatakirurgi, och en annan med patienter som genomgår höft- och knäkirurgiska ingrepp, säger Lars I Eriksson, professor i anestesi och intensivvård vid Karolinska Institutet och FoU-chef inom Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Läkemedelsbehandlingar mot Parkinson

Flera nya varianter av Levodopa-behandling har lanserats mot Parkinson sedan 2015. En är mikrotabletter som doseras med hjälp av en apparat som även har en larm- och minnesfunktion.

– För många patienter behövs en individuell anpassning av levodopa-dosen för bästa möjliga effekt. Ett alternativ är mikrotabletter som innehåller mindre mängd läkemedel än vanliga tabletter. Resultaten av en studie på de första patienterna som testat metoden är lovande. Patienterna är positiva och upplever att medicineringen underlättas, säger Marina Senek, legitimerad apotekare och doktorand på institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Mikrotabletterna doseras med hjälp av en apparat som matar ut tabletter och dessutom har en larm- och minnesfunktion som påminner patienten om när tabletterna ska tas eller om en dos missats. Dessutom kan patienten registrera sina symtom och få bättre översikt av effekten av behandlingen.

Levodopa introducerades för 50 år sedan och är det mest effektiva läkemedlet mot symtomen vid Parkinsons sjukdom. Flera nya varianter av läkemedlet har utvecklats de senaste åren och nya sätt att underlätta medicineringen pågår.

I en studie undersöker man om mikrotabletterna tillsammans med sensorer, som mäter motorik, kan optimera behandlingen ytterligare. Patientstudien görs i samarbete mellan forskare vid Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Högskolan Dalarna.
På 90-talet lanserades pumpbehandling med Levodopa i Uppsala, en metod som förbättrat livskvaliteten hos patienter med avancerad sjukdom för vilka tablettbehandling inte längre räcker.

– Svårt Parkinsonsjuka kan behöva mycket tätare intervaller mellan dosintagen. För dessa kan pumpbehandling förbättra livskvaliteten avsevärt. En ny variant av denna behandling har nu testats på Akademiska sjukhuset med lovande resultat. Bland annat kan man minska dosen och använda en mindre pump, berättar Dag Nyholm, neurolog och docent på Akademiska sjukhuset.

Nyligen startades ytterligare en studie på Akademiska med en ny typ av Levodopa-behandling, vismut-subdopat. Denna läkemedelsvariant innehåller en metall som fäster i tarmen efter intag och frisätter levodopa över lång tid under dagen för att ge jämn effekt.

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

Forskningsprojekt kring kärlsjukdom

Den första mars 2017 gick starten för ett internationellt EU-finansierat konsortium, kallat INTRICARE, där 15 doktorandprojekt vid tre europeiska universitet öronmärkts för forskning för att hitta nya behandlingar mot kärlsjukdom. Karolinska Institutet är värd för fyra av projekten.

– Det är något av en kvalitetsstämpel för Karolinska Institutet att vara med i konsortiet, säger Johan Frostegård, professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och handledare till ett av projekten.

Tidigare samarbeten med Maastricht University och Universitätsklinikum Aachen har banat väg för Karolinska Institutets medverkan, projekt som bland annat handlat om kärlförkalkning, vitamin K och för tidigt åldrande av kärl.

Ett av projekten ska undersöka varför kärlen hos patienter med avancerad njursvikt åldras så snabbt. Ett annat ska studera hur specifika fetter kan användas immunologiskt för att utveckla vaccin mot kärlförkalkning. Ett tredje projekt ska undersöka hur inflammation gör förkalkningar i kärlen instabila, och hur det kan behandlas. I det fjärde projektet blir fokus att studera vilka gener som kan bidra till förkalkning i kärlväggarnas muskulatur.

– Förhoppningen är att alla de här projekten så småningom ska leda till nya behandlingsmetoder. Att vi nu kan kombinera olika patientgrupper och få tillgång till den fantastiska infrastruktur och de metoder som finns i Maastricht och Aachen gör att det här kan bli ett viktigt forskningsprojekt i en alltmer åldrande europeisk befolkning, säger Peter Stenvinkel vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, som är handledare för ett av de fyra projekten.

I dagsläget pågår rekrytering av doktorander till projekten som ska löpa över fyra års tid.

Källa: Karolinska Institutet

 

Ny metod att hitta förträngda kranskärl

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna och orsakas av förträngningar i hjärtats blodkärl. Det kan ofta vara svårt att avgöra på vanlig kärlröntgen vilka kärl som är förträngda och ska behandlas. En stor skandinavisk studie ledd av Matthias Götberg, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus visar att en tunn tryckledare enkelt kan avgöra vilka kärl som ska behandlas.

– Undersökningen är väldigt enkel och snabb vilket gör att den kan användas på alla patienter. Tidigare metod var omständlig där man var tvungen att ge ett läkemedel som gav andnöd och var obehagligt för patienten, säger Matthias Götberg.

Studien på över 2000 patienter är resultatet av ett samarbete mellan ett 10-tal hjärtkliniker i landet, ett sjukhus i Danmark samt ett sjukhus på Island och är världsunik genom att den använder våra svenska kvalitetsregister för uppföljning av patienterna. Nästan inget annat land har den möjligheten.

Professor Ole Fröbert på Örebros Universitetssjukhus, som är ordförande för studien, har varit med och utvecklat konceptet som kallas registerbaserade kliniska studier. Metoden gör att svenska forskare snabbt och till en låg kostnad kan besvara viktiga kliniska frågeställningar.

På samma sätt som det är viktigt att inte missa ett förträngt blodkärl, så är det viktigt att inte ballongvidga ett kärl som inte behöver behandlas eftersom det kan leda till senare besvär och är kostsamt. Den nya metoden gör det enkelt att avgöra vilka kärl som behöver behandlas.

Källa: Region Skåne

Hjärtdagvård skapar trygghet

Tryggare patienter, frigjorda vårdplatser, färre besök på akuten och färre snabba återinläggningar, är resultat Karolinska Universitetssjukhuset lyfter fram som resultat av den Hjärtdagvård (HDA) som startade i mars 2015. Här kan patienter som tidigare lades in på sjukhuset, med ett bra och tillgängligt stöd ofta vara hemma istället.

På hjärtdagvården svarar alltid en sjuksköterska i telefonen när man ringer, vilket gör att patienten känner sig trygg. Sjuksköterskan kan då fråga om patienten känner att han eller hon klarar sig hemma tills hen får komma in nästa dag, för exempelvis en vätskedrivande behandling. Ofta går det bra och patienten slipper åka in till akuten. Om patienten blir sämre så kan han eller hon ringa HDA och snabbt få råd.

Michael Melin är specialistläkare och medicinskt ansvarig för Hjärtdagvården på Karolinska.

Michael Mellin

– Det är mycket psykologi i sjukvård. Får man inte tag i någon att prata med så blir man orolig och åker till akuten. Får man däremot rätt information från någon som känner till en så går det kanske bra att vänta. Även de som är ganska sjuka kan ofta vänta. När jag började med detta trodde jag inte att gamla och sköra patienter kunde vara hemma så mycket, men de klarar detta, de vill sova i sin egen säng och mår bättre av det, berättar han.

Om man ändå måste komma in till sjukhuset så har även HDA en hemliknande miljö. Det finns sängar, soffa och fåtöljer. Man kan få kaffe och te, radion står på lite svagt. Patienterna säger att de uppskattar att det inte är en sjukhusmiljö. De känner sig helt enkelt lite friskare då.

 

Fakta hjärtdagvården

Patientgruppen hjärtsvikt består ofta av äldre multisjuka patienter som tidigare krävde mycket slutenvård. Ett viktigt utfallsmått för patientgruppen är att ge möjlighet för patienten att vårdas tryggt hemma, säkerställa att rätt behandling ges och begränsa inläggning på sjukhus. För att öka kvaliteten i vården sattes målet att minska återinläggning inom 30 dagar.

Resultat från hjärtdagvården:

  • Tryggare patienter. Mer tillgänglig vård
  • Färre besök på akuten (54% färre akuta besök per patient och år)
  • Färre snabba återinläggningar (61% färre slutenvårdsdagar per patient och år)
  • Frigjorda vårdplatser (motsvarande ca 1000 vårddagar)
  • Sänkta kostnader (trots 84% fler besök på mottagningen per patient och år)
  • Bättre samordning inom sjukhuset
  • Nära samarbete med andra vårdgivare

Källa: Karolinska universitetssjukhuset

Vitlökens hälsoeffekter

Vitlök är inte bara god som smaksättare i matlagning. Den har dessutom rykte om sig att vara allmänt välgörande. Men kan den också ersätta läkemedel när det gäller blodtryck, blodfetter och minska andelen plack i blodet?  Det ska en studie inom verksamhetsområde kärl och thorax vid Skånes universitetssjukhus undersöka.

– Jag har alltid varit intresserad av functional food, hur mat påverkar hälsan, säger Sandra Lindstedt, thoraxkirurg vid SUS i Lund. Hon leder vitlöksstudien som ska pågå under ett år. Lite orolig var hon att inte få tillräckligt många att ställa upp i studien, men det hade hon inte behövt vara.

– Trots att jag bara gått ut och berättat om studie i begränsad form så har det varit ett väldigt stort intresse att delta, berättar hon.

Rekrytering av deltagare till studien pågår och ett hundratal personer behövs. De ska dessutom uppvisa en viss risk att få hjärt- och kärlbesvär för att vara kvalificerade att delta. Därför ingår en grundlig kontroll av deltagarnas hjärta, mängden plack i kranskärlen, blodfetter och hudens cirkulation.

– Jag hoppas att studien ska bidrar till att skapa mer kunskap om hur vi med hjälp av kost- och livsstilsval eventuellt kan bidra till en bättre hjärt- och kärlhälsa. Kan man ersätta läkemedel och till och med förebygga sjukdom genom val av livsmedel är det fantastiskt, säger Sandra Lindstedt.

Källa: Region Skåne

Högre överlevnad för personer med hjärtsvikt som registreras i RiksSvikt

Hjärtsviktspatienter som registreras i det nationella hjärtsviktsregistret RiksSvikt får bättre behandling och har 35 procent lägre risk att dö än oregistrerade patienter, visar en analys från bland annat Karolinska Institutet. Studien publiceras i tidskriften European Journal of Heart Failure.

Hjärtsvikt förekommer hos 2-3 procent av Sveriges befolkning och innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Det är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i Sverige, och dödligheten är hög.

Nationella kvalitetsregister används bland annat för att rapportera vårdkvalitet och identifiera förbättringsområden. Sverige har varit en pionjär i etableringen av kvalitetsregister omfattande ett brett spektrum av sjukdomsområden. I det nationella registret RiksSvikt registreras klinisk data och behandlingsdata för patienter med hjärtsvikt vid de flesta sjukhus i Sverige. Deltagandet är frivilligt och vilka patienter som registreras bestäms till stor del av tillgången på personal och resurser vid det lokala sjukhuset.

I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Uppsala Clinical Research Center (UCR) analyserat data från 231 437 patienter som diagnostiserats med hjärtsvikt i Sverige under åren 2006-2013. En jämförelse mellan patienter som registrerats i RiksSvikt och oregistrerade patienter visade att RiksSvikt-patienterna hade hela 35 procent lägre risk att dö.

Investeringen i kvalitetsregister i Sverige har bidragit till värdefull rapportering och förbättring av vårdkvaliteten, men det har tidigare varit osäkert vilken konkret påverkan detta har haft på patienternas hälsa.

Källa: Karolinska Institutet

Ny studie ska upptäcka farliga kärlplack

Stroke och hjärtinfarkt är två av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden. Om vi på förhand kunde förutse vilka som riskerar att drabbas skulle många sjukdomsfall kunna stoppas i tid. Nu hoppas Christer Grönlund, forskare vid Norrlands universitetssjukhus, utveckla diagnostiken med ett förfinat ultraljud.

– Stroke och hjärtinfarkt orsakas vanligtvis av en blodpropp som uppstår när plack i kärlen går sönder och innehållet täpper igen blodflödet. Bildas en blodpropp i hjärnan eller i hjärtat blir läget livshotande för patienten, berättar han.

Syftet med forskningen är att ta fram metoder för att kunna skilja på olika typer av plack, och kunna förutse vilka som riskerar att gå sönder och orsaka blodproppar, stroke och hjärtinfarkt.

– Vi vet från tidigare studier att det finns olika typer av plack; både stabila plack som är relativt ofarliga och plack som är instabila. Det är de instabila som riskerar att gå sönder. Tyvärr är de både farligast och svåra att upptäcka och idag har vi ingen effektiv metod för att göra det, säger Christer Grönlund.

Källa: Västerbottens läns landsting

 

Medel till Alzheimerforskning

Martin Hallbeck
Foto: Göran Billeson

Martin Hallbeck, biträdande professor i patologi, har tilldelats en miljon kronor från Alzheimerfonden. För det ska han och hans grupp bland annat forska kring nya möjligheter att diagnostisera sjukdomen. Syftet är att få fram ytterligare kunskap om hur olika neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons utvecklas och sprider sig i hjärnan.

Tidigare har man kunnat visa på att små klumpar av proteinet beta-amyloid kan spridas från nervcell till nervcell via de utskott som förbinder cellerna – samma förbindelser som kopplar ihop olika delar av hjärnan. Proteinerna tilltar över tiden hos den alzheimerdrabbades celler och allt större del av hjärnan förtvinar. Men hur och varför proteinet sprids i cellerna har man tidigare inte haft insikt i.

– I våra studier finns preliminära data som visar på olika cellulära mekanismer som är involverade i spridningen av neurodegenerativa sjukdomar. Dessa skulle kunna bli mål för diagnostik och behandling, förklarar Martin Hallbeck.

Källa: Linköpings Universitet

Ny sjukvårdstaxa i Östergötland

Region Östergötland har från 1 januari i år infört vissa förändringar i sjukvårdstaxan. Från årsskiftet kostar alla besök i öppenvården 200 kronor. Den nya patientavgiften gäller oavsett om besöket är till läkare, sjuksköterska eller annan behandlare. Det gäller på både vårdcentral och sjukhus.
Enhetstaxan har införts även inom tandvården där sjukvårdens avgiftssystem gäller. Hit hör till exempel nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade. Här ingår också oralkirurgiska behandlingar som kräver sjukhustekniska och medicinska resurser.

Den 1 januari 2017 blev också sjukvården i Östergötland avgiftsfri för patienter som har fyllt 85 år. Avgiftsfriheten gäller inom öppen hälso- och sjukvård. Det gäller även viss tandvård som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, exempelvis nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade.

Källa: Region Östergötland

Lagrat blod är säkert blod

Blodtransfusion är en extremt viktig behandling som ges vid många olika sjukdomstillstånd. Vid 80 års ålder har så många som 20 procent av befolkningen någon gång under livet fått en blodtransfusion. Tillgången på blodprodukter styrs dels av antalet aktiva blodgivare men också av hur länge blod kan lagras vilket gör att den maximala lagringen har en stor betydelse för möjligheten att hålla ett tillräckligt blodförråd. De senaste åren har det publicerats ett antal studier som antytt att blod som lagrats en längre tid skulle vara sämre för patienten och kunna bidra till ökad dödlighet.

– Dessa fynd har dock ifrågasatts av andra forskare, säger Märit Halmin, specialistläkare och doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid KI.

Tillsammans med sina kollegor har hon i en nyligen genomförd studie visat att överlevnaden inte påverkas av blodenheternas lagringstid. Inte ens de patienter som fick ett flertal blodenheter lagrade 35 dagar eller längre hade någon ökad dödlighet.

– Dagens rutin att lagra blod i 42 dagar är således säkert och har ingen påverkan på överlevnaden för patienterna, säger Märit Halmin.

Källa: Karolinska Institutet

Bättre vårdinformation över länsgränserna

Region Östergötland, Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län ska ge varandra bättre information om patienter som rör sig över region- och länsgränserna. För patienterna innebär det en säkrare vård.

Nationell patientöversikt, NPÖ, är ett system som innebär att behörig vårdpersonal i hela landet kan få en överblick över en patients journaluppgifter, även från andra landsting och regioner, förutsatt att patienten har gett sitt samtycke. För patienterna ger det en säkrare och bättre vård.

Men trots att Nationell patientöversikt har många fördelar, används den inte i så hög utsträckning som man skulle kunna. En anledning är att landsting och regioner har valt olika vägar när det gäller vilken information de delar till NPÖ.

– Många upplever att de inte har nytta av NPÖ eftersom det saknas information, säger Bo Orlenius, vårddirektör i Region Östergötland. Det kan vara labb- eller röntgensvar som saknas från ett landsting eller information från en hel enhet som är undantagen i ett annat.

För att komma tillrätta med problemet driver Region Östergötland, tillsammans med Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län, just nu ett gemensamt projekt. Syftet är att komma överens om att visa samma information i Nationell patientöversikt, eftersom många patienter rör sig mellan de tre landstingen/regionerna.

– Vi är nu bland de landsting och regioner i landet som visar mest information i NPÖ. Men fortfarande gäller givetvis att det bara är behörig vårdpersonal som kan se informationen och att patienten måste ha gett sitt samtycke, säger Bo Orlenius.

Viss information kommer fortfarande att undantas och inte visas i den nationella patientöversikten. Det gäller till exempel information från barn- och ungdomspsykiatrin, rättspsykiatrin och ätstörningsvården.

Källa: Region Östergötland

Nio miljoner till demensforskning

Forskare knutna till Centrum för Demensforskning, CEDER, vid Linköpings universitet får nio miljoner för att ytterligare fördjupa sin forskning om hur det är att leva med demens.

Det är sju forskare från olika institutioner som delar på de nio miljonerna. Pengarna kommer från forskningsrådet Forte vars mål är att stärka forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

– Det är glädjande att Forte väljer att fortsätta stötta den forskningsmiljö vi redan arbetat sex år med att bygga upp, att vi får fortsatt kontinuitet i vårt arbete, kommenterar Eleonor Antelius, biträdande föreståndare vid CEDER.

Forskningsprogrammet fokuserar på det humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektivet av att leva med demenssjukdom. Genom att studera vardagslivet, kommunikation och relationer har forskarna visat att människor med demenssjukdom har långt mer kapacitet och förmågor än vad den gängse uppfattningen är.

– Vi uppskattar att Forte ser styrkan i vårt angreppssätt, säger Eleonor Antelius.

Pengarna fördelas under tre år med god chans till ytterligare medel för tre år till.

Källa: Linköpings universitet

Oupptäckt sockerstörning ökar riskerna efter hjärtinfarkt


Hjärtpatienter med oupptäckt sockerstörning löper betydligt större risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke, visar en ny forskningsstudie från Karolinska Institutet, med stöd från Hjärt-Lungfonden. Ett enkelt sockertest kan identifiera riskindivider – men det genomförs bara på vissa sjukhus i landet.

I dag har 450 000 svenskar diabetes, varav de flesta typ 2. Personer med diabetes är överrepresenterade bland de som drabbas av hjärtinfarkt, och löper efter hjärtinfarkten en ökad risk för stroke, hjärtsvikt och ytterligare hjärtinfarkter. Den nya forskningsstudien visar att även personer med tidigare okända sockerstörningar löper ökad risk för komplikationer när de har drabbats av en hjärtinfarkt.

Viveca Ritsinger

Viveca Ritsinger

Ett sockertest efter en hjärtinfarkt kan identifiera de som har oupptäckt sockerstörning, och ge möjlighet för vården att påbörja förebyggande behandling för att undvika ytterligare hjärtinfarkter. Metoder för att förhindra en andra hjärtinfarkt är bland annat att stödja personer att förändra levnadsvanor som rökning och fysisk inaktivitet, samt att sätta in blodfettssänkande och blodproppsförebyggande läkemedel.

– Uppåt hälften av de som drabbas av hjärtinfarkt har en sockerstörning utan att veta om det. Ett enkelt sockertest skulle vara mycket värdefullt, eftersom det signalerar ogynnsam prognos och ger möjligheten att påverka sitt blodsocker och sin risk. I dag är det bara vissa sjukhus som gör de här testerna och det ingår inte i de nationella riktlinjerna, säger Viveca Ritsinger, forskare på Karolinska Institutet.

Hjärt-kärlkomplikationer är den vanligaste dödsorsaken hos personer med diabetes. Kopplingen mellan sjukdomarna är tydlig, däremot förstår man ännu inte de exakta mekanismerna. Avhandlingen visar att dagens behandlingsmetoder behöver kompletteras med nya strategier. Om forskningen kan lösa gåtan om hur diabetes och hjärtsjukdom hänger ihop så skulle tusentals hjärtinfarkter kunna förhindras i Sverige varje år.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Allt fler drabbas av högt blodtryck

En av fem svenskar har högt blodtryck och mest markant är ökningen hos personer över 65 år, visar Hjärtrapporten 2016 som nyligen gavs ut för tionde året i rad. Högt blodtryck orsakar allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke, och är den största riskfaktorn för död.

Riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar har ändrats över tid. Under den senaste tioårsperioden har rökningen minskat i befolkningen, medan just högt blodtryck och även övervikt och fetma har ökat. Förekomsten av diabetes har dock inte förändrats.

De allra flesta kommer någon gång under livet att drabbas av ett okontrollerat högt blodtryck, hypertoni. Bland personer som är 65–84 år hade nästan hälften, 48 procent, högt blodtryck år 2015, vilket är en markant ökning från 2004 då siffran var 39 procent. I alla åldersgrupper sammanlagt har en av fem personer högt blodtryck.

– Hjärtrapporten visar att vi står inför nya utmaningar när riskfaktorer som högt blodtryck ökar. Hjärtsjukdomarna ändrar karaktär och det behövs ny forskning för att hänga med i utvecklingen och ge fler människor ett längre och friskare liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

– Hälften av alla 65-åringar har högt blodtryck och riskerar att bli sjuka eller i värsta fall dö helt i onödan. Och väldigt många vet inte om det. Fler måste få sitt höga blodtryck upptäckt och behandlat, säger Johan Sundström, professor i epidemiologi och forskare med stöd från Hjärt-Lungfonden.

Källa: Hjärt-lungfonden

Träning mot depression

Lättare träning räcker för att se en positiv effekt på depression och effekten kvarstår under lång tid, visar ny forskning från Karolinska Institutet.

I undersökningen jämförde forskarna fysisk aktivitet, internetbaserad kognitiv beteendeterapi och traditionell behandling. Resultaten visade att fysisk aktivitet var bättre mot depression än traditionell behandling och lika bra som internetbaserad kognitiv terapi. Effekten höll i sig i ett år. Även de som gjorde lättare träning, som yoga och streching, mådde bättre.

Den vanligaste behandlingen mot depression idag är med antidepressiva läkemedel och psykoterapi. Men en del är tveksamma till läkemedelsbehandling på grund av de biverkningar som kan förekomma. För dem kan träning vara ett alternativ.

Risken för att dö av hjärtproblem är större för deprimerade personer än för övriga. Förutom effekten på depression minskar också den risken med träning, menar Mats Hallgren, en av de ansvariga för studien.

Han och hans kolleger kommer nu att studera vad det är som gör att träningen är effektiv. Bland annat vill de undersöka om den fysiska aktiviteten minskar inflammation i kroppen.

Källa: Hjärnfonden

Afasi försämrar även närståendes hälsa

Över hälften av närstående till afasidrabbade upplever att de själva fått sämre psykisk hälsa och 45 procent att den fysiska hälsan påverkats negativt. För att leva ett gott liv är stödgrupper och tid för egna aktiviteter viktigt, visar aktuell forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som aktualiserades i samband med nordiska afasidagen 10 oktober.

– Omhändertagande av svårt sjuka anhöriga har visat sig vara en klar riskfaktor för att själv drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa. Detta gäller i synnerhet anhöriga till personer med afasi och andra sjukdomar som påverkar kommunikationsförmågan. Ansvaret för en stor del av omvårdnaden gör ofta att man får mindre tid och ork för avkoppling, fritidsaktiviteter och umgänge med vänner, säger Monica Blom Johansson, med dr och leg logoped på Akademiska sjukhuset.

I en forskningsstudie häromåret undersökte hon anhörigas situation. Det framkom bland annat att cirka 90 procent satte sin försämrade hälsa i samband med den närståendes insjuknande och att två tredjedelar av de anhöriga upplevde att den försämrade livskvaliteten höll i sig många år senare.

Afasi innebär att man fått svårigheter att uttrycka och förstå språk via tal och skrift till följd av till exempel stroke eller annan skada på hjärnan. Att just nedsatt kommunikationsförmåga, som vid afasi, försvårar vardagen är inte konstigt, menar Monica Blom Johansson, med tanke på att det till stor del är genom kommunikation vi bygger upp och bevarar våra relationer inom familjen, med släkt och vänner.
– Förståelse från sjukvården och kommunala instanser, men också från de nära och kära är andra viktiga aspekter. Anhöriga betonar även vikten av att fokusera på det som fungerar bra, på styrkorna hos sig själv och den sjuke närstående och att ta humorn till hjälp – att kunna skratta åt det som ibland blir fel och tokigt, säger Monica Blom Johansson.

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

 

Hälsosamt åldrande med sociala aktiviteter på nätet

För äldre personer som känner sig utanför i dagens samhälle kan sociala aktiviteter på internet vara ett bra sätt att bli mer delaktig och minska känslan av ensamhet. Det visar studier av ett program som ska lära seniorer att använda nätet.

Användningen av internet ökar och en stor del sociala aktiviteter och kontakter sker på nätet. Du kan till exempel ringa videosamtal via Skype eller Facetime, skicka meddelanden till vänner via Facebook och delta i diskussioner i olika forum.

Seniorer med begränsad erfarenhet av internet kan känna sig utanför och det kan öka känslan av ensamhet. Det kan i sin tur påverka hälsan då social gemenskap och delaktighet är en viktig faktor för hälsosamt åldrande och välbefinnande.

Ellinor Larsson

Ellinor Larsson

Ellinor Larsson, medicine doktor i arbetsterapi vid Umeå universitet och verksam arbetsterapeut, har skapat ett internetbaserat interventionsprogram för seniorer. I sin avhandling har hon testat och studerat programmet på ett antal äldre personer.

Tanken är att programmet ska hjälpa arbetsterapeuter att stödja äldre i sociala aktiviteter på internet. Det kan handla om att kontakta någon via sociala medier istället för att ringa, eller att lära sig hur man lägger upp bilder, läser och kommenterar bloggar, skriver på forum och så vidare.

Programmet går ut på att låta deltagarna pröva vanligt förekommande sociala aktiviteter. Först får arbetsterapeuterna verktyg och kunskap för att utbilda och assistera seniorerna på nätet. Sedan hjälper de dem genom att visa hur saker och ting fungerar, sätta upp mål och finnas som ett stöd.

Alla deltagare får veta att de ska vara försiktiga med att lämna ut privat information till andra på nätet.

Seniorer som deltagit i studien har känt sig mer delaktiga, mindre ensamma och har stärkt sina sociala kontakter.

– Hypotesen var att ensamheten skulle minska och det var roligt när det faktiskt gav effekt! säger Ellinor Larsson.

Idag är förebyggande och internetbaserade interventioner inte etablerade som en del i arbetsterapeutens dagliga verksamhet.

– Vi arbetsterapeuter behöver följa med i den förändring som sker i samhället, och ha förmågan att guida äldre till meningsfulla aktiviteter på nätet, säger Ellinor Larsson.

Källa: Västerbottens läns landsting

Längre livstid och bättre hälsa med tidiga kranskärlsingrepp

Hjärtinfarktpatienter där kranskärlet inte är fullständigt tilltäppt, vilket gäller ungefär två tredjedelar av patientgruppen, har stor hjälp av tidiga kranskärlsingrepp. De får både längre livstid och bättre hälsa. En annan vinst är att sjukvårdsbehoven minskar. Det visar en långtidsuppföljning som forskare från kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping har presenterat på Europeiska Kardiologföreningens hjärtkongress, ESC European Society of Cardiology i Rom.

När studien presenterade korttidsdata år 2000 var det den först i världen med att visa att dödsfall och återinsjuknande i hjärtinfarkt minskade om patienterna fick en invasiv behandling. Dessa patienter utreddes med en kranskärlsröntgen och behandlades, i händelse av förträngningar i kranskärlen, med ballongvidgning eller bypassoperation.

Femton år senare ser forskarna att resultaten håller över tid.

– Den tidiga behandlingen ledde till att insjuknande i en ny hjärtinfarkt eller dödsfall sköts upp med 18 månader, jämfört med en avvaktande strategi, säger Magnus Janzon, docent, överläkare och verksamhetschef vid kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.

Källa: Region Östergötland

Förebygga diabetes med livsstilsförändringar är kostnadseffektivt

Även små förbättringar i befolkningen livsstil är kostnadseffektiva sätt att fördröja eller förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes.

Anne Neumann

Anne Neumann

– Att förhindra eller fördröja starten av diabetes är både möjligt och kostnadseffektivt, säger Anne Neumann, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.

Hon har skapat en Markov sannolikhetsmodell för att uppskatta kostnadseffektiviteten i program för förebyggande diabetes. Resultaten visar att interventionsprogram kan vara mycket kostnadseffektivt även när de resulterar i små effekter, som ökning av individuell fysisk aktivitet med 13 procent, ökning av andelen individer som konsumerar minst fem portioner frukt och grönsaker per dag med 10 procent och viktminskning på 5 procent.

– Mina resultat visar att pengar som satsas på livsstilsinterventionsprogram är klokt använda pengar. Vi behöver nu mer politiskt stöd, resurser och infrastruktur för att bygga, implementera och genomföra diabetesförebyggande program som är hållbara, säger hon.

Källa: Umeå Universitet

Största hälsorisken efter rökning är dålig kondition

Dålig kondition är en större riskfaktor för dödlighet än vad högt blodtryck eller höga kolesterolvärden är. Bara rökning innebär högre risk än dålig kondition. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, där medelålders män följts upp under totalt 45 år.

Per Ladenvall

Per Ladenvall

– Vår studie visar att fördelarna med att vara fysiskt aktiv genom hela livet är tydliga, säger Per Ladenvall, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Studien inkluderade 792 män från den stora befolkningsstudien ”Study of Men Born in 1913”. Ett representativt urval av 50-åriga män rekryterades till studien 1963 med syftet att undersöka riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom och dödlighet.

När männen var 54 år, år 1967, testades deras kondition och 656 av de 792 männen genomförde även ett test som mätte deras fysiska maxkapacitet, det vill säga maximal syreupptagningsförmåga vid arbetsprov.

Männen följdes i denna studie sedan upp ända till 2012, då de var 99 år, och under uppföljningen genomgick de upprepade undersökningar omkring vart tionde år. Uppgifterna om dödsorsaker hämtades från det svenska Dödsorsaksregistret.

– Längden på uppföljning i vår studie är unik. När studien inleddes fanns mycket begränsade uppgifter om konditionstester i en stor befolkningsgrupp. Vårt urval är representativt för den manliga befolkningen i Göteborg på den tiden och risken kopplad till låg syreupptagningsförmåga var uppenbar genom mer än fyra decennier. Det gör att det finns skäl att anta att dålig kondition har en stor påverkan genom hela livet.

– Vi har kommit långt när det gäller att minska rökningen. Nästa stora utmaning blir att hålla oss fysiskt aktiva och minska fysisk inaktivitet som stillasittande, säger Per Ladenvall.

Källa: Göteborgs universitet

Kalciumtillskott kan öka risken för demens hos kvinnor

Kalciumsupplement kan öka risken för demens hos äldre kvinnor som haft en stroke eller andra tecken på sjukdomar i hjärnans blodkärl. Det visar en ny studie vid Sahlgrenska akademin som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology.

Cerebrovaskulära sjukdomar är en grupp sjukdomar som påverkar blodflödet i hjärnan. Dessa sjukdomar, där stroke är inräknat, är den femte vanligaste dödsorsaken och ökar risken för att utveckla demens.

Kalciumtillskott är viktigt för många kvinnor med osteoporos för att undvika frakturer, men studien visar att läkare noga bör överväga fördelar och nackdelar när patienterna har cerebrovaskulär sjukdom.

I studien följdes 700 äldre kvinnor, utan demens och med en ålder på mellan 70 och 92 år, under fem år. Kvinnorna genomgick en rad tester i början och slutet av undersökningsperioden, inklusive minnestester och tester av tankeförmågan. 447 av deltagarna undersöktes också med datortomografi av hjärnan i början av studien.

Forskarna tittade även på användandet av kalciumtillskott bland deltagarna i studien, samt om de diagnosticerades med demens under studiens gång.

Silke Kern

Silke Kern

Studien visade att de kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, men när forskarna analyserade informationen upptäckte de att den förhöjda risken bara gällde kvinnor med cerebrovaskulär sjukdom.

– Det är viktigt att påpeka att det här var en observationsstudie vilket gör att vi inte kan slå fast att kalciumsupplement orsakar demens. Studien var också liten och det går inte att dra generella slutsatser för hela befolkningen. Det behövs nu fler och större studier för att vidare undersöka sambanden mellan kalciumtillskott och demens, säger Silke Kern, forskare vid Centrum för Åldrande och Hälsa (AGECAP) vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Källa: Göteborgs universitet.

Nästan all stroke kan förebyggas

Nittio procent av alla stroke-fall beror på faktorer som går att förebygga, enligt en internationell studie, nyligen publicerad i The Lancet. En del av studien har utförts i Västra Götaland. 

Annika Rosengren.

Annika Rosengren.

Det är, enligt studien, tio påverkbara riskfaktorer som står för över nittio procent av alla stroke-fall i världen. Högt blodtryck är den överlägset främsta, följt av fysisk inaktivitet, felaktig kost, blodfettrubbningar, fetma, rökning, olika typer av hjärtsjukdomar, diabetes och för mycket alkohol liksom för mycket stress.
Men betydelsen av olika riskfaktorer skiljer sig åt mellan olika regioner i världen. Högt blodtryck, till exempel, visade sig i studien vara en mycket större riskfaktor för stroke i Sydostasien än i Västeuropa. Omvänt hade oregelbunden hjärtrytm större betydelse i Västeuropa, Nordamerika och Australien än i Kina eller södra Asien.
Eftersom en så hög grad av det som ligger bakom stroke är påverkbara faktorer, finns det stora möjligheter att med riktade insatser få ned antalet fall.
Nästan 27 000 personer i 32 länder har ingått i studien. Hälften av dessa vårdades på sjukhus för någon typ av stroke. Den andra hälften var kontrollpersoner utan stroke.
Av alla som ingått i studien har 324 rekryterats från Västra Götalandsregionen. För den delen har Annika Rosengren, professor och överläkare, Sahlgrenska akademin, varit ansvarig. Hon menar att studien kan spela en betydande roll för hur det förebyggande arbetet i Sverige utformas framöver.
– Om vi kunde blir bättre på att upptäcka och behandla högt blodtryck så skulle vi kunna undvika många fall av stroke, säger Annika Rosengren.

Källa: Göteborgs universitet

Resistenta bakterier med hem från resan – ålder en riskfaktor

Allt fler resistenta bakterier följer med hem från utlandsresan – tarmbakterier som vanlig antibiotika inte rår på. Ofta slipper man symptom, men om man blir sjuk i urinvägsinfektion är det dags att reagera.

De flesta som kommer hem från Nordafrika, Asien och Indien är bärare av resistenta bakterier, enligt en studie som gjordes redan 2009. Diarré under resan och en ålder 65 år eller mer är riskfaktorer för att bli bärare av ESBL-producerande tarmbakterier. ESBL är enzymer hos tarmbakterier som ger antibiotikaresistens mot penicillin, som kan göra att en penicillinkur inte hjälper. Om man är ung och frisk är det vanligt att bakterierna försvinner ur kroppen efter några månader. Många får inga symtom och blir inte sjuka. Men om något händer, som att man drabbas av en urinvägsinfektion eller bukinfektion som behöver behandlas med antibiotika, då finns risken att vanliga antibiotika inte har effekt.

Om man efter en resa drabbas av urinvägsinfektion med feber är det viktigt att vid kontakt med vården berätta att man varit ute och rest. Man bör också försöka avstå från att ta antibiotika under en långresa. Kuren försvagar bakterier i tarmfloran vilket gör att det är lättare att drabbas av resistenta bakterier.

Källa: Region Östergötland

Bedömningsbil avlastar ambulans

Långt ifrån alla patienter som ringer 112 behöver ambulanstransport till akutmottagningen. Det visar det projekt med en så kallad bedömningsbil i Umeå som bedrivits i två år och haft drygt 2 000 körningar. Efter två år i projektform blir bedömningsbilen nu en permanent resurs i den ordinarie ambulansverksamheten.
Endast tio procent av de patienter som bedömningsbilen besökte förra året behövde en ambulans till akutmottagningen. För patienter som inte har livshotande tillstånd kan en så kallad bedömningsbil göra lika stor nytta.

– När jag kommer till patienten sätter vi oss ofta ner och pratar lite så att jag får veta läget. Därefter kan jag direkt ge den behandling som behövs, hjälpa till att boka en senare tid hos hälsocentralen och om det behövs se till att patienten får transport till rätt vård, säger ambulanssjuksköterskan Staffan Eriksson som lett projektet.

Genom det nya arbetssättet med en smartare resursfördelning för att matcha patienternas verkliga behov av vård och transport blir bedömningsbilen som en brygga mellan akutsjukvården och primärvården.

– Vi mätte patientnöjdheten i början av projektet för att få veta vad de tyckte. Efter 300 patienter slutade vi att mäta. Alla var jättenöjda. De förväntar sig inte att en ambulans kommer utan vill bara ha hjälp, säger Staffan Eriksson.

Att låta ett enklare fordon åka på de larm där det uppenbart inte är en fråga om liv eller död är egentligen inte något nytt. Ambulanssjukvården i Västra Götaland har redan positiva erfarenheter. Även i andra länder finns liknande arbetssätt etablerade bland annat i London och Sydney.

Källa: Västerbottens läns landsting

Omprogrammerade hjärnceller kan bota Parkinsons sjukdom

Flera av hjärnans sjukdomar, som stroke, Parkinson och Alzheimers sjukdom innebär att nervceller i hjärnan dör. Nervcellerna kan inte återbildas och i takt med att vi blir äldre kommer den här typen av sjukdomar att öka. Det finns därför ett stort behov av att utveckla nya metoder för att reparera den skadade hjärnan.

Malin Parmar. Foto: Kennet Rouna

Malin Parmar. Foto: Kennet Rouna

Genom att programmera om andra typer av hjärnceller till nervceller hoppas nu forskare vid Lunds universitet att kunna bota eller lindra Parkinsons sjukdom. Forskningen stöds av Hjärnfonden.

– Med våra studier hoppas vi på att kunna utgå från hjärnans egna stödjeceller som programmeras om till nya nervceller, säger Malin Parmar, professor i utvecklings- och regenerativ neurobiologi vid Lunds universitet.

Längre fram hoppas hon också att det inom alla typer av sjukdomar där nervceller går förlorade, som stroke, Huntingtons sjukdom, ALS och även epilepsi, ska gå att bota eller lindra med hjälp av gen- eller cellterapi som ersätter de döda nervcellerna.

Källa: Hjärnfonden

 

Överbehandling av prostatacancer

Över hälften av alla män med prostatacancer av lågrisktyp överbehandlas med operation eller strålning, med risk för svåra biverkningar. Inom kort startar en multicenterstudie ledd från Akademiska sjukhuset som syftar till att nå nationell samsyn i frågan.

Anna Bill Axelson

Anna Bill Axelson

– Studiens viktigaste syfte är att minska överbehandling och därmed öka patienternas livskvalitet, men också vården ska bli mer jämlik. Att många män väljer bort alternativet att avvakta beror mycket på otrygghet och rädsla som bottnar i oklarheter om hur uppföljningen ska läggas upp och när botande behandling behöver sättas in. Här skiljer sig praxis mycket både inom Sverige och internationellt, säger Anna Bill Axelson, överläkare i urologi på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, som leder studien.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män med cirka 10 000 nya fall per år i Sverige. Sedan PSA-tester slog igenom på 1990-talet upptäcks allt fler fall. Många gånger handlar det om lågrisktumörer som oftast inte sprider sig eller leder till död. Mellan 2004 och 2014 ökade antalet upptäckta fall av prostatacancer via PSA-test från 29 till 53 procent. Men dödligheten låg relativt konstant, ungefär 2 400 män per år.
Enligt det nationella vårdprogrammet för prostatacancer ska män med lågrisktumörer erbjudas återkommande uppföljningar med nya PSA-tester och vävnadsprover tills tumören visar tecken på att ha egenskaper som medför högre risk för patienten. Men exakt hur uppföljningen ska gå till är inte definierat. Detta, menar Anna Bill Axelson, leder till att många män känner sig otrygga och rädda, och väljer aktiv behandling. Även bland läkare råder osäkerhet vilket leder till överbehandling. Både operation eller strålning kan ge svåra biverkningar och försämrad livskvalitet, främst impotens, urinläckage, trängningar och tarmproblem.

– Målet med studien är och ta fram tydliga, gemensamma riktlinjer för vilka undersökningar som krävs för att avgöra när tumören blivit elakartad, när övervakningen/uppföljningen behöver avbrytas och aktiv, botande behandling med operation eller strålning sättas in, säger Anna Bill-Axelsson.

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

 

Trygghet och färre akutbesök med Hjärtdagvård

På Hjärtdagvården på Karolinska Huddinge får patienter med hjärtsvikt snabbt kontakt med personal med erfarenhet eller specialistkompetens av hjärtsvikt, via telefon, med besök eller genom att koppla upp sig med video. Det nya sättet att arbeta har minskat antalet inläggningar för patienter. Samtidigt har belastningen på akuten också minskat.

Utformningen av Hjärtdagvården bygger på erfarenheter som visar att patienter med hjärtsvikt ofta har behov av snabb kontakt med vården kort tid efter utskrivning. Tidigare fanns ett glapp i vårdkedjan och nyss utskrivna patienter saknade någonstans att vända sig för att snabbt få den hjälp de behöver utan att behöva gå till akuten.

Det har blivit färre akutbesök och färre inläggningar över natten på sjukhuset. En kartläggning av en liten grupp om 199 patienter, under en period av endast 10 månader, visar att 1200 vårddygn frigjorts. Detta trots att dagvården inte varit i full drift under perioden. För nyss utskrivna patienter har behovet av att snabbt läggas in igen minskat till under 10 procent för Hjärtdagvårdens besökare (tidigare 59 procent för hela gruppen).

Dessutom har detta sätt att arbeta även stärkt nätverket kring patienten och samarbetet med andra vårdgivare, som vårdcentraler och ASIH-team i hemmen (Avancerad sjukvård i hemmet).

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Europeiskt samarbete om fallolyckor

Region Östergötland har godkänts i ett stort europeiskt samarbete som ska minska fallolyckor hos äldre.

– Det är ett stort problem i hela Europa och det här jobbar alla europeiska länder med, säger Isabelle Johansson, EU-handläggare på Region Östergötlands Brysselkontor.

Enligt EU-kommissionens webbplats ligger just fall bakom 29 procent av alla dödliga skador som drabbar personer över 60 år i Europa. Att det är så vanligt innebär att det finns mycket att lära av varandra och det är också syftet med samarbetet.

Isabelle Johansson Foto: Region Östergötland

Isabelle Johansson
Foto: Region Östergötland

– Det är ge och ta, erfarenhetsutbyte är den absolut största delen. Vi har jobbat länge med att förebygga fallolyckor och vill dela med oss av våra erfarenheter, men framför allt vill vi se om någon annan har ännu mer framgångsrika metoder, säger Isabelle Johansson.

Region Östergötland medverkar bland annat i en länsövergripande fallskadevecka och arbetar aktivt med att samtliga fallolyckor ska rapporteras av medarbetare för att i en framtid kunna undvikas.

Partnerskapet kommer att pågå under en treårsperiod.

Källa: Region Östergötland

 

Sveriges första centrum för inkontinensforskning

Nu får Sverige sitt första forskningscentrum för inkontinens. På Sahlgrenska akademin i Göteborg kommer ett hundratal personer inom olika discipliner att vara knutna till det nya centret.

– En halv miljon personer i Sverige lider av urininkontinens i dag. Ändå är det ett av våra mest tabubelagda ämnen, säger Ian Milsom, professor i gynekologi och obstetrik vid Sahlgrenska adademin, Göteborgs universitet, och ansvarig för det nystartade Gothenburg Continence Research Center, GCRC.

I Sverige har var tredje kvinna över 50 år besvärats av urinläckage. Ofta som en följd av skador som uppkommit i samband med en förlossning. Var fjärde man över 40 år har upplevt läckage och var åttonde man får bestående besvär av inkontinens. Orsaken är ofta prostataoperationer, övervikt eller ärftliga faktorer. På äldreboenden är siffran för antalet som lider av inkontinens så hög som 80 procent.

Inkontinens är ett problem som drabbar en stor del av befolkningen och som kommer att öka i takt med att vi blir äldre och mer överviktiga.

– Med vår forskning vill vi skapa nya sätt att förebygga och hantera inkontinens, förbättra vården och öka livskvaliteten så att människor kan leva sitt liv till fullo. Inte bara de som lever med inkontinens utan även de många anhöriga som hjälper till att vårda, säger Ian Milsom.

Redan i höst drar man igång den första studien som man hoppas ska visa varför vissa män som opererats för prostata blir inkontinenta, men inte andra. Parallellt ska det forskas kring vilka övriga riskfaktorer som finns för att drabbas av inkontinens och hur man kan förebygga dem. Man vill också undersöka på vilka sätt livskvaliteten ökar hos personer som får rätt behandling eller rätt hjälpmedel och vilka de samhälleliga vinsterna blir med en mer effektiv inkontinensvård.

– Om vi kan förhindra att inkontinens uppstår och ge rätt behandling eller rätt skydd, kan fler bo kvar hemma när de blir äldre. Det vet vi inte bara skulle ge ett ökat välbefinnande och livskvalitet hos många drabbade, utan även stora ekonomiska vinster för samhället, säger Ian Milsom.

Källa: Göteborgs universitet

Allt fler kommer att få artros i Sverige

Inom en snar framtid kommer vår vanligaste folksjukdom att vara ännu vanligare. Var tredje person över 45 år kommer att ha drabbats av artros. Det här måste sjukvården vara förberedd på, konstaterar ny forskning i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.

Aleksandra Turkiewicz. Foto: Anna-Mi Wendel

Aleksandra Turkiewicz. Foto: Anna-Mi Wendel

– Trots att artros är en folksjukdom så finns det förvånansvärt lite kunskap om förekomsten av artros i Sverige. Vi vet inte särskilt mycket om hur många som har symtom, hur många som söker vård för artros samt hur sambandet mellan artros och dödlighet ser ut, säger Aleksandra Turkiewicz, nybliven doktor vid Lunds universitet i ämnet folkhälsovetenskap med inriktning epidemiologi.

Hennes avhandling fokuserar på utbredning av och dödlighet i artros idag och inom en nära framtid. Undersökningsmaterialet har främst varit den medelålders och äldre befolkningen i Skåne.

Aleksandra Turkiewicz konstaterar att idag har var fjärde skåning i åldern 45 år och uppåt av läkare diagnosticerats med artros i minst en led. Knäledsartros är i den här befolkningsgruppen vanligast, 13,8 %, därefter kommer höftledsartros, 5,8%, artros i fingrarna, 3,1%, medan sammantaget 12,4 % har artros i andra leder, såsom fot, skuldra, armbåge eller käke.

– Om 16 år, år 2032, kan vi förvänta oss ökning så att nästan var tredje person över 45 år då har sökt läkare och fått diagnosen artros, säger hon.

 

Orsaken ska bero på vår alltmer åldrande befolkning samt på ökad förekomst av övervikt och fetma. När det gäller dödligheten i artros är siffrorna dock mer optimistiska:

– Jag har i min forskning funnit att personer med knä- eller höftledsartros inte löper större risk att dö på grund av sin sjukdom jämför med personer utan artros, säger Aleksandra Turkiewicz.

En av möjliga förklaringarna till det senare ska enligt Aleksandra Turkiewicz vara ett förhållandevis gott omhändertagande av den här patientkategorin i Sverige. Det är relativt enkelt att kunna få hjälp av fysioterapeut och vid behov (vid svåra symptom) få utfört ledproteskirurgi. Svenskar med artros fortsätter också att vara relativt fysiskt aktiva trots sjukdomen.

– Jag hoppas min undersökning av utbredningen av artros i befolkningen kan tjäna till en bättre planering inom sjukvården för att möta framtida behov, samt för att utvärdera sjukdomsbördan i samhället, avslutar Aleksandra Turkiewicz.

Källa Lunds universitet

 

Friska äldre en resurs i samhället

Äldre personer blir allt fler och allt friskare. Hur ska de inkluderas mer i samhället? Frågan diskuterades nyligen i Norrköping, under en heldag med forskare, representanter för kommuner, näringsliv och civilsamhälle.

Under dagen togs olika aspekter kring äldre upp, däribland den demografiska utmaningen, äldres ensamhet som socialt problem, deras boende och äldre som outnyttjad resurs.

Av Norrköpings 137 000 invånare är 30 procent över 55 år. Den siffran stiger och det ser ungefär likadant ut i övriga landet. 16 procent av 65 – 79-åringarna i Norrköping arbetar, av dem är 37 procent egna företagare. Forskare från Linköpings universitet studerar just nu äldre som företagare. Deras resultat visar att företagandet stiger för personer runt 60 år.

– Vi har en topp bland 66-åringarna, därefter minskar det, sade Elisabet Cedersund, forskare vid NISAL (Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande). Hon konstaterade också att ålder är något som ofta glöms bort när det talas om exkludering av olika grupper.

– Kanske är det en anledning till att företagande ökar runt pensionsåldern. Som företagare hittar man en ny identitet.

Vikten av äldre personers delaktighet i samhället lyftes fram av flera talare.

– Över tre miljoner av befolkningen är 55-plussare. Vi har absolut inte råd att avstå från dem, framhöll Camilla Park från Riksidrottsförbundet som anlitar många 55-plussare som volontärer och funktionärer.

Syftet med dagen, som kallas Society Quest, var att skapa möjligheter till samverkan mellan deltagarna. Ett Society Quest utgår från utmaningar i samhället som matchas med akademisk kompetens från LiU. Frågeställningar och idéer identifieras för att i workshopform utvecklas till gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.

Monica Hjern från Norrköpings kommun var nöjd med att en lång rad idéer och nya frågor kom fram som det går att jobba vidare med, däribland inom området arbetsmarknad och äldre som resurs.

– Vilken policy finns till exempel för att anställda äldre, behålla dem som finns eller kalla in pensionärer som extrapersonal? Vilka attityder finns hos arbetsgivarna, i samhället och hos arbetskamraterna? Och vilka ekonomiska konsekvenser får det att äldres kunskap inte tas tillvara? undrade hon.

Källa: Linköpings universitet.

Låg dödlighet efter hjärtinfarktvård

Möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är god i Skåne. Det visar färsk statistik från kvalitetsregistret för hjärtintensivvård i Sverige.

De tre senaste åren har Skånes universitetssjukhus haft en 1-års dödlighet på cirka fem procent bland hjärtinfarktpatienter yngre än 80 år. Motsvarande siffror för jämförbara sjukhus som Karolinska och Sahlgrenska är cirka 10 procent.

Både trettiodagars- och 1års-dödligheten efter hjärtinfarkt har gått ner sedan 2011 då hjärtverksamheterna i Malmö och Lund slogs ihop.

Fredrik Scherstén

Fredrik Scherstén

– Vi tror att omstruktureringen av hjärtsjukvården i samband med sammanslagningen av universitetssjukhusen i Malmö och Lund har haft betydelse för att dödligheten har minskat och ligger stabilt. Vi har blivit bättre på att behandla de allra sjukaste patienterna säger Fredrik Scherstén, sektionschef för kranskärls- hjärtsvikt och klaffsektionerna vid SUS.

Ballongvidgning av hjärtats kranskärl är i dag den vanligaste metoden för att behandla hjärtinfarkt.

– Kranskärlssektionen vid SUS utför flest behandlingar i Sverige och vi tror att våra stora volymer har betydelse för det goda utfallet.

Det räcker dock inte med ballongbehandling. Hela vårdkedjan måste fungera med allt från telefonsamtal vid debut av bröstsmärta, via ambulans och ballongbehandlingslaboratorier, till vård med insättning av läkemedel på hjärtintensivvården och inte minst den förebyggande efterbehandlingen med motion och rökstopp i mottagningens regi.

Bland de sjukhus som har lägst dödlighet i samband med behandling av hjärtinfarkt finns förutom SUS också Hässleholm, Helsingborg och Ängelholm.

Källa: Region Skåne  

Fakta om folksjukdomar samlas in i Skåne

På Skånes universitetssjukhus pågår en av de mest omfattande studierna i Sverige, BIG 3. Fokus i studien är de tre folksjukdomarna, KOL, kranskärlssjukdomar och lungcancer.

– Syftet med studien är att få mer kunskaper kring de tre folksjukdomarna KOL, kranskärlssjukdomar och lungcancer. Det handlar bland annat om att hitta nya riskfaktorer, nya sätt att hindra att sjukdomarna uppstår samt öka möjligheterna för att upptäcka symptom på sjukdomarna så tidigt som möjligt, säger André Wennersten som är projektledare för forskningsstudien.

Region Skåne finansierar studien tillsammans med läkemedelsföretaget Astra Zeneca.

Studien är omfattande och sker i flera olika steg. Det första steget består av en enkät med en rad frågor kring respondenternas hälsa som skickas ut slumpvis till personer i Skåne i åldern 45 – 75 år. I enkäten finns också möjlighet att ange om man vill delta i en mer fördjupad undersökning.

De personer som angett att de vill delta i den fördjupade studien kallas till ett första besök där man får fylla i en besöksenkät som är mer omfattande än den första enkäten. Vid besöket tas också ett flertal prover, bland annat blodprov, EKG och lungfunktionen testas.

Vid det sista steget i undersökningen kallas deltagarna till ytterligare en undersökning som bland annat består av hjärt- och lungröntgen.

All data från studien samlas i en databas som kommer att vara tillgänglig för forskare.

Målet för studien är att få 10 000 deltagare som genomgått alla stegen.

Källa: Region Skåne

Ökad överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus

För den som drabbas av hjärtstopp på en annan plats än ett sjukhus har chanserna att överleva ökat betydligt i Östergötland.

Varje år drabbas omkring 300 invånare i länet av hjärtstopp utanför sjukhusen. Hur snabbt personen får hjärt- och lungräddning (HLR) avgör chansen att överleva. År 2013 överlevde 22 patienter inom Region Östergötland ett rapporterat hjärtstopp – år 2015 hade antalet ökat till 46.

Förklaringarna är flera, bland annat har allmänheten blivit bättre på hjärt- och lungräddning. Men framför allt beror den ökade överlevnaden på en lyckad gemensam satsning från regionen, ambulansföretagen, SOS Alarm och räddningstjänsterna.

– Vi har tagit ett krafttag när det gäller hela organisationen. Det gäller såväl utbildning och utrustning som ekonomi. Hela larmkedjan har blivit effektivare och vi har gjort en hel del förbättringsarbeten så att tiderna har kortats ner, säger Linda Frid, verksamhetsutvecklare på enheten för prehospital vård (vården innan patienten kommer fram till sjukhuset).

I dag utbildas ambulanspersonalen till att lägga större fokus på hjärtkompressioner och att behandla patienten längre tid på plats.

En annan del i satsningen rör länets räddningstjänster som numera åker på alla hjärtstoppslarm. Alla brandmän får sedan 2013 grundutbildning i livräddande insatser med årligt återkommande repetitioner. Regionen har också utrustat alla räddningsenheter med defibrillator.

Källa: Region Östergötland

Vård i livets slutskede

Palliativ medicin blev en egen specialitet i maj 2015, efter klartecken från Socialstyrelsen. Marit Karlsson har nu blivit en av landets första specialister i palliativ medicin. Hon har som ordförande i svensk Förening för Palliativ Medicin inom Sveriges läkarförbund varit med och drivit frågan om att detta ska vara en egen specialitet

Marit Karlsson

Marit Karlsson

– Många läkare inom vårt område har redan kunskapen, men har nu möjlighet att få en formell specialistkompetens. Det garanterar en kompetent handledning av våra framtida ST-läkare och studenter, och vi får också möjlighet att vidareutbilda många läkare verksamma inom andra specialiteter i palliativ medicin, säger Marit Karlsson.

Hon är läkare och specialist i geriatrik vid Universitetssjukhuset i Linköping och disputerade 2011 med en doktorsavhandling om palliativ medicin. Den handlade om palliativa patienters syn på döende och dödshjälp. Den visade på olika uppfattningar om dödshjälp, men att de flesta palliativa patienter inte själva ville ha dödshjälp utan ville ta vara på sin sista tid i livet.

Arbetet med patienter i livets slutskede ger henne ett viktigt perspektiv på livet, tycker hon själv.

– Vårt arbete handlar om att bidra till att den sista tiden i livet ska bli så bra och trygg som möjligt för patienterna. Mycket utvecklingsarbete sker inom livskvalitet och symtomlindring. Nu har vi nya utmaningar i att förstå hur vi i vården kan möta skilda syner på livet och döden, som kan se väldigt olika ut i en multikulturell värld, säger Marit Karlsson.

Palliativ vård är vården som ges i livets slutskede när det inte längre går att bota patienten, utan vården handlar om lindring och livskvalitet den tid som är kvar. Man beräknar att runt 80 procent av befolkningen dör till följd av gradvis förlöpande sjukdom och behöver palliativ vård i livets slutskede. Den vården kan ges i hemmet, på sjukhus eller kommunalt boende.

Källa Region Östergötland  

Smäll mot huvudet kan ge demens

 game. A team of 7th grade boys September 8, 2012 in vs The Mustangs.

Både en svår skallskada och upprepade hjärnskakningar, som kan ses inom vissa idrotter, ökar risken för demens. Ny amerikansk forskning visar att 43 procent av amerikanska fotbollsspelare inom NFL har tecken på traumatiska hjärnskador. Idag finns ännu inga effektiva läkemedel mot traumatisk hjärnskada, men forskarna är hoppfulla. Hemligheten ligger bland annat i att förstå kopplingen mellan nervcellsskador och inlagring av de ämnen som leder till att demens uppstår. Framförallt gäller det att förmå hjärnan att själv reparera de skador som uppstått.

Vår hjärna är väldigt mjuk och ömtålig. Även milda skador på hjärnan ger ofta långdragna och ibland betydande besvär som demens och depression. En skallskada är en kronisk sjukdom som även om den inte dödar kan ge sjuklighet i form av kramper (epilepsi), psykiska besvär, trötthet och sämre minne. En skallskada kan utvecklas under första dagarna, där en i början obetydlig skada ibland kan snabbt förvärras och bli livshotande. Om vi skadar nerver i armar och ben kan de sys ihop och börja fungera igen, men i hjärnan och ryggmärgen kan ingenting repareras och inga nervceller växa ut igen.

– Trots att amerikanska fotbollsspelare använder hjälm så är hjärnan känslig för slag och speciellt när det uppstår en snabb rotation av skallen. Då riskerar nervcellernas utskott som löper i hjärnans vita substans att skadas, säger Niklas Marklund, neurokirurg och hjärnskadeforskare vi Uppsala universitet.

– Hjärnfonden finansierar forskning kring den här typen av hjärnskador och Niklas Marklund är en av de forskare som har fått pengar för att studera långtidskonsekvenserna av skallskador och hjärnskakningar. Det finns inga effektiva läkemedel mot traumatisk hjärnskada idag, och trots ett allt bättre omhändertagande av dessa patienter finns det mer att lära innan vi närmar oss en lösning, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Varför nervcellerna i hjärnan inte läker efter en skada har länge varit en svårlöst gåta för forskarna. Nu finns bevis för att kroppsegna ämnen motverkar den egna läkningen efter en skada. Med specifika läkemedel riktade mot dessa ämnen tror forskarna att en förbättrad läkning av hjärnan kan åstadkommas och att ansamlingen av faktorer som tau och amyloida plack kan minskas och därmed även risken för demensutveckling.

Källa: Hjärnfonden

Brist på tolkar inom äldreomsorgen

Med allt fler utlandsfödda personer på landets äldreboenden krävs kvalificerad tolkhjälp. Men den hjälpen är otillräcklig och det får konsekvenser både för individ och vård.

– De äldre kan inte tala om hur de mår, inte heller göra sin röst hörd eller förstå vad som händer omkring dem. Vårdförloppet kan bli onödigt långt på grund av språkförbistringar. Eller tvärtom, personen underdiagnostiseras och får felaktig  behandling, säger Katarina Hjelm, professor i omvårdnad vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV). Hon leder en forskargrupp i en studie om tolkningens betydelse inom hälso- och sjukvården.

Resultat från studien visar att professionella, utbildade tolkar används när mötet är planerat och det finns gott om tid, som exempelvis vid vårdplaneringar. Vid övrig tid och i akuta situationer utnyttjas istället anhöriga, eller tvåspråkig personal, som inte alltid tolkar på ett tillfredsställande sätt vare sig för den boende eller för personalen.

– Att använda tolk tar tid. Det kan vara ett skäl till att vården inte anlitar någon. Men det handlar också om förtroende. Det förtroendet finns inte alltid och är beroende av tolkens språkliga och professionella kompetens.

I dagsläget finns en brist på tolkar och många är timarvoderade av privata förmedlingar. Personalen behöver också utbildning i hur de ska tala genom tolk och tolkarna behöver kunskap i översättningsteknik och terminologi om äldres sjukdomar.

Ett förslag är därför att organisationen ändras så att tolkarna finns som en naturlig del i vårdens vardag, inte minst inom äldreomsorgen. Istället för privata firmor skulle tolkarna kunna tillhöra sjukvårdssystemet och då inte bara vara översättare utan även arbeta som kommunikatörer och under hela dygnet, föreslår Katarina Hjelm.

Källa: Linköpings universitet

Immunceller hjälper hjärnan att självläka efter stroke

Efter en stroke uppstår en inflammation i den skadade delen av hjärnan. Inflammationen har hittills setts som en negativ följd som bör motarbetas så långt det går. Men nu visar det sig att inflammationen också har sina positiva sidor, och faktiskt kan hjälpa hjärnan att självläka.

Zaal Kokaia Foto: Kennet Ruona

Zaal Kokaia
Foto: Kennet Ruona

– Det är ett helt nytt synsätt som bryter med våra gamla föreställningar, säger professor Zaal Kokaia från Lunds universitet.

Han leder tillsammans med neurologiprofessorn Olle Lindvall en forskargrupp vid Lunds Stamcellscentrum, som i samarbete med kollegor vid Weizmann-institutet i Israel står för fynden. Dessa kan förhoppningsvis i framtiden leda till nya sätt att behandla stroke. Studien har nyligen publicerats i den internationella tidskriften Journal of Neuroscience.

Vid en stroke dör nervceller på det skadade stället. Följden blir en inflammation som drar till sig celler från immunförsvaret. Dessa rensar undan död vävnad och utsöndrar ämnen som hjälper hjärnan att reparera skadan.

Merparten av strokepatienterna blir med tiden åtminstone något bättre efter sin stroke. Att en sådan spontan förbättring existerar är väl känt, men man har inte vetat exakt vad den beror på. Lundaforskarna tror nu att det är de ämnen som immuncellerna utsöndrar som leder till en del av förbättringen.

Dagens behandling mot stroke går framför allt ut på att lösa upp eller plocka bort den blodpropp som orsakar stroken. Men sådana behandlingar måste sättas in mycket snart efter skadan, vilket gör att de flesta strokepatienter inte hinner få dem. En framtida behandling, som bygger på lundaforskarnas nya rön och syftar till att förbättra självläkningen, skulle däremot kunna göras senare. Den skulle kunna sättas in under de första veckorna i stället för under de första timmarna efter en stroke.

Källa: Lunds universitet

Generellt bättre hälsa i Sverige

Utvecklingen mot en bättre hälsa i befolkningen, mer hälsosamma levnadsvanor och högre medellivslängd fortsätter i Sverige, enligt den årliga sammanställningen från Folkhälsoinstitutet – Folkhälsan i Sverige 2016. Men de skillnader som finns mellan olika grupper i befolkningen är i vissa fall ökande.

Några resultat i korthet:

  • Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar, och männens medellivslängd närmar sig kvinnornas. Det är nu större skillnad i medellivslängd mellan personer med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning än det är mellan kvinnor och män.
  • Den psykiska ohälsan ökar bland yngre, särskilt bland kvinnor. För äldre minskar samtidigt den psykiska ohälsan.
  • Insjuknande och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar minskar överlag, men skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper kvarstår.
  • Andelen personer med fetma (kroppsmasseindex, BMI, överstigande 30) har ökat något under senare år bland både kvinnor och män.
  • Såväl rökning som konsumtion av alkohol minskar i befolkningen i stort och dessa trender har varit stabila under en följd av år.

Redovisningen är baserad på uppdaterad registerdata och data från aktuella enkätundersökningar med folkhälsoanknytning, som den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.

Källa: Folkhälsoinstitutet

Vaccin mot Alzheimers sjukdom

Flera forskningsprojekt pekar nu på att vi närmar oss ett genombrott i form av ett vaccin mot Alzheimers sjukdom. Det behöver inte ligga längre bort än två år, enligt professor Bengt Winblad, som inledningstalade vid 2016 års Hjärnans Dag.

Idag lider 150 000 personer i Sverige av demens varav 120 000 har diagnosen Alzheimers sjukdom. Kostnaderna för samhället ligger på hissnande 65 miljarder kr per år. Men forskningen går framåt. Idag kan vi säkerställ en Alzheimerdiagnos 10 år tidigare än vi kunde för 30 år sedan. Inget bot finns ännu men med en tidigare diagnos kan bromsande mediciner sättas in tidigare vilket förbättrar livskvaliteten för både patienter och anhöriga.

De studier om ett vaccin som pågår kommer att publiceras i slutet av 2016. Och om de studierna visar lyckade resultat tror Bengt Winblad inte att det finns många hinder för att vi ska ha ett vaccin på marknaden inom två år.

Källa: Hjärnfonden

Träning efter stroke och TIA

Kan regelbunden motion som promenader och lätt styrketräning förbättra hälsan för personer efter akut stroke och minska risken för återinsjuknande? Det ska en ny patientstudie på Akademiska sjukhuset i Uppsala ge svar på. I studien inkluderas även patienter som haft en ischemisk attack, så kallad TIA.

Birgit Vahlberg

Birgit Vahlberg

– Det är känt att lättare konditionsträning kan förebygga typ 2-diabetes, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen mellan träning direkt efter akut stroke eller TIA och effekter på hälsa och livskvalitet behöver studeras mer. Vi har för lite kunskap om vilken frekvens av fysisk aktivitet som har mest gynnsam effekt och hur träning påverkar den upplevda livskvaliteten, säger Birgit Vahlberg, medicine doktor och fysioterapeut på Akademiska sjukhuset.

Ett viktigt mål med studien Strokewalk är att hitta ett effektivt träningsprogram med god följsamhet som ger bättre kondition och rörlighet, självskattad hälsa och minskad risk för ytterligare hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna ska även kartlägga livsstilsfaktorer som kostvanor och stress. Med allt kortare vårdtider inom sjukvården, menar Birgit Vahlberg att det är extra viktigt att hitta sätt att minska stillasittandet hos personer som fortfarande har kvar rörelsefunktion men hög risk att återinsjukna i hjärt-kärlsjukdom.

– Flera studier, bland annat en svensk, har visat att personer som nyligen haft stroke och är hemmaboende är mycket stillasittande och bara uppnår 72 procent av den fysiska aktivitetsnivå som övriga befolkningen i samma ålder och kön har. Att bryta stillasittandet var tjugonde minut har visat sig kunna ge både lägre glukos- och insulinnivåer. Vår hypotes är att ökad fysisk aktivitet påverkar fysisk funktion, kondition och blodfett- och sockervärden positivt. Förhoppningsvis kan det i förlängningen minska återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom, förbättra den självskattade hälsan och minska dödligheten efter ett år, säger hon.

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

Nya ultraljudmetod ger bättre bild av kärlhälsa

Forskare vid Lunds universitet har funnit ett nytt och mer träffsäkert sätt att med hjälp av ultraljud skilja på farliga och ofarliga plack i blodkärlen. Det kan underlätta för sjukvården att avgöra risken för stroke och hjärtinfarkt – och betyder att många patienter kan slippa onödiga operationer.

Åderförkalkning är en av de sjukdomar som i stora delar av världen orsakar många fall av för tidig död.

För sex år sedan började en handfull forskare vid Lunds universitet att intressera sig för hur det kan bli lättare att känna igen instabila plack – det vill säga fettinlagringar i blodkärlen som i värsta fall brister och leder till hjärtattack eller stroke.

När Tobias Erlöv, som vid tidpunkten var doktorand i biomedicinsk teknik vid Lunds Tekniska Högskola, upptäckte att det finns en tämligen enkel matematisk beräkning som kan användas för att tolka ultraljudsignalen och därmed lista ut om det rör sig om farligt eller ofarligt plack i halspulsådern, blev forskarna delvis överraskade.

Foto: Jonas Andersson

Foto: Jonas Andersson

Metoden kan bli användbar för att identifiera patienter som löper risk för akuta hjärt- och kärlsjukdomar, men också för att följa upp efter operationer där plack redan har tagits bort.

Framöver kommer ultraljudsundersökningar av halspulsådern leda till att det i vissa fall går att operera tidigare, i andra fall kan operationer helt undvikas.

Hjärt- och kärlsjuka, liksom diabetiker som riskerar dessa sjukdomar, är grupper som kan ha nytta av den nya och träffsäkra metoden.

Källa: Lunds universitet

Polisanmäl bedrägeriförsök

Patienter i Uppsala, Dalarna, Stockholm och Kronoberg har blivit utsatta för bedrägeriförsök. Tillvägagångssättet har varit liknande överallt och bygger på att bedragaren känner till vissa saker om patienternas vårdkontakter.

I Uppsala blev patienten blev uppringd av en man som uppgav att han arbetade vid en vårdcentral. Han kände till att patienten hade kontrollerat sin hörsel vid denna vårdcentral och att ett återbesök var inplanerat. Han påstod nu att patienten skulle sätta in 50 000 kronor på ett konto för att få en ny hörapparat. Patienten anade oråd och satte inte in några pengar, utan polisanmälde det hela.

Tillvägagångssättet har tidigare använts i Dalarna, Stockholm och Kronoberg, där bedragaren har försökt förmå patienter att sätta in en stor summa pengar på ett bankkonto, till exempel för att få tillgång till en ny typ av medicin.

Landstingen utreder nu hur bedragaren kan ha fått tillgång till journaluppgifter. Den som eventuellt råkar ut för försök till liknande bedrägerier bör göra en polisanmälan.

Källa: Landstinget i Uppsala län

Blodets egenskaper formar hjärtat

– Hjärtat är byggt runt vätskan det innehåller, blodet. Det är vätskans egenskaper som avgör hur stort hjärtat blir.

Håkan Arnheden

Håkan Arnheden

Det säger Håkan Arheden, professor i klinisk fysiologi vid Lunds universitet och överläkare vid SUS, som med magnetkamera visat virvlarna i hjärtat på tredimensionell film.

När blodet sugs in i hjärtat uppstår en virvel i hjärtats vänstra kammare. Håkan Arheden och hans forskargrupp har velat undersöka om det fanns någon evolutionär koppling mellan å ena sidan storleken på denna virvel, å andra sidan hjärtats storlek och funktion.

Virvlarna inuti hjärtat ser på de tredimensionella filmerna ut som rökringar som uppstår med jämna mellanrum, vid varje nytt hjärtslag. Hos friska personer har man noterat ett starkt samband mellan storleken på virveln och storleken på hjärtat, oavsett om personen i fråga är liten och späd eller stor och kraftig. Forskarna tror därför att hjärtat har utvecklats utifrån virvelns storlek, i stället för tvärtom.

I ett sjukligt förstorat hjärta har sambandet mellan virvelns och hjärtats storlek däremot gått förlorat.

– I ett förstorat hjärta, som hos en patient med hjärtsvikt, är virveln lika liten som i ett normalt hjärta. Det gör att patientens sjuka hjärta måste ödsla onödigt mycket energi på att pumpa blod, förklarar Håkan Arheden.

Att studera hjärtats virvlar med 3D-MR kan bli ett nytt sätt att undersöka hjärtats hälsa. Tekniken skulle också kunna användas för att välja ut de bästa konstgjorda hjärtklaffarna till varje patient. Kanske kan 3D-MR-bilderna också ge nya möjligheter att operera patienter som fått ett förstorat hjärta efter en hjärtinfarkt. Det har tidigare gjorts försök med att operera bort det infarkt-ärrade området och på så sätt förminska hjärtat. Operationerna har dock inte varit riktigt lyckade, så metoden används numera sällan. Men genom att studera virvlarna i det förstorade hjärtat kan man kanske lära sig att göra sådana operationer på ett mer framgångsrikt sätt, menar Håkan Arheden.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Blod från motsatta könet kan förkorta livet vid hjärtoperationer

Att få blod från motsatta könet vid en blodtransfusion är en möjlig riskfaktor och kan öka risken för ett kortare liv efter hjärtoperationer, enligt en ny studie som pågått under 11 år och omfattar 10 000 hjärtpatienter som opererats vid Skånes universitetssjukhus. En mängd olika riskfaktorer har analyserats och man finner en klar indikation på att en patient som får blod från motsatta könet förkortar sitt liv med ett år.

Henrik Bjursten

Henrik Bjursten

Henrik Bjursten har tidigare gjort studier på flera olika riskfaktorer när det gäller blod i samband med blodtransfusion men aldrig fått ett så entydigt resultat när det gäller påverkan och risk.

– I början blev jag överraskad av resultatet men ju längre tiden gått desto säkrare har jag blivit och sambandet har visat sig hålla över tid.

Studien begränsar sig till hjärtopererade och oftast lite äldre patienter. Men om resultatet skulle visa sig vara samma för alla som får blodtransfusion skulle en könsmatchning kunna spara många levnadsår med utgångspunkt från hur många blodtransfusioner som görs i hela världen.

– Ur strikt vetenskaplig synvinkel ska studien följas av en randomiserad studie för att bekräfta resultatet, konstaterar Henrik Bjursten.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Inflammationshämmande mediciner hjälper patienter med måttlig Alzheimer

Tankeförmågan försämrades långsammare hos Alzheimerpatienter med måttlig sjukdomsgrad som behandlades med inflammationshämmande läkemedel. Det visar resultat från den första långtidsstudie som har undersökt sjukdomsförloppet speciellt för patienter med den måttliga graden av Alzheimers sjukdom. Resultatet kan innebära att patienter som har kommit längre i sin sjukdom och har mer inflammatoriska förändringar i hjärnan har nytta av inflammationshämmande läkemedel.

Studien visar också att högre doser av kolinesterashämmare förbättrar tankeförmågan och ger patienterna med måttlig Alzheimers sjukdom möjlighet att klara sin vardag bättre. Detta har tidigare visats i studier inkluderande patienter med endast mild eller både mild och måttlig sjukdomsgrad.

För första gången visar en långtidsstudie att det är viktigt att optimera dosen även för Alzheimerpatienter som har kommit längre i sin sjukdom så att deras funktioner kan bibehållas bättre. Ett anmärkningsvärt resultat i studien visade att tankeförmågan försämrades snabbare hos ensamboende patienter med måttlig sjukdomsgrad jämfört med sammanboende. Forskargruppen har tidigare observerat i SATS att Alzheimerpatienter med en allvarligare form av sjukdomen erhöll färre hemtjänsttimmar än de med en mildare form. Den aktuella studien visar att den bristande stimulansen av dessa utsatta, ensamboende individer kan leda till att deras tankeförmåga och prognos försämras ytterligare.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Ökat samarbete kring Alzheimers behövs enligt toppforskare

Allt fler personer med Alzheimers innebär en utmaning som kräver en gemensam handlingsplan. Därför går nu mer än 30 internationellt ledande Alzheimerforskare ut med omfattande rekommendationer om hur vården, grundforskning och klinisk forskning om demens ska organiseras i framtiden. Rekommendationerna har publicerats i tidskriften Lancet Neurology.

Kommissionen har, under ledning av Bengt Winblad, professor vid Centrum för Alzheimers forskning vid Karolinska Institutet, identifierat en rad utmaningar som snarast måste lösas för att möta den växande samhällsekonomiska börda som orsakas av demens.

Alzheimers är den vanligaste demensformen och utgör cirka 60 procent av alla fall. Hög ålder är den viktigaste riskfaktorn och i samband med en ökad livslängd ökar även antalet personer med demens. År 2015 led uppskattningsvis 47 miljoner människor i världen av demens. 2030 förväntas det vara 75 miljoner och 2050 131 miljoner. Hittills finns det ingen behandling som effektivt kan fördröja eller bota sjukdomen.

David Edvardsson

David Edvardsson

David Edvardsson, professor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, är en av experterna bakom rapporten. 
– Den visar hur vi, i avsaknad av effektiva behandlingsmetoder, måste garantera att personer med demens få kvalitativ och individuell vård och stöd som ökar deras livskvalitet. Bra och värdig demensvård kräver tillgänglighet av post-diagnostisk patientinformation, men också välutbildad, skicklig och etiskt känslig vårdpersonal med kunskap om demens. Vi behöver också en effektiv samordning av tillgänglig vård, stöd och resurser baserat på samarbete mellan vårdgivare, personer med demens och deras anhöriga, säger han.

Rekommendationerna i Lancet Neurology omfattar hälsoekonomi, epidemiologi, förebyggande insatser, genetik, biologi, diagnos, behandling, vård och etik. Kommissionen rekommenderar att statliga myndigheter samarbetar med läkemedelsföretag på en multinationell nivå för att samordna resurser och fördela risker.

Rapporten fokuserar inte bara på demensvården utan också på behovet av mänskliga relationer och meningsfullhet och på individuella fysiska, psykosociala och existentiella hälsobehov hos personer med demens och deras närstående.

Artikeln Besegra Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar: en prioritet för europeisk vetenskap och samhälle är skriven av forskare från Sverige, Frankrike, Storbritannien, Australien, Danmark, Kanada, Schweiz, Italien, Luxemburg, USA, Tyskland och Nederländerna.

Källa: Umeå universitet

 

Brist på kunskap om strokepatienters sista tid i livet

Hur har en strokepatient det sista veckan i livet? Har de någon vid sin sida i dödsögonblicket? Upplever de smärta? Om detta vet vårdgivarna för lite. Mindre än de som vårdar patienter som avlider i cancer, enligt ny forskning från Linköpings universitet.

Fyra forskare har jämfört den palliativa vården för strokepatienter med den för cancerpatienter. Jämförelsen gjordes med hjälp av det svenska palliativregistret dit vårdgivare rapporterar vid ett dödsfall. Vad forskarna reagerade på var de påfallande skillnaderna om vad vårdgivarna vet om patienternas sista vecka i livet. Vårdgivare av strokepatienter känner i mycket lägre grad till hur deras patienter har det innan de dör, än de som vårdar cancerpatienter.

Registerdata visar också att strokepatienter i mindre utsträckning än cancerpatienter uppges lida av smärta, illamående, förvirring, oro och dyspné (andnöd) sin sista vecka i livet, däremot lider de oftare av rosslig andning. Att strokepatienterna verkar lida av färre symptom jämfört med cancerpatienter, behöver dock inte överensstämma med verkligheten, utan kan vara ett resultat av personalens brist på insikt om hur patienten hade det.

Studien visar även att informationen till strokepatienter i livets slutskede är sämre än till cancerpatienter. Brytpunktsamtal, där man berättar om att bot inte är möjlig och att vården istället går in i ett lindrande skede, ges sällan till strokepatienter. Om det beror på att det inte prioriterats eller på att patientens tillstånd är för dåligt för det, vet forskarna dock inte. Inte heller får strokepatientens närstående ett uppföljningssamtal i samma utsträckning som cancerpatientens närstående efter att patienten avlidit, något som kan vara viktigt för de närstående då sjukdomsförloppet kan gå snabbt.

– Att få en bra vård sin sista tid i livet är viktigt för alla människor, även för de som inte avlider i cancer. Man ska kunna få en så fridfull död som möjligt och slippa en akutvårdsmiljö där vårdpersonal och anhöriga springer in och ut för att vårda andra patienter i samma rum, säger Heléne Eriksson, sjuksköterska sedan 25 år tillbaka och numera doktorand.

Hon menar att vården för strokepatienter i livets slutskede har potential att förbättras och efterlyser mer utbildning och fungerande rutiner oberoende av diagnos.

Källa: Linköpings universitet

Lägesrapport om hälso- och sjukvård för äldre

Äldre över 65 år som bor hemma i ordinärt boende får i högre grad insatser från den kommunala hälso- och sjukvården jämfört dem som bor i särskilt boende. Det visar Socialstyrelsens lägesrapport 2016 för vård och omsorg om äldre.

Nästan 214 000 personer över 65 år hade kommunal hälso- och sjukvård någon gång under 2014.
– Att långt fler personer över 65 år får insatser i sin bostad kan ses som en följd av att allt fler bor kvar hemma längre, samtidigt som antalet äldre som beviljats plats i särskilt boende successivt minskat de senaste åren, säger Michaela Prochazka, som är samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.
Enligt lägesrapporten tillgodoser inte kommunerna de äldres behov i tillräcklig utsträckning när de fattar beslut om plats i särskilt boende. I vissa fall handläggs heller inte ansökningarna om plats i särskilt boende tillräckligt snabbt.
– Det gör att ärenden blir vilande och beslut fattas först när det finns tillgängliga platser, säger Michaela Prochazka.
Lägesrapporten visar också att kompetensnivån bland de personer som arbetar inom äldreomsorgen har höjts.

Socialstyrelsen konstaterar även att förskrivning av läkemedel som bedöms vara olämpliga för äldre fortsätter att minska. Men samtidigt har den totala läkemedelsanvändningen hos äldre ökat.

Källa Socialstyrelsen

Sambandet hjärta – mage

Nedsatt hjärtfunktion vid till exempel hjärtkirurgi kan leda till nedsatt funktion i magtarmkanalen vilket i sin tur kan påverka inre organ negativt och skapa en inflammation, visar forskning som Jenny Seilitz, narkosläkare på Kärl- Thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, arbetar med. För detta har hon tilldelats förstapris av svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI), som varje år delar ut pris till framgångsrika forskningsprojektvid SFAI:s forskningsforum.

Jenny Seilitz

Jenny Seilitz

Jenny Seilitz undersöker i sin forskning också hur blodtryckshöjande och hjärtstärkande intensivvårdsläkemedel påverkar magtarmkanalens funktion då hjärtfunktionen är sänkt. Forskningen kan ge möjlighet att undvika, tidigare påvisa och behandla komplikationer som kan uppstå hos hjärtkirurgiska patienter efter hjärtoperationen.

– Min förhoppning är att vi i framtiden kan upptäcka på ett tidigare stadium om det finns en risk för patienten att utveckla problem med magen. Då kan vi anpassa behandlingen efter det, säger Jenny Seilitz.

Källa: Region Örebro län

Vinster i livskvalitet för strokepatienter utan långsiktig kostnad

Om skadorna efter en stroke kan begränsas genom nya behandlingar finns möjlighet att minska mänskligt lidande och även spara resurser, visar forskning i hälso- och sjukvårdsanalys vid Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Umeå Universitet och Karolinska Institutet.

Stroke – en blodpropp eller blödning i hjärnan – är en av de främsta orsakerna till handikapp och för tidig död, men innebär också en stor börda för anhöriga och höga kostnader för samhället.
Förra året publicerades fem positiva studier som studerade effekten av trombektomi, en behandling där ett instrument förs upp i det drabbade kärlet i hjärnan varefter blodproppen tas bort med en sug eller ett metallnät.
Om nyttan med trombektomi vid allvarlig stroke kan rättfärdiga behandlingens kostnader är en fråga som nu undersökts i en studie utförd av forskare vid Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Linköpings universitet, och kolleger vid Göteborgs universitet, Umeå Universitet och Karolinska Institutet.

Analysen visade att trombektomi vid allvarlig stroke innebar stora vinster i livskvalitet men också att de höga initiala kostnaderna för ingreppet över tid uppvägdes av besparingar i form av minskat vårdbehov.
Trombektomi ger således en förbättrad livskvalitet till allvarligt sjuka patienter utan att nämnvärt påverka den långsiktiga kostnaden för samhället. Resultaten ger hopp och kommer sannolikt att påverka den framtida svenska strokesjukvården.

Källa: Göteborgs universitet 

Förändrade levnadsvanor har sänkt kolesterolnivåer och minskat hjärtdöd

 Kolesterolnivån – den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt – har under de senaste 20 åren sjunkit hos befolkningen i Väster- och Norrbotten. Eftersom läkemedel endast kan förklara mindre än en tredjedel av sänkningen beror den minskade risken för hjärtkärlsjukdom till största del på förändrade levnadsvanor. Forskare vid Umeå universitet och Sunderby sjukhus i Luleå har funnit en generell sänkning av kolesterolnivån, som var mer uttalad hos äldre personer, lågutbildade kvinnor samt personer med hög risk för hjärtkärlsjukdom.

Vid studiens start 1994 hade personer med hög risk att insjukna i hjärtinfarkt minst lika högt kolesterol som friska personer. 2014 var nivåerna hos dessa högriskindivider avsevärt lägre än hos befolkningen i stort. Högre kolesterolnivåer hos personer med fetma samt hos lågutbildade kvinnor noterades vid studiens start, men hade helt försvunnit tjugo år senare.

Marie Eriksson

Marie Eriksson

Resultaten visar att en viktig del i minskningen av insjuknande och död i hjärtinfarkt kan förklaras av lägre kolesterol i befolkningen. Läkemedel som sänker kolesterol, oftast så kallade statiner, förskrivs allt oftare och användes 2014 av 14 procent av befolkningen, vilket beräknas bidra till en tredjedel av de minskade nivåerna av kolesterol.

– Att lågutbildade och högutbildade kvinnor nu har lika låga kolesterolnivåer eller att personer med fetma har lika bra nivåer som normalviktiga styrker att hälsoupplysning och vård nu ges på lika villkor, säger Marie Eriksson, docent och statistiker vid Umeå Universitet och medförfattare av studien.
Även om risken för hjärtkärlsjukdom avtagit kraftigt de senaste 10-20 åren så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, framförallt vad gäller hjärtinfarkt. Höga kolesterolnivåer är den viktigaste sjukdomsorsaken följt av rökning och högt blodtryck.

Källa: Umeå universitet

Försvagad inre styrka leder till sämre livskvalitet

För äldre kvinnor, en samhällsgrupp som kan betraktas som särskilt sårbar, finns ett samband mellan svag så kallad inre styrka och psykisk ohälsa. Det konstateras i en ny avhandling vid Umeå universitet, där inre styrka har studerats som en individuell resurs som möjliggör för personer att uppleva hälsa och livskvalitet trots sjukdom och andra svårigheter i livet.

Erika Boman

Erika Boman

Studien visar att inre styrka, trots att det kan betraktas som ett abstrakt och svårmätbart fenomen, kan identifieras och mätas. I sin avhandling beskriver Erika Boman, som är doktorand vid Institutionen för omvårdnad, hur inre styrka kan komma till uttryck i äldre kvinnors berättelser. Vidare, med hjälp av skattningar av äldre kvinnors inre styrka, konstateras också att psykisk ohälsa är den faktor som visar starkast samband med försvagad inre styrka.

Studien genomfördes på äldre kvinnor (65 år och äldre), en grupp i samhället som är särskilt utsatt för sjukdom och funktionsnedsättning. Äldre kvinnor som grupp är också i större utsträckning påverkade av minskade psykosociala och ekonomiska resurser jämfört med de äldre männen.

– Ur omvårdnadssynpunkt är det viktigt att studera hälsoresurser som kan bidra till livskvalitet trots utmaningar i åldrandet, säger Erika Boman.
– Resultaten kan vara till stöd för vårdpersonal för att identifiera och tillvarata patienters inre styrka. Jag hoppas också att denna avhandling kommer ligga till grund för vidare forskning kring inre styrka som fenomen, Erika Boman, doktorand vid Institutionen för omvårdnad.

Resultaten bygger på fokusgruppintervjuer med totalt 29 kvinnor och en enkätundersökning, i vilken totalt 1 555 kvinnor deltog.

Källa: Umeå universitet

Nytt hopp om bromsmedicin mot Alzheimer

Sara Snogerup Linse

Sara Snogerup Linse

En ny metod visar på sätt att bromsa ett tidigt molekylärt förlopp i Alzheimers sjukdom. På sikt kan metoden leda till att det tas fram bromsmediciner. Den mot cancer verksamma läkemedelssubstansen bexaroten har i vetenskapliga försök visat sig kunna bromsa Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium.

Det är professor Sara Snogerup Linse vid Lunds universitet som utvecklat den nya metoden tillsammans med kollegor vid universiteten i Cambridge och Groningen.

Fram till nu har de flesta liknande forskningsprojekt arbetat för att hitta ämnen som slår ut hela det molekylära förloppet, utan att veta hur processen går till, vilket är oerhört svårt.

– Det nya är att vi först har skaffat kunskap om vilka delsteg som ingår i förloppet och sedan letar efter ämnen som slår ut specifika delsteg, säger Sara Snogerup Linse.

Hos Alzheimerpatienter klumpar det så kallade amyloid-betaproteinet ihop sig på ett oönskat sätt till små och stora ansamlingar. De stora ansamlingarna kan man se i hjärnan på Alzheimerpatienter, men det är de små som är farligast. Tidigare kände vetenskapen bara till ett första steg där de små ansamlingarna bildas. Nu har Sara Snogerup Linse och hennes forskarkolleger upptäckt att det finns även ett andra kraftigt dominerande steg som genererar majoriteten av de farliga formerna.

– Vår metod gör det möjligt att hitta ämnen som reducerar båda dessa steg, säger Sara Snogerup Linse.

Källa: Lunds universitet

Internetbaserade aktiviteter är viktiga för ett hälsosamt åldrande

En stadigt ökande mängd vardagliga aktiviteter kräver tillgång till internet, och är en förutsättning för uppnå delaktighet i samhället. En gemensam satsning med fokus på välbefinnande för äldre kan främjas genom meningsfulla internetbaserade aktiviteter. Det blir allt viktigare för att stödja den åldrande befolkningen i dagens samhälle, enligt Ellinor Larsson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling, som omfattar intervjuer och en utvärdering av ett internetbaserat interventionsprogram, beskriver hon hur hälsofrämjande insatser som riktar sig till de äldre kan utvecklas. Men för att möjliggöra internetbaserade sociala insatser för äldre, behövs ett samarbete mellan flera parter i samhället.

Enligt studien kan det främjas genom stöd och uppmuntran från människor i personens omgivning, genom ökad tillgång till teknik och genom att identifiera vilka online-aktiviteter som är meningsfulla och viktiga i seniorers vardag.

Källa: Umeå universitet

Kornkärnor för hälsan

Forskning vid Lunds universitet visar att bröd baserat på kornkärnor ger goda och snabba effekter på hälsan. Hemligheten ligger i den speciella kostfiberblandningen i kornkärnor. Den hjälper till att minska aptiten och reglera blodsockret och minskar risken för både diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.

Anne Nilsson

Anne Nilsson

– Det är förvånande men mycket lovande att rätt val av kostfiberblandning på väldigt kort tid kan få påfallande hälsosamma effekter på friska människor, säger Anne Nilsson, docent vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Under tre dagar fick friska medelålders personer äta ett bröd baserat på kornkärnor till måltiderna vid frukost, lunch och middag. En undersökning av riskmarkörer för diabetes och hjärt- kärlsjukdom morgonen efter visade att försökspersonernas ämnesomsättning påverkades positivt upp till 14 timmar efter med bland annat minskat blodsocker- och insulinpåslag efter en måltid, ökad insulinkänslighet, och förbättrad aptitreglering. Effekterna uppkommer enligt forskarna då den speciella kostfiberblandningen i kornkärnor når tjocktarmen och stimulerar tillväxt av goda bakterier och stimulerar till frisättning av viktiga tarmhormoner.

– Vi såg en ökning av tarmhormoner som reglerar ämnesomsättning och aptit. Vi såg även en ökning av ett tarmhormon som hjälper till att sänka kronisk låggradig inflammation, vilket i förlängningen kan hindra uppkomsten av både hjärt- kärlsjukdomar och diabetes, förklarar Anne Nilsson.

Mer kunskap kring effekter av specifika kostfibrer på hälsan hoppas forskarna ska resultera i att företag kan ta fram livsmedel med hälsosamma egenskaper som kan motverka diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar.  Forskarna hoppas även att korn i framtiden blir ett naturligt inslag i fler produkter och vid matlagning i exempelvis sallader, soppor, grytor och som ersättning till exempelvis ris och potatis.

Källa: Lunds universitet

 Ny kunskap om blodfettsänkande protein

Ny forskning om blodfettsänkande protein FGF21 visar hur det omfördelar fettsyror med två olika mekanismer. Upptäckten kan leda till förbättrad läkemedelsbehandling för typ 2-diabetes och andra fetmarelaterade sjukdomar. Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften Cell Metabolism.

Stefan k. Nilsson

Stefan K. Nilsson

– Studien innebär ett genombrott för att förstå verkningssätt av protein FGF21 , säger Stefan K. Nilsson, biträdande professor vid institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet. Han har deltagit i studien som gästforskare vid University Medical Centre i Hamburg.

Studien genomfördes i samarbete med läkemedelsföretaget Pfizer. Förhoppningen är alltså att denna forskning kommer att leda till nya läkemedel i framtiden för behandling av fetmarelaterade hälsoproblem.

Arbetet i Hamburg är bara början på en kontinuerlig samverkan med en av de starkaste forskargrupperna inom området cellulära fettransporter. Detta kommer naturligtvis att vara till nytta för framtida studier på blodfetter här vid Umeå universitet, säger Stefan K. Nilsson.

Källa: Umeå universitet

Dramatisk ökning av cancerdrabbade till 2040

Varje år ökar antalet personer som får cancer och ökningen går i allt snabbare takt. 2014 var första året som fler än 60 000 personer fick ett cancerbesked i Sverige. Om knappt 25 år kommer över 100 000 personer att drabbas varje år. Det visar en ny prognos som Folkhälsomyndigheten tagit fram tillsammans med Cancerfonden.

Att cancerfallen ökar beror på att vi blir fler och äldre. Vården blir också allt bättre på att upptäcka cancer till exempel genom effektiva screeningprogram. Livsstil är en annan viktig faktor bakom ökningen och den har vi faktiskt möjlighet att påverka. En tredjedel av all cancer går att förebygga.

År 2040 beräknas över 100 000 personer få en cancerdiagnos, en ökning med 86 procent jämfört med 2014. Beräkningen visar också att allt fler kommer att leva längre med cancer. Prognosen visar att år 2040 kommer närmare 640 000 personer leva med en cancerdiagnos som de fått under de senaste tio åren. Det är en dryg fördubbling mot i dag.

Jan Zedenius

Jan Zedenius

– Forskningen leder till att vi vet mer och mer om varje tumörform, behandlingar skräddarsys och blir allt effektivare. För många cancerdiagnoser kommer detta att innebära att fler blir botade eller lever länge med en kronisk cancer. Det ger hopp, säger Jan Zedenius, chefsläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.

Malignt melanom är en av de cancerformer som enligt prognosen kommer att öka mest. Drygt fyra gånger så många kvinnor kommer att drabbas och fem gånger så många män, jämfört med snittet de senaste fem åren. Bröstcancer kommer också att öka och 2040 beräknas det att vara en lika stor diagnosgrupp som prostatacancer. Även tarmcancer ökar kraftigt samt lungcancer bland kvinnor.

Källa: Cancerfonden

 

Förändringar i hjärnan tjugo år före alzheimerdebut

Ungefär tjugo år innan de första symtomen på alzheimersjukdom uppträder syns inflammatoriska förändringar i hjärnan, enligt en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften  Brain . I studien har forskarna följt flera sjukliga förändringar i hjärnan och fynden pekar på att aktivering av så kallade astrocyter på ett tidigt stadium kan spela en viktig roll för utvecklingen av sjukdomen.

Elena Rodriguez-Vieitez, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska Institutet. Foto: Joana B. Pereira

Elena Rodriguez-Vieitez, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska Institutet.
Foto: Joana B. Pereira

Alzheimers sjukdom kännetecknas av att nervceller i hjärnan förtvinar, särskilt i områden som är viktiga för minnet. Det är vår vanligaste demenssjukdom. Exakt vad som orsakar celldöden är inte klarlagt, men många år innan de första symtomen uppträder sker tidiga, sjukliga förändringar, så som inlagring av proteinet amyloid i form av amyloidplack, ansamling av tauprotein och inflammatoriska förändringar som slutligen leder till en försämrad koppling mellan nervceller. Exakt hur tidsförloppen ser ut i denna händelsekedja är fortfarande en obesvarad fråga.

Den aktuella studien från KI visar att sjukdomsprocesser bakom Alzheimers sjukdom startar många år innan sjukdomssymptomen märks och att det bör vara möjligt att sätta in skyddande behandling tidigt. Forskarna bakom studien menar att fynden indikerar att astrocyter kan vara ett möjligt mål för utveckling av nya läkemedel.

Källa: Karolinska Institutet

Kan farfars livsstil spåras hos barnbarnen?

Psykisk stress hos barn kan påverka hur deras gener uttrycks i cellerna. Nu går forskare vid Linköpings universitet vidare för att undersöka om sådana förändringar, orsakade av miljöfaktorer, kan ärvas från generation till generation.

I tidigare studier har Linköpingsforskarna visat att barn som utsätts för allvarliga livshändelser löper ökad risk för sjukdomar som typ 1-diabetes. Man har också visat att höga halter av stresshormonet kortisol leder till förändringar i DNA-metyleringen, en kemisk process som styr vilka proteiner som ska byggas i cellerna.

Johnny Ludvigsson

Johnny Ludvigsson

– En fråga som behöver belysas är om sådana epigenetiska förändringar kan ärvas från en generation till en annan, säger Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik som i många år forskat om barndiabetes.

17 000 barn, födda i sydöstra Sverige 1997–1999, utgör underlaget till den nya studien som spänner över tre generationer. Föräldrar och mor/farföräldrar ombeds att besvara enkäter och lämna prov på blod och hår.

Förhoppningen är att flera hundra personer vill delta i studien. Det kommer att ge möjligheter att belysa hur miljö och livsstil för flera decennier sedan påverkat gener i flera led och om epigenetiska förändringar hos mor- och farföräldrar kan bestå hos deras barn och barnbarn.

I tidigare försök har forskare vid Linköpings universitet visat att epigenetiska förändringar på höns och bananfluga förts vidare i flera generationer. Frågan är om miljö- och livsstilsfaktorer kan leda till bestående förändringar även hos människor.

Källa: Linköpings universitet.

Tidiga tecken på Parkinsons sjukdom

Parkinsonpatienter har redan många år innan diagnos större risk för fallskador och höftfrakturer. En ny kohortstudie vid Umeå universitet visar på ett statistiskt samband där Parkinsonpatienter, upp till 26 år innan diagnos, oftare råkade ut för höftfrakturer jämfört med en kontrollgrupp. Patientgruppens högre andel fallolyckor kan bero på en gradvis försämrad balans, vilket i så fall kunna vara ett betydande sjukdomstecken i ett tidigt skede. Detta enligt en studie som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Umeåforskare har i en tidigare stor kohortstudie* undersökt om manliga patienter med Parkinsons sjukdom hade lägre muskelstyrka redan när de mönstrade. Man fann en lägre muskelstyrka i armarna redan i genomsnitt 30 år innan diagnos av Parkinsons sjukdom. Utifrån dessa resultat undersökte forskarna om denna lägre muskelstyrka även kunde vara associerat med en ökad risk för fallskador och höftfrakturer. Resultaten visar att de tidiga förändringar som manifesterat sig som en lägre muskelstyrka även tycks resultera i en ökad risk för fallskador och frakturer många år innan diagnos. Sambandet tyder även på att den gradvisa försämring av balans och motorik, som tidigare ansågs ske först i relativt sena stadier av Parkinsons sjukdom finns långt tidigare.

Källa: Umeå universitet

Mångmiljonsatsning på forskning om stroke

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen i den vuxna befolkningen. Särskilt i hög ålder innebär det en kraftigt ökad risk att drabbas av stroke och minst 6 000 personer drabbas årligen. Det är känt att förebyggande behandling med blodförtunnande läkemedel reducerar risken för stroke med cirka 70 procent, men många av de personer som drabbas har inte erbjudits blodförtunnande behandling.

Nu satsar Carl Bennet AB fem miljoner kronor till Karolinska Institutet för klinisk forskning kring förmaksflimmer i syfte att förebygga stroke.

Mårten Rosenqvist. Foto: Stefan Zimmerman

Mårten Rosenqvist.
Foto: Stefan Zimmerman

— Cirka en tredjedel av förmaksflimren beror på så kallat tyst förmaksflimmer där patienten inte har några symptom. Då är risken stor att de patienterna aldrig kommer under behandling, säger Mårten Rosenqvist, professor på Karolinska Institutet och överläkare på hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus.

Syftet med den nu aktuella studien är att med olika metoder, och på ett kostnadseffektivt sätt, hitta obehandlade patienter med flimmer, starta blodförtunnande behandling och därmed kunna reducera antalet insjuknanden i stroke, som förutom stort mänskligt lidande också belastar samhället med stora kostnader. Det övergripande målet är att få bättre underlag för ställningstagande till nationella screeningprogram i syfte att minska förekomsten av stroke.

Hittills har Mårten Rosenqvist och hans forskargrupp screenat 8000 personer i 70-75-

årsåldern med obehandlat eller okänt flimmer. De har då funnit att fem procent kan bli föremål för behandling. Framtida studier kommer att svara på frågan om screening för förmaksflimmer och insättning av blodförtunnade behandling kan minska förekomsten av stroke samt vilka andra riskgrupper som bör screenas.

Källa: Karolinska Institutet

Pris till demensforskare

Miia Kivipelto, verksam vid sektionen för neurogeriatrik samt vid Aging Research Center, får Alzheimerfondens stora forskningspris på 2,5 miljoner kronor för sina banbrytande insatser om riskfaktorer och preventiva åtgärder mot demens.

Miia Kivipelto Foto: Eric Cronberg

Miia Kivipelto
Foto: Eric Cronberg

– Jag är mycket glad över det här priset. Det innebär att vi snabbare kan gå från forskning till implementering. Förhoppningsvis kan vi redan i år gå ut med konkreta råd och riktlinjer för hur man genom särskild kosthållning och ökad fysisk aktivitet kan förebygga risken att drabbas av minnesstörningar, säger Miia Kivipelto.

Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson kommenterar valet av pristagare:

– Antalet demenssjuka beräknas vara dubblerat inom några år och något botemedel finns ännu inte. Med bättre insikt om livsstil och kosthållning kan antalet drabbade reduceras. Därför känns det extra viktigt att stötta Miia Kivipeltos forskning då den innebär ett nytänk och utgör ett viktigt komplement till övrig akademisk grundforskning.

Källa Alzheimerfonden

Träning vid demens gav bättre balans och minskat hjälpbehov
I en unik studie med personer med demens på äldreboenden har Umeåforskare kommit fram till att regelbunden träning i form av övningar, som liknar vardagliga rörelsemoment och utförs med hög intensitet, kan förbättra balans och minska vardagliga hjälpbehov som exempelvis att förflytta sig och vid toalettbesök. Träningspass på 45 minuter, två till tre dagar i veckan, kan bidra till förbättrad livskvalité för personer med demenssjukdom

– Regelbunden träning har en positiv effekt för personer med demens och borde därför vara en del av vården på äldreboenden. Studier som den här är ovanliga, men ger oss viktiga insikter att bygga vidare på för att utveckla en demensvård som på ett kostnadseffektivt sätt möter framtidens utmaningar och gör att personerna kan förbli självständiga längre, säger Annika Toots, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet. I den publicerade studien ingick en grupp med 186 personer med demens på 16 olika äldreboenden i Umeåområdet, som alla var 65 år eller äldre och i behov av personlig vård.

Källa Umeå universitet

 Teknik för mer träffsäker diagnos vid prostatacancer

Tack vare ny, mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Drygt 80 män har undersökts hittills och under 2016 kommer fler att omfattas.

Sam Ladjevardi, överläkare på urologkliniken vid Akademiska sjukhuset, tillsammans med sjuksköterskan Jeanette Bylund, kontaktsjuksköterska.

Sam Ladjevardi, överläkare på urologkliniken vid Akademiska sjukhuset, tillsammans med sjuksköterskan Jeanette Bylund, kontaktsjuksköterska.

– Den nya, kombinerade tekniken är mer träffsäker och gör att vi kan hitta potentiellt allvarlig prostatacancer som behöver behandlas. Åtta av tio män som undersökts har visat sig ha aggressiva tumörer som måste åtgärdas. Samtidigt slipper män med harmlös lågriskcancer genomgå lika många biopsier som tidigare vilket minskar infektionsrisken och innebär att färre behandlas i onödan, säger Sam Ladjevardi, överläkare på Akademiska sjukhusets urologklinik, som introducerat den nya tekniken i samarbete med kollegan Michael Häggman och röntgenenheten.

Målgruppen för den nya diagnosmetoden är män med misstänkt prostatacancer, vars PSA-värde ligger över 2,5 och som tidigare genomgått biopsi utan att man hittat cancer, men där det fortfarande finns en misstanke.

– Främsta fördelen för patienten är färre biopsier. Vi tar endast mindre vävnadsprover från den misstänkta delen av prostatakörteln; vanligtvis 3-4 i stället för som tidigare 10-12, säger Sam Ladjevardi. Varje vävnadsprov ökar risken för urinvägsinfektion och i svårare fall blodförgiftning, med längre vårdtid och behov av antibiotikabehandling som följd. Andra risker är blod i urinen och sammanväxning av ändtarmen och prostata vilket gör tumören svårare att operera.

Eftersom undersökningen tar lite längre tid är den mer kostsam i det korta perspektivet, men Sam Ladjevardi betonar att investeringen är hälsoekonomiskt lönsam på sikt. Hans förhoppning är att den nya metoden på sikt ska bli standard inom specialistsjukvården.

Källa: Akademiska sjukhuset

Kan en ohälsosam livsstil ärvas?

Anita Öst forskar inom det snabbt växande området epigenetik. Nu söker hon svaret på hur livsstil och andra förvärvade egenskaper kan ärvas i generationer. 
Tidigare har man trott att förvärvade egenskaper inte kan gå i arv. Men epigenetiken vänder upp och ner på det. Epigenetiska mekanismer ger instruktioner om hur generna ska användas. Såväl generna som epigenetiken är ärftlig, men medan generna är tämligen stabila från generation till generation så är de epigenetiska mekanismerna mer känsliga för förändringar i omgivningen.

Anita Öst forskare i epigenetik Universitetet i Linköping

Anita Öst forskare i epigenetik Universitetet i Linköping

Anita Öst är medicinsk biolog och doktor i cellbiologi. Hon publicerade nyligen resultat som visar att den mängd socker som hannar av bananfluga äter innan de parar sig, påverkar fetthalten hos avkommorna.  Att denna kostinformation kan ärvas beror på den process som kallas epigenetik.
– Epigenetiska minnen som kan skapas i cellerna mycket tidigt i utvecklingen, i detta fall antagligen redan vid befruktningstillfället, säger Anita Öst.

Hon har valt att studera hur just pappans val  av kost påverkar nästa generation, eftersom den ärftliga informationen då måste bäras i spermierna eller sädesvätskan. Bananflugepapporna var inte feta från början utan blev det när kosten ändrades. Förändringen gav sedan ett livslångt avtryck i deras söners DNA-organisation, ätbeteende och fetma.
–  Miljön spelar såklart också in. Vi blir ett resultat av arv och miljö. Det vi nu ser är att också föräldrarnas miljö påverkar barnens egenskaper, säger Anita Öst.

Nu går hon vidare för att på detaljnivå förklara hur livsstilen och andra förvärvade egenskaper kan ärvas i generationer.
Fördelen med att studera bananflugor är att de har gener som påminner om våra egna, och dessutom har snabba generationsväxlingar. En bananfluga kan bli förälder redan efter en dag.
– För att kunna säga hur vi överför epigenetiska minnen i nedstigande led krävs studier på många generationer. Detta skulle ta för lång tid på människor.
Den nya kunskapen väcker hopp om att nya läkemedel mot fetma ska kunna tas fram. Det skulle betyda mycket. Välfärdssjukdomar är en ökande sjukdomsgrupp, som allt fler behöver behandling för.

Källa: Linköpings universitet

Nästan varannan över 65 kan ha fått olämplig medicin

Nästan varannan person över 65 år har ordinerats potentiellt olämpliga läkemedel och var tredje långtidspatient har inte följt sin förskrivna medicinering. Följden är att risken för biverkningar och läkemedelsrelaterade sjukdomar ökar, visar en avhandling vid Linköpings universitet.

Khedidja Hedna

Khedidja Hedna

Problemen med felaktig användning av läkemedel har förvärrats i takt med att den svenska befolkningen blir allt äldre och att allt fler lider av kroniska sjukdomar. I ett slumpmässigt urval av drygt 5 000 östgötar beräknade doktoranden Khedidja Hedna och hennes medarbetare hur vanligt det var med olämplig förskrivning till äldre och dålig följsamhet vid behandling av högt blodtryck. De undersökte också eventuella samband med läkemedelsrelaterad sjuklighet.

Resultatet visar att 46 procent av de äldre hade fått en medicinering som bedömdes som potentiellt olämplig vilket ökade risken för biverkningar, till exempel fallolyckor vid behandling av benzodiazepiner mot ångest.

Bland patienter som använde en kombination av blodtryckssänkande mediciner visade 35 procent bristande följsamhet. Hos dem som inte följde ordinationen av ett enskilt blodtryckssänkande läkemedel en månad innan deras vårdbesök var det vanligare med förhöjt blodtryck.

Källa: Linköpings universitet

Prisbelönad hjärtvård

En avdelning för hjärtdagvård har inrättats på hjärtkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Innovationsplatsen Huddinge där patienter kan få vård som inte kräver inläggning på sjukhus. För initiativet att starta avdelningen tilldelas nu sjuksköterskan Helén Skogsberg och överläkaren Inger Hagerman utmärkelsen Gyllene Äpplet. Priset delas ut av Stockholms läns landsting en gång om året för initiativ som leder till förbättringar för både individer och verksamheter inom landstinget.

Idén till hjärtdagvården föddes i samband med ombyggnation och flytt av hjärtkliniken, då det stod klart att antalet sängplatser skulle minska.

– Vi frågade oss hur vi skulle kunna ta ansvar för att svårt sjuka hjärtsviktpatienter får rätt vård, säger Helén Skogsberg som sedan i somras arbetar som projektledare för hjärtdagvården.

Överläkaren Inger Hagerman och sjuksköterskan Helén Skogsberg vinner utmärkelsen Gyllene Äpplet.

Överläkaren Inger Hagerman och sjuksköterskan Helén Skogsberg vinner utmärkelsen Gyllene Äpplet.

Inför starten av avdelningen konstaterades att de flesta hjärtsviktspatienter som kom tillbaka till sjukhuset gjorde det mellan tre och sex dagar efter att de hade skrivits ut. Det finns också patienter som aldrig hamnar på hjärtkliniken när de först kommer till sjukhuset eftersom kliniken kan vara fullbelagd. Det betyder att alla inte har träffat en hjärtläkare när de skrivs ut. Kanske har de fått en remiss till hjärtsviktsmottagningen, men det tar ett par veckor innan de får tid.

– I det här glappet såg vi att vi saknade något. Hjärtdagvården blir en brygga mellan sjukhusvård och primärvård eller ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet. Samtidigt avlastar den sjukhusets avdelningar och gör vården tryggare och säkrare för patienterna, säger Inger Hagerman som har det kliniska ansvaret.

Källa: Karolinska universitetssjukhuset

Bassängträning för reumatiker

Det är nu vetenskapligt bevisat att bassängträning är en bra behandlingsmetod för reumatiker. De cirka 700 reumatiker som är patienter vid Skånes universitetssjukhus (SUS), och regelbundet simmar och tränar i SUS bassänger i Lund och i Malmö, kan därmed fortsätta att göra det som en del i den medicinska behandlingen.

Både nya och gamla medicinska metoder och läkemedelsbehandlingar utvärderas och granskas regelbundet vid SUS utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

Granskningen av bassängbad för reumatiker visar att specialiserad bassängträning har en plats i behandlingen. Många av de patienter som deltar i bassängträningen på SUS är reumatiker med leddestruktion som inte klarar av landträning. Dessa patienters funktionsbortfall förbättras inte heller nämnvärt av de nya biologiska läkemedlen. Bassängträning ett av få alternativ för dessa patienter.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Hjälp till att hejda antibiotikaresistensen

Antibiotika är en förutsättning för behandling av svåra sjukdomar och räddar liv. Samtidigt ökar antibiotikaresistensen. Genom att bara använda antibiotika när det gör nytta kan alla bidra till att antibiotika fungerar även i framtiden.

Människors val i vardagen kan bidra till att antibiotika kan användas även i framtiden. Det handlar om att med enkla medel förebygga infektioner, använda antibiotika klokt och bidra till att den inte sprids i miljön. Tre angelägna budskap är:

  • Tvätta händerna för att undvika smitta
  • Prata med din läkare eller veterinär om när antibiotika gör nytta
  • Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, istället för att använda eller slänga den

– Antibiotikaresistens påverkar oss alla, antibiotika är en så viktig förutsättning för mycket av vår avancerade sjukvård idag. Men vi kan alla hjälpas åt och bara använda antibiotika när det gör nytta. Nu är det höst och förkylningstider. Då kan man tänka på att antibiotika inte hjälper mot förkylningsvirus, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Källa: Tandvårds- och Läkemedelsverket (www.tlv.se ) 

Rekordfå drabbas av hjärtinfarkt

Antalet personer som drabbas av hjärtinfarkt har minskat kraftigt de senaste tio åren. Det visar ny statistik som Hjärt-Lungfonden har sammanställt. Förra året drabbades 27 242 personer av hjärtinfarkt i Sverige, jämfört med 37 025 personer år 2005. Det är en minskning med 26 procent.

Den positiva utvecklingen beror bland annat på forskningsbaserade livsstilsråd om rökning och kostvanor. Även behandlingsmetoderna vid högt blodtryck och höga blodfetter har blivit bättre tack vare forskningen. Det har dessutom bidragit till att många som redan har drabbats av en hjärtinfarkt inte drabbas igen.

Källa: Hjärt-lungfonden

På jakt efter den kroniska smärtans fingeravtryck

Trots att var femte person lider av kronisk smärta vet man mycket lite om de biologiska mekanismerna vid olika smärttillstånd. För att kunna utveckla bättre behandlingsmetoder är det nödvändigt att bättre förstå smärtans mekanismer.

Emmanuel Bäckryd

Emmanuel Bäckryd

Kronisk smärta är ett mysterium. Därför är det svårt att utveckla läkemedel som kan minska lidandet. Smärtläkare Emmanuel Bäckryd söker i sin avhandling svar på smärtans mekanismer. Han har använt ryggmärgsvätskan både som medium för att tillföra kraftiga smärtläkemedel och som möjlig spegel för de biologiska processerna som sker i ryggmärgen vid kronisk smärta.

Hans teori är att proteiner läcker från ryggmärgen ut i ryggmärsvätskan, och att man alltså genom att analysera proteinmönstret i ryggmärsvätskan skulle kunna fastställa ett slags ”smärtans fingeravtryck”.
– Det handlar inte om att mäts själva smärtupplevelsen, utan om att bättre förstå den biologi som ligger till grund för upplevelsen, berättar Emmanuel Bäckryd.  Tänk om man i framtiden, i kontrast till dagens ”trial and error”-förfarande, skulle kunna skräddarsy smärtbehandlingen baserat på ett prov som visar vilken specifik smärtmekanism som förekommer i det enskilda fallet.

Källa: Linköpings universitet

E-tjänster

Mer än 2,5 miljoner svenskar har använt möjligheten att sköta sina kontakter med vården via e-tjänster. Många uppskattar att kunna logga in och göra sina vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på nätet, oavsett tid på dygnet. Tjänsten hette tidigare Mina vårdkontakter men blir nu en del av 1177 Vårdguiden.

Den senaste utvärderingen visar att användarna är nöjda med e-tjänsterna. Nästan åtta av tio tycker att de har nytta av e-tjänsterna och lika många rekommenderar andra att använda dem.*

Du kan logga in på 1177.se för att till exempel:

  • av- eller omboka en tid på en mottagning
  • förnya recept
  • se dina aktuella recept där du har läkemedel kvar att hämta ut
  • se hur mycket mer du behöver betala innan du får frikort för läkemedel

Du loggar in enkelt med mobilt bank-ID eller annan e-legitimation. Du som inte har möjlighet att använda e-legitimation kan logga in med lösenord och sms men då kan du inte använda alla tjänster fullt ut, du kan till exempel inte se dina recept.

Har du barn under 13 år kan du också göra dina barns vårdärenden via din egen inloggning.

Snabba provsvar inför propplösande behandling av stroke-patienter

För patienter med akut stroke på grund av till exempel en propp i hjärnan är varje minut dyrbar. Samtidigt innebär propplösande behandling en ökad blödningsrisk. Därför har ett snabbspår för akuta Rädda hjärnan-prover skapats på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Syftet är att kunna göra en säkrare bedömning av blödningsbenägenhet inför eventuell propplösande behandling.

Nästan två miljoner hjärnceller dör varje minut vid en omfattande hjärninfarkt. Därför finns sedan flera år tillbaka Rädda hjärnan på Akademiska sjukhuset, en vårdkedja som tar patienten med misstänkt stroke med ambulans till sjukhus för diagnostik och behandling. Tack vare informationsinsatser till allmänheten, utbildning av personal och medicinska framsteg har vårdkedjan blivit allt effektivare och allt fler patienter kan räddas till ett liv utan svåra funktionsnedsättningar.

Kraven på snabba provsvar för att bedöma blödningsbenägenheten inför propplösande behandling har också ökat på senare år.

– Att omedelbart omhänderta och analysera alla koagulationsrelaterade blodprover som vi får in på laboratoriet är ett nästintill omöjligt uppdrag. Därför blev vi tvungna att tänka nytt. Lösningen blev snabbspåret för de akuta blodproverna i Rädda hjärnan. Snabbspåret är unikt i sitt slag och svarstiderna för dessa prover har kortats avsevärt, berättar Daniel Garwicz, doktor i medicinsk vetenskap och specialistläkare i klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, som medverkat i att skapa snabbspåret för Rädda hjärnan-prover.

Källa: Akademiska sjukhuset Uppsala

Pris för Alzheimerforskning

Oskar Hansson Foto: Linnéa Jeschke

Oskar Hansson
Foto: Linnéa Jeschke

Forskaren Oskar Hansson vid Lunds universitet studerar mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom: vilka är orsakerna till de viktigaste symtomen, och hur kan man på ett så tidigt stadium som möjligt avgöra om dåligt minne beror på begynnande Alzheimers? För sina studier av den tidiga fasen av Alzheimers sjukdom.

får han nu 100.000 kr av Eric K. Fernströms stiftelse.

Oskar Hansson är docent och överläkare vid Enheten för klinisk minnesforskning. Tillsammans med sina medarbetare har han bl.a. utarbetat sätt att genom olika markörer i ryggvätskan kunna förutse vilka patienter som om 10-20 år kommer att få Alzheimers. Ett ryggvätskeprov är ganska enkelt och smärtfritt, och kan därför snart komma att ingå i den kliniska praktiken.

Men vill då människor som sökt sig till en minnesmottagning verkligen veta att de riskerar att få Alzheimers?

– Ja, de som är så oroade att de sökt dit, de vill verkligen ha svar. I drygt hälften av fallen är resultaten normala och de kan sluta oroa sig. I de övriga fallen vet patienten och dess familj vad som gäller, vilket kan kännas som en lättnad, säger Oskar Hansson.

Även om Alzheimers sjukdom ännu saknar bot, så finns det också en del annat att göra. Viss medicinering kan göra hjärnan mer alert, och även fysisk aktivitet, bra kost och en rätt inställning av patientens eventuella övriga läkemedel kan förbättra tankeförmågan.

– Det kom också nyligen lovande resultat av så kallad antikroppsbehandling av de plack – sjukliga klumpar i hjärnan – som bidrar till Alzheimers. Därför finns det just nu en större optimism på området än på länge, menar Oskar Hansson.

Källa: Lunds universitet

Kortare väntan för Parkinsonpatienter

Telemedicin, vård på distans, gör det möjligt för svårt sjuka Parkinsonpatienter ute i landet att få avancerad behandling i tid. Med videokonsultationer kan nu Parkinsonläkarna samråda på ett enkelt sätt. Tidigare har patienter fått vänta i cirka sex veckor på att få träffa en specialist för att få en bedömning. Nu kortas tiden till en vecka efter ett telemedicinskt projekt. Det innebär inte bara att patienten slipper vänta – att få den avancerade behandlingen i rätt tid är avgörande för resultatet. 10-20 procent av patienterna är i behov av avancerade behandlingar.

Neurologkonsultation på distans. Framför skärmen: Anders Johansson, neurologiska kliniken, Karolinska. På skärmen: Christian Carlström, Neuro Clinic. Foto: Ola Lundström

Neurologkonsultation på distans. Framför skärmen: Anders Johansson, neurologiska kliniken, Karolinska. På skärmen: Christian Carlström, Neuro Clinic.
Foto: Ola Lundström

Videokonsultationerna skapar ett forum och kopplar samman Parkinsonläkare från olika arbetsplatser som på ett enkelt sätt ha samråd kring patienterna. Specialisterna på Karolinska Universitetssjukhuset kan nu bedöma upp till fyra patienter på samma tid som man tidigare behövde för en patient.

– Parkinson kan inte botas och sjukdomen kan medföra stort lidande. Det som är viktigt för att lindra är att se till att rätt patient får rätt vård i rätt tid. Genom att vi samråder minimerar vi risken för onödigt lidande, säger Anders Johansson, sektionsöverläkare, Neurologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Hjärtpump i väntan på transplantation

På Karolinska Universitetssjukhuset har man nu börjat operera in hjärtpumpar som stöttar både vänster och höger hjärtkammare hos patienter med svår hjärtsvikt. Denna typ av hjärtpump används i väntan på transplantation. Operationen görs endast på några få platser i landet och systemet används redan i Göteborg och Lund.

Pumpen är aktuell för patienter med biventrikulär hjärtsvikt, det vill säga de svårast sjuka patienterna.

Källa: Karolinska universitetssjukhusets magasin.

Japanskt intresse för svensk äldrevård

 En delegation med sjukvårdspersonal från olika orter i Japan har besökt Skånes universitetssjukhus i Malmö och Boklundens äldreboende i Arlöv under en resa för att studera äldrevård. Delegationen besökte också sjukhus och ålderdomshem i Danmark och tittade på hur äldrevården fungerar i staden Brügge i Belgien.

Förskjutning av institutionsvård och till vård i hemmet, var en fråga som väckte intresse. En annan var det strukturerade teamarbete med patienten i centrum, som möjliggör en helhetsbedömning av patienten, och som tillämpas på den geriatriska avdelningen 31 på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Andra frågor rörde vem som bestämmer infall en patient ska få en sjukhusplats eller vårdas i hemmet och när och hur nutritionsbehandling sätts in i palliativ vård.

Besöket var organiserat av The Association of Public and Private Hospitals in Japan tillsammans med The association of Geriatric Healths Services Facilities.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Neurosjukvård med patienten i fokus

En ny specialiserad avdelning för stroke- hjärn- och spinalskadade patienter öppnar i höst på Universitetssjukhuset Örebro. Där ska patienterna tas om hand från det akuta skedet till rehabilitering. Avdelningen är ett samarbete mellan neurokliniken och rehabiliteringsmedicinska kliniken. När den är fullt utbyggd kommer den att ta emot 28 patienter. Just nu pågår rekrytering av sjuksköterskor till avdelningen.

– Neurosjukvården går en spännande framtid till möte med många nya behandlingsmöjligheter. Vi lägger stor vikt vid att utveckla vården med patienten i fokus, säger Martin Gunnarsson, verksamhetschef på neurokliniken.

Källa: Universitetssjukhuset Örebro

Jättelik studie inom hjärt-, kärl-, lungområdet

Nu startar ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärt-, kärl- och lungområdet, med 5000 deltagare i Linköping. Målet är att ta fram bättre behandlingar. Projektet heter SCAPIS, som står för Swedish CardioPulmonary biolmage Study. I Linköping drivs studien av Universitetssjukhuset i Linköping, Linköpings universitet och Hjärt-lungfonden. Totalt ingår sex svenska universitetssjukhus.

– Det här är Sveriges i särklass största studie inom hjärt- kärl- och lungforskning, med målet att ta fram bättre behandlingar i vården, säger Carl Johan Östgren, forskningsledare i Östergötland.

Deltagarna har valts ut slumpmässigt och erbjuds läkarundersökningar av hjärta kärl och lungor.

– Bland annat ska vi leta efter genetiska markörer som kan användas till att förutsäga riskfaktorer för sjukdom. Det ökar möjligheten att upptäcka sjukliga förändringar tidigt och att skräddarsy behandlingar, säger Carl Johan Östgren.

Deltagarna får en noggrann hälsoundersökning och om riskfaktorer upptäcks kommer de att erbjudas vård.

Källa: Region Östergötland

Stora blodproppar dras bort med ny behandling

Med en ny behandling av stroke – så kallad trombektomi – kan även de svårast drabbade få snabb hjälp, vilket minskar risken för bestående men.

Den vanligaste behandlingen för strokepatienter är trombolys, där blodproppar löses upp med hjälp av läkemedel. Trombektomi går i stället ut på att läkaren för in instrument i hjärnans blodkärl och griper tag i blodproppen, som dras bort från det tilltäppta kärlet. Metoden kombineras ofta med propplösande läkemedel, men kan även användas i fall då detta inte är möjligt.

Skånes universitetssjukhus och Karolinska universitetssjukhuset har lett utvecklingen av metoden i Sverige.

– Fördelen med ingreppet är att vi snabbt kan få bort även stora proppar och återställa blodflödet i hjärnan. Enbart läkemedel kan inte lösa upp de största propparna i tid, berättar Gunnar Andsberg, överläkare i neurologi på Skånes Universitetssjukhus.

Det första ingreppet i Lund gjordes 2007, men användes då bara i enstaka fall eftersom det var osäkert hur effektiv behandlingen var. Läget har dock förändrats snabbt. Tekniken har förfinats och bara under det senaste året har fem olika forskningsstudier tydligt visat att trombektomi är en snabbare och bättre behandling av de svåraste blodpropparna.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Allt fler KOL-sjuka mår bättre

I Hjärt-Lungfondens nya KOL-rapport presenteras forskning som visar att antalet försämringsperioder hos KOL-sjuka halverats på bara tio år. Detta tack vare bättre behandlingsmetoder.

KOL-sjuka drabbas av försämringsperioder, så kallade exacerbationer, som accelererar sjukdomsförloppet och ökar risken för förtida död. Ny forskning visar att antalet försämringsperioder hos gruppen KOL-sjuka har halverats mellan 1999 och 2009. Tre viktiga orsaker till förbättringen är bättre hjälp till fysisk träning och rökstopp samt nya läkemedel.

En annan viktig orsak till att de KOL-drabbade mår bättre är att de diagnostiseras allt tidigare. På elva år har medelåldern för KOL-diagnostisering sjunkit med sju år, från 73 till 66 år mellan 1999 och 2009. En tidig diagnos av KOL är avgörande för att sjukdomsutvecklingen ska kunna bromsas. Men fortfarande lever fyra av fem KOL-drabbade utan att veta om att de har sjukdomen.

Källa: Hjärt-Lungfonden

 Myter om högt blodtryck

Runt en tredjedel av den vuxna svenska befolkningen har högt blodtryck och det finns många myter och halvsanningar kring vad som orsakar och påverkar det.

Några vanliga påståenden:

Stress har stor betydelse när det gäller högt blodtryck. Nej, så är det inte. Stress har viss betydelse, men blodtrycket går inte automatiskt ner om man stressar mindre.

Är man överviktig har man högt blodtryck. Nej, det är i alla fall inte hela sanningen. En överviktig person behöver inte ha högt blodtryck. Men fetma leder till högre halter av stresshormon som i sin tur leder till högre blodtryck. Och en person med fetma är eventuellt inte så fysiskt aktiv, vilket kan orsaka högt blodtryck. Fetma ökar risken för diabetes. Det gör att kärlen blir stela och med åderförkalkade, vilket också påverkar blodtrycket.

Man måste sluta salta sin mat om man har högt blodtryck. Nej, det måste man inte. Däremot kan det vara lämpligt att dra ner på saltet. Att det finns ett samband mellan salt och blodtryck är klarlagt, men vad som är en optimal saltnivå är det inge som riktigt vet.

Är man normalviktig har man inte högt blodtryck. Jo, det kan man ha. Många faktorer påverkar, till exempel ärftlighet, åderförkalkning och diabetes. Plus levnadsvanor, som alkoholkonsumtion, motion och rökning.

Man kan sluta med medicinering för högt blodtryck när det blivit bättre. Nej, tyvärr. Blodtrycksmedicin innebär ofta livslång medicinering.

Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ny metod att operera hjärtklaffar

Akademiska sjukhuset har infört en ny sorts hjärtklaffsoperation med kateterteknik som innebär att patienter, som inte lämpar sig för öppen kirurgi, kan erbjudas behandling. Det kan till exempel röra sig om äldre och sköra patienter med svårt klaffläckage. Läckaget behandlas med hjälp av en eller flera klämmor som förs in med kateter via ljumsken. Operationen görs i narkos och är mer skonsam än öppen hjärtkirurgi. En fördel med metoden, jämfört med öppen kirurgi, är snabb återhämtning.

För flertalet patienter har traditionell öppen hjärtkirurgi mycket goda resultat, men för vissa typer av klaffläckage kan det vara aktuellt att lindra symtomen med kateterburen teknik. Metoden kan också vara lämplig för patienter som är för sköra för öppen kirurgi.

I Sverige har ungefär fem procent i åldersgruppen 70-80 hjärtsvikt och en tredjedel har även betydande fel på hjärtklaffarna. De som har problem med läckage har ofta en bakomliggande hjärtsjukdom som kärlkramp eller hjärtsvikt som leder till kontinuerlig försämring av hjärtats pumpförmåga. Öppen hjärtkirurgi med hjärtlungmaskin innebär ett omfattande ingrepp och lämpar sig inte för alla patienter. Bland annat ökar risken för komplikationer och dödlighet med åldern. Den kateterburna metoden går att använda vid läckage på den så kallade mitralisklaffen, men går inte att använda vid förträngning eller infektion i hjärtklaffen.

–Det gör att den kan vara ett alternativ för de allra sköraste patienterna, säger Johan Lugnegård, verksamhetschef för kardiologi.

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

Förbättrad vård med enkla medel

2013 ringlade kön lång av patienter som behövde en höftprotesoperation på Ortopedi Mölndal. Nu är väntetiderna halverade, operationstakten slår rekord och patienterna är nöjdare än någonsin, efter övergång till så kallad värdebaserad styrning med fokus på patientnytta.

– Vi har kunnat snabba på operationstakten efter att vi har gått igenom vartenda arbetsmoment i patientens vårdkedja och utrett vad man kan göra bättre. Det har lett till en ökning med drygt 40 procent operationer, från 625 till 902, under 2013 till 2014, säger Jonas Thanner, sektionschef och ansvarig för protesteamet inom Ortopedi på Mölndals sjukhus, en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset Samtidigt har komplikationerna minskat med 20 procent.

Även patienternas väntetider till operation har halverats, från runt 100 dagar till cirka 50.

2013 startades ett förbättringsprojekt som fick extra skjuts genom introduktionen av värdebaserad vård. Sådan vård brukar beskrivas som ett paradigmskifte där man inte enbart tittar på kostnader och processer utan även tar med kvalitetsmått på hur det går för patienten på längre sikt.

Även Magnus Karlsson, verksamhetschef, är nöjd med resultaten inom Ortopedi Mölndal.

– Vi har med enkla medel och strukturerade metoder lyckats förbättra sjukvården för våra patienter med samma budget som tidigare. Ett exempel på detta är att patienter med en och samma grundsjukdom vårdas av ett specifikt team som fokuserar på tidig rehabilitering efter operation.

Det har också funnits en patientrepresentant i förändringsarbetet som getts möjlighet att föra fram åsikter och synpunkter ur sitt perspektiv.

Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Säg det med toner

Treble clefLandstinget i Uppsala län ger sig in i musikbranschen och lanserar låten ”En liten sommarplåga”, med fokus på alla åkommor som kan drabba oss sommartid, allt från soleksem till spik i foten.

Syftet är att få ut budskapet om webbplatsen 1177, som har många bra tips om hur man kan hjälpa sig själv att må bättre.

Mätningar visar att telefonnumret till sjukvårdsrådgivningen 1177 används flitigt i Uppsala län. Däremot är webbplatsen 1177.se inte lika känd och det är det landstinget nu vill råda bot på.

Låten finns på landstingets Youtube-kanal. Den ska även lanseras på Spotify och spridas via sociala medier. Refrängen kommer också att spelas hela sommaren i reklamradiokanaler.

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

Lyssna på låten: Sommarplåga

Effektiv behandling av svår stroke

Foto: Anders Norderman Medicinsk bild/ Karolinska Univeritetssjukhuset

Foto: Anders Norderman
Medicinsk bild/ Karolinska Univeritetssjukhuset

Trombektomi, där stora blodproppar i hjärnan tas bort på mekanisk väg med ett metallnät, är den mest effektiva behandlingen för att för att återställa blodflödet till hjärnan hos de svårast drabbade strokepatienterna. Det visar fem nya internationella studier som publicerats i ansedda New England Journal of Medicine.

– Vi har länge kunnat se goda resultat för våra patienter som genomgått trombektomi. Mer än hälften av de svårast drabbade blir så bra att de kan vara självständiga i sin vardag. Nu finns dessutom de här studierna som på ett mycket tydligt sätt visar att trombektomi är överlägsen annan behandling vid stora blodproppar, säger Nils Wahlgren, professor i neurologi.

En stor propp leder oftast till stora förlamningar, talsvårigheter och många andra neurologiska symtom, men trombektomi kan för många patienter minska symtomen eller helt återställa hjärnans funktion.

2014 gjordes 104 trombektomier på Karolinska Universitetssjukhuset och Nya Karolinska Solna är dimensionerat för att kunna ta emot fler patienter som behöver behandlingen. 2017 flyttar Karolinskas strokevård in i det nya sjukhuset.

Nu utvärderas även en metod där ambulanspersonalen direkt ska kunna bedöma sannolikheten att patienten behöver trombektomi. Metoden graderar hur stora förlamningar och talsvårigheter den drabbade har.

– Kan patienten exempelvis inte lyfta sin arm och hålla kvar den i 10 sekunder, och benet i fem sekunder, är det tecken på att han eller hon kan behöva trombektomi. Då är förslaget att patienten körs direkt till Karolinska, även om det finns ett annat sjukhus närmare, säger Nils Wahlgren.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Ökning av organdonatorer i Västra Götaland

Hittills i år har arbetet med att finna organdonatorer i Västra Götalandsregionen gått bättre än någonsin tidigare.

Över 700 svenskar står i dag i kö för att få ett nytt organ. Väntan är ofta lång och oviss, då ett nytt organ för många kan vara skillnaden mellan liv och död.

Under årets första halva har 21 donatorer bidragit till att 82 personer kunnat få nya organ och nytt liv. Vid samma tidpunkt förra året hade elva donatorer identifierats och totalt identifierades 26 donatorer under hela förra året. Resultatet gläder Bertil Andersson, regional donationsansvarig läkare i Västra Götalandsregionen.

– Vi hoppas att nästa sex månader blir lika framgångsrika. Om vi identifierar 45 avlidna organdonatorer per år i Västra Götalandsregionen når vi samma nivå som vårt grannland Norge och då kommer transplantations kön att minska. Med 25 organdonatorer per miljon invånare är Norge hittills det land i Norden med högst antal.

Det positiva resultatet menar Bertil Andersson beror på engagerat arbete av donationsansvariga läkare och sjuksköterskor på sjukhusen runt om i Västra Götalandsregionen och transplantationskoordinatorerna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Solskydd i Almedalen

?????????????????????????????Cancerfonden erbjöd i år en “skuggakut” för politiker och andra besökare under Almedalsveckan. Ett antal livvakter med paraplyer fanns på plats – och intresset var stort.

Hudcancer är den cancerform som ökar mest. Antalet fall av den allra farligaste, malignt melanom, har blivit dubbelt så många på drygt tio år.

Det här ville Cancerfonden uppmärksamma genom att “skugga” politiker under Almedalsveckan i Visby, då solen är som starkast.

– Hudcancer fortsätter att öka dramatiskt och det beror på våra solvanor. Med Skuggakuten vill vi med glimten i ögat erbjuda ett sätt att skydda sig mot solen samtidigt som vi vill sprida kunskap om hudcancer, säger Stefan Bergh, generalsekreterare på Cancerfonden.

Källa: Cancerfonden

Ny teknik för pacemaker

Snabbare återhämtning, lägre infektionsrisk och inga komplikationer med trasslande kablar. Det är några fördelar med den nya pacemakerteknik som Akademiska sjukhuset i Uppsala nu introducerar. Den lilla, sladdlösa apparaten placeras i hjärtat via ljumsken och väger bara två gram.

Triit Teder (vänster) och David Mörtsell, båda hjärtspecialister på Arytmilab, Akademiska sjukhuset, arbetar med den nya, sladdlösa pacemakertekniken.

Triit Teder (vänster) och David Mörtsell, båda hjärtspecialister på Arytmilab, Akademiska sjukhuset, arbetar med den nya, sladdlösa pacemakertekniken.

Standardbehandling vid för långsam hjärtrytm är pacemaker, en pulsgenerator som via en elektrodförsedd sladd stimulerar hjärtat när det slår för långsamt. För patienter som har förmaksflimmer läggs endast en sladd till höger hjärtkammare. Dagens pacemakrar opereras vanligen in under vänster nyckelben och sladden går via ett kärl till hjärtat där den fästs i hjärtmuskeln.

Akademiska sjukhuset i Uppsala och Aarhus universitetssjukhus i Danmark är först i Norden med att införa en helt ny sladdlös pacemakerteknik. Introduktionen har föregåtts av en pilotstudie på drygt 700 patienter runtom i världen. Jämfört med en traditionell pacemaker, som består av flera delar: pulsgenerator (batteri/dator) och elektrodförsedd sladd, är den nya pacemakern kompakt och helt sladdlös. Den är inte större än en femkrona, väger två gram och innehåller både dator och batteri. Höljet är gjort i titan och hullingar gör att apparaten fäster på önskad plats i hjärtmuskulaturen.

– Precis som vid kateterablation går man in via ljumsken. En stor vinst med den nya sladdlösa tekniken är att ingreppet blir skonsammare. Patienten slipper de komplikationer som kan uppstå med sladdar, till exempel infektioner, att de lossnar eller går sönder, samt att vävnadsskador kan uppstå i samband med att de måste bytas ut. Detta är de vanligaste komplikationerna med traditionella pacemakrar, säger Priit Teder, hjärtspecialist på Arytmilab, Akademiska sjukhuset.

Målgruppen för den nya pacemakertekniken är hjärtflimmerpatienter som behöver stimulans av en hjärtkammare. Av de 6 700 personer i Sverige som fick en pacemaker inopererad ifjol behövde 18 procent, cirka 1200 personer, en sådan. Men teknikutvecklingen går snabbt framåt och hjärtspecialister på Akademiska räknar med att även patienter med mer komplexa rytmrubbningar kan komma ifråga för den nya tekniken på sikt.

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

Fortsatt ökning av resistenta bakterier

Infektioner med resistenta bakterier, som VRE, ESBL och MRSA, fortsätter att öka i Sverige, visar ny årsstatistik från Folkhälsomyndigheten. Spridningen sker både på sjukhus och ute i samhället.

Det är nödvändigt att förhindra spridning av dessa mycket resistenta bakterier i sjukvården.

– Vi ser nu för första gången tecken på att vi har en spridning i Sverige av denna aggressiva variant där flera av de rapporterade fallen har smittats på okänt sätt inom landet, säger Olov Aspevall, överläkare på Folkhälsomyndigheten.

Trots utvecklingen har Sverige ändå ett gott läge jämfört med de flesta andra länder i världen. Medvetna och tidiga åtgärder för att minska spridningen och uppkomst av resistenta bakterier inom vården har haft effekt.

En positiv nyhet är att antibiotikaförsäljningen minskade med 4 procent jämfört med 2013, från 343 till 328 recept per tusen invånare och år. Mest minskade försäljningen av antibiotika som ofta används mot luftvägsinfektioner. Mot slutet av 2014 och början av 2015 ses dock nationellt en uppgång i antibiotikaförsäljningen, flera månader i rad. Det kan bero på den ovanligt tuffa influensasäsongen, där följdsjukdomarna ibland kräver antibiotikabehandling.

– Vi kommer att följa utvecklingen och hoppas att den långsiktigt nedåtgående trenden inte är bruten. Arbetet mot en klokare antibiotikaanvädning kan inte avstanna. Antibiotika räddar liv – så länge som bakterierna inte är resistenta, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Källa: Västerbottens läns landsting

Sommaren är här – med fästingar

Fästingar är otäcka kryp. I år är de många. Och även om förhållandevis få drabbas av de sjukdomar fästingar kan bära på, främst borrelia och TBE. finns anledning att skydda sig. TBE orsakas av ett virus som det går att vaccinera sig mot. Eftersom TBE kan leda till hjärninflammation rekommenderas vaccination om man bor eller vistas mycket i ett riskområde. Borrelia orsakas av en bakterie. Du kan inte vaccinera dig mot borrelia, men sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Fästingar kan också överföra en annan bakterie som kan ge fästingfeber, en sjukdom som är vanlig bland djur. Människor kan också smittas men får mycket sällan några symtom.

Om du hittar en fästing på kroppen ska du ta bort den så fort som möjligt. Risken för att få i sig smittämnen ökar ju längre tid fästingen får sitta kvar. Det är ingen mening att smörja eller badda något på fästingen innan den tas bort.

  • Använd en pincett eller en fästingborttagare. Båda finns att köpa på apotek.
  • Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut.
  • Försök se till att hela fästingen följer med, men om rester av fästingens käkparti blir
  • kvar i huden kan du låta det vara. Kroppen stöter oftast själv bort det.
  • Tvätta bettstället med tvål och vatten eller desinfektionsmedel.
  • Efter några dagar uppstår en liten inflammation. Om det finns kvarvarande fästingdelar
  • är det då ofta ganska enkelt att ta bort dem med en pincett eller en nål, men det är inte
  • nödvändigt att göra det.

Det är vanligt att du redan samma dag som du har blivit fästingbiten får en mindre rodnad runt bettet som snart går över av sig själv. Om du efter en vecka fortfarande har en rodnad ska du kontakta vårdcentralen. Ibland växer rodnaden, men inte alltid. Oavsett om den växer eller inte ska du kontakta vårdcentralen. Kontrollera huden runt bettet under minst fyra veckor.

Om du en tid efter fästingbettet får feber, huvudvärk, känner dig illamående, är ovanligt trött, har muskelvärk eller får ansiktsförlamning ska du också kontakta vårdcentralen.

Källa 1177 Vårdguiden

Getingar och bin

3425078-ett-biEtt geting- eller bistick brukar ge intensiv och pulserande smärta i området där du har blivit stucken. Kort därefter rodnar och svullnar området. Det brukar även svida och klia.

Om du blivit stucken av ett bi kan det hända att gadden och den giftblåsa som sitter på gadden blir kvar i huden. Då bör du försöka ta bort dem. Gadden kan fortsätta att föra in gift i huden någon minut efter sticket, även om insekten är borta. Du kan skrapa bort gadden med en nagel eller till exempel en matkniv. Smärtan kan lindras med kyla, till exempel med en isbit eller kallt vatten. Klåda och sveda kan också lindras om du baddar med alsolsprit, stryker på alsolgel eller använder en särskild insektspenna som du stryker mot huden. Du kan smörja med kylbalsam eller lokalbedövande salva, Xylocain. Du kan även smörja med kräm och salva som innehåller hydrokortison. Läkemedlen finns att köpa på apotek.

Om du får kraftig svullnad på stickstället och som ökar 1-2 dygn efter sticket bör du kontakta vården.

Om du blir stucken i munnen, på halsen eller i ansiktet, kan slemhinnorna svullna och du kan få svårt att andas. Då ska du ringa 112 eller snabbt söka hjälp på vårdcentral eller sjukhus.

Det gäller också om du är allergisk mot bi- och getingstick. Då kan det räcka med ett stick för att du ska få en kraftig allergisk reaktion. Tecken på en kraftig allergisk reaktion är till exempel att du mår illa, kallsvettas, känner dig yr och blir mycket blek. Andra symtom är att du svullnar i ansiktet, på läpparna och i svalget, får nässelutslag, hosta, hjärtklappning eller svårt att andas. 

Källa 1177 Vårdguiden 

Fler hjärtstartare kan rädda liv vid hjärtstopp


Överlevnadschansen vid hjärtstopp fördubblas om personen får hjärt- och lungräddning innan ambulansen kommer till platsen. Det visar en ny studie som stöds av Hjärt-Lungfonden.

– Det är glädjande att fler överlever plötsligt hjärtstopp, men fortfarande är det bara 500 av de 10 000 som drabbas varje år som klarar sig. Med fler hjärtstartare och utbildning i hjärt-lungräddning kan vi rädda fler liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För att öka antalet hjärtstartare i samhället driver Hjärt-Lungfonden kampanjen Hjärtsäkra Sverige med målet med kampanjen är bland annat att dubblera antalet hjärtstartare i samhället, att utbilda 100 000 personer i hjärt-lungräddning och att genomföra landsomfattande aktiviteter för att informera om plötsligt hjärtstopp.

Foto: Pia Nordlander

Foto: Pia Nordlander

Så använder du en hjärtstartare

  1. Starta hjärtstartaren och följ dess instruktioner.
  2. Ta bort kläderna från personens bröstkorg.
  3. Sätt fast elektroderna på bröstet enligt bilderna.
  4. Om defibrillering rekommenderas: rör inte personen, tryck på knappen.
  5. Fortsätt med hjärt-lungräddning tills du blir avlöst eller personen visar tydliga livstecken. 

Källa: Hjärt- Lungfonden

EU-rapport om livskvalitet i Europa

I en ny EU-rapport har olika aspekter av människors välmående analyseras genom att för första gången kombinera objektiva indikatorer med subjektiva analyser av individers situation.

Tidigare studier visar att BNP inte är en tillräcklig indikator för att mäta personers välmående. Därför har man valt att i denna rapport kombinera objektiva indikatorer med individers enskilda bedömning. Hänsyn har tagits till socioekonomiska faktorer såsom exempelvis ålder, genus, sysselsättning. Förhållandet mellan de subjektiva och objektiva indikatorerna inom de olika dimensionerna har sedan analyserats.

Man har valt att dela in rapporten i nio kapitel med olika teman. Dessa är materiella livsförhållanden, produktivitet, hälsa, utbildning, fritid och social interaktion, ekonomisk och fysisk säkerhet, samhällsstyrning och grundläggande rättigheter natur och livsmiljö samt generell tillfredsställelse med livet.

Källa Region Östergötland

Dagvård minskar akutbesök

En ny dagvårdsavdelning för nyss utskrivna hjärtsviktspatienter har öppnat p å Karolinska Universitetssjukhuset . Här får patienterna snabbt inplanerad hjälp och behandling i lugn och ro över dagen. Därmed minskar också behoven av akuta besök med efterföljande inläggning på vårdavdelning.

Många av patienterna får möjlighet att boka tid på mottagningen eller information om mottagningen redan innan de går hem efter en operation.

– Tillgängligheten är viktig, både per telefon och för besök. Vi erbjuder tid för behandling och besök inom en eller två dagar säger Inger Hagerman, överläkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Möjligheten att redan några dagar efter utskrivning kunna kontakta eller komma på besök på den specialiserade mottagningen möter också en del av den oro som patienterna känner när de kommer hem. Tidigare har man på Karolinska sett en hög återinläggning för hjärtsviktspatienter väldigt snart efter utskrivning. Många av patienterna sökte akutvård redan två dagar efter utskrivning.

Sedan starten i mars har antalet besök snabbt ökat. Cirka hälften av besöken på mottagningen har omfattat sådan behandling att det hade krävt slutenvård och inläggning om patienterna hade sökt akut för sina besvär. Nu har patienterna istället haft ett snabbt inbokat besök på mottagningen och kunnat gå hem samma dag.

Källa Karolinska Universitetssjukhuset

Ny behandling mot Parkinsons

Som första sjukhus i världen testar Akademiska sjukhuset i Uppsala en ny kombinerad behandling mot Parkinsons sjukdom. Det handlar om en vidareutveckling av L-dopapump, där båda läkemedlen ges kontinuerligt direkt till tunntarmen. I en klinisk studie jämförs nu den nya metoden med den gamla.

– Den nya kombinationsbehandlingen består av levodopa, som omvandlas till signalsubstansen dopamin, och två enzymhämmare. Läkemedlen ges i gelform kontinuerligt via sond till tunntarmen med hjälp av en pump. Syftet med studien är att jämföra vilken behandling som ger jämnast nivåer i blodet, säger Dag Nyholm, läkare och docent på neurologkliniken, som är ansvarig för patientstudien.

Den nya behandlingsmetoden testas just nu på 15 patienter med Parkinson i en randomiserad studie där alla patienter får båda behandlingarna, men lottning sker med avseende på vilken behandling patienten startar med – antingen traditionell L-dopapump eller den nya kombinerade behandlingen. Studien genomförs på forskningskliniken CTC på sjukhusområdet. Resultatet beräknas vara klart under september månad.

– Det som skiljer den nya behandlingsmetoden från den tidigare är förutom den nya kombinationen av substanser att själva pumpen är mindre och lättare, förklarar Dag Nyholm.

Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala

Internetbehandling mot sömnproblem

KBT via internet har god effekt vid allvarliga sömnproblem, lika god som gruppbehandling. Det visar forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet i en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Behaviour Research and Therapy.

Senior woman in bed ill and suffered of sleeplessness or insomnia.Enligt tidigare forskning har ungefär var tredje svensk sömnproblem och ungefär var tionde så allvarliga att det motsvarar diagnosen insomni. Det innebär att någon vaknar ofta eller mycket tidigt på morgonen, alternativt har svårt att somna in, och detta i sådan utsträckning att det påverkar funktionen under dagtid. Tidigare studier har visat att insomni ökar risken för flera andra sjukdomar, som depression, ångest, hjärt-kärlproblem och missbruksproblem.

– Studien är viktig då den visar att internetbehandling kan fungera lika bra som att gå i grupp för sömnbesvär. Det finns visserligen många studier som visar att internetbehandling fungerar men detta är en av de första som direkt jämfört mot vanlig behandling för insomni, säger Gerhard Anderson, professor i klinisk psykologi, psykoterapeut med KBT-inriktning och psykolog vid Linköpings universitet.

I den nya studien ingick 48 försökspersoner med insomni. Under åtta veckors tid fick hälften gruppbehandling med KBT och hälften internetbaserad KTB, vägledd av en psykolog. Patienterna fick bland annat föra dagbok över hur de sover och hjälp att bryta vanor och tankegångar kring sin sömn. Sex månader efter avslutad behandling var tre av fyra i båda grupperna fria från sina sömnproblem. Dessutom hade deltagarna i båda grupperna fått en signifikant minskning av depressiva symtom, trots att dessa alltså inte hade behandlats.

Källa: Linköpings universitet

Läkare specialutbildade i demensvård

Sedan 1996 har Stiftelsen Silviahemmet vidareutbildat undersköterskor och sjuksköterskor i demensvård. Nu har de första Silvialäkarna examinerats efter att ha genomgått en magisterutbildning i demensvård för läkare. Utbildningen till Silvialäkare sker i samarbete mellan Silviahemmet och Karolinska Institutet.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste och mest kända demenssjukdomen, men även vaskulär demens, Lewykroppsdemens och pannlobsdemens är diagnoser inom området. Vid olika demenssjukdomar berörs olika delar av hjärnan, varför sjukdomarna i tidig fas yttrar sig på olika sätt. I dag saknas botande behandling, men tillstånden går att lindra. En professionell vård med kompetent bemötande av olika symtom kan bättre tillgodose de sjukas särskilda behov och höja livskvaliteten.

Den tvååriga deltidsutbildningen sker på distans och är verksamhetsförlagd, vilket innebär att läkaren fortsätter att arbeta under utbildningen och omedelbart omsätter de nya kunskaperna i mötet med patienterna, som en del i utbildningen. Den utmärker sig också genom att vända sig till alla yrkesverksamma läkare som möter demenssjukdom, främst läkare i primärvården, men också exempelvis geriatriker, psykiatrer, neurologer, internmedicinare och akutläkare.
Källa: Karolinska institutet

 

Trimmade fettsyror – bot mot hjärtarytmi?

I en ny studie visar forskare vid Linköpings universitet hur varianter av fettsyror kan öppna en för hjärtat betydelsefull jonkanal och därmed minska risken för arytmi. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Hjärtrytmrubbningar, eller hjärtarytmi, är en störning i hjärtats rytm som gör att det slår antingen för långsamt, för fort eller oregelbundet. I dag lever mer än 200 000 svenskar med någon form av hjärtrytmrubbningar. De läkemedel som finns kan dämpa rubbningarna, men inte korrigera felet. Ett samarbete mellan labb i Linköping och Miami samt samarbetspartners i Danmark och Finland kan dock vara ett framtida läkemedel på spåren.

Jonkanaler i hjärtmuskelcellernas membran spelar en avgörande roll för att hjärtat arbetar som det ska och felaktigt fungerande jonkanaler är en vanlig orsak till arytmi. Forskarna har studerat en av hjärtats viktigaste jonkanaler, IKs-kanalen

– Målet var att undersöka om fleromättade fettsyror kan verka anti-arytmiskt genom att påverka IKs-kanalen. Det verkar som om vi nått målet, säger Sara Liin, postdoktor vid Linköpings universitet.

Forskarna har trimmat fettsyrorna genom att ändra deras kemiska egenskaper. Genom trimningen har de identifierat flera variationer av fettsyror som antingen underlättar öppning eller stängning av kanalen. Förhoppningen är att trimmade fettsyror i framtiden ska kunna utvecklas till läkemedel mot hjärtarytmi.

Källa: Linköpings universitet

Ring ambulans direkt

5492685-ambulansHälften av alla hjärtinfarktpatienter ringer inte omedelbart en ambulans för att få hjälp. Det fördröjer diagnosen och kan leda till ökad dödlighet i hjärtinfarkt, visar en ny studie från Linköpings universitet.

– En ambulans inte bara är ett transportmedel utan behandlingen kan påbörjas redan i ambulansen, säger Ingela Thylén adjungerad universitetslektor och en av dem som publicerat forskningsrapporten i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open Access.

Forskarna studerade fördröjningstider från att symptomen började till att patienten fick en diagnos. Det gällde den allvarligaste typen av hjärtinfarkter, så kallade ST-höjningsinfarkt (STEMI). Patienter som ringde ambulans omedelbart diagnosticerades 81 minuter efter första symptomet. För dem som i stället kontaktade sjukvårdsupplysningen (1177) för rådgivning som första medicinska kontakt tog det upp till 119 minuter att få en diagnos.

Vid hjärtinfarkt av typen STEMI är artären helt blockerad vilket gör att hjärtmuskeln kan sluta fungera helt. Symptomen kan innefatta plötsliga smärtor i bröst, armar, hals, käke, skuldror eller rygg, andfåddhet, kallsvettningar, yrsel och illamående. Diagnosen bekräftas med ett elektrokardiogram (EKG).
83 procent av patienterna i studien åkte ambulans till sjukhuset. Men en av fem ringde först till 1177, och ytterligare 14 procent kontaktade vårdcentralen först eller tog sig till akuten på egen hand.
– Om man ringer 112 kan ambulansen direkt dirigeras till ett sjukhus med möjlighet att mekaniskt avlägsna blodproppen med ballongvidgning (PCI), säger Ingela Thylén.

Bland de patienter som inte kontaktade 112 genast menade 40 procent att de trodde att de kunde komma till sjukhuset snabbare på egen hand, 30 procent trodde inte att de var så sjuka att de behövde sjukhusvård och 25 procent tyckte att det var lättare att köra själv eller ta en taxi.
Källa Linköpings universitet

Pris till svensk alzheimerforskare

Alzheimerforskaren Per Nilsson, verksam vid det ansedda RIKEN-institutet i Tokyo, tilldelades den 24 april ”Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare”. Det instiftades 2014 av Alzheimerfonden med anledning av Drottningens 70-årsdag och går till en lovande forskare inom demensområdet som är under 40 år och som ännu inte meriterat sig till tjänst som lektor eller professor. Prissumman är på 125 000 kronor.

Per Nilsson

Per Nilsson

Per Nilsson, 39 år, får priset för sin banbrytande forskning kring mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom, bland annat när det gäller förklaringen till nervcellernas död i en alzheimersjuk hjärna. Hans forskning har starkt bidragit till förståelsen av orsakerna till Alzheimers sjukdom och därmed till möjligheten att utveckla nya, effektiva läkemedel.

– Svensk demensforskning ligger i framkant, men fortfarande saknas ett botemedel för dessa vanliga sjukdomar. Genom vårt pris till en ung lovande forskare vill vi uppmuntra fler att specialisera sig inom alzheimerforskningen, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare i Alzheimerfonden.

Källa: Alzheimerfonden

 

 

Utvecklad av Webbyrå Websoluto