En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Ola Björlin

Ola Björlin

Ola Björlin är gymnasielärare filosofi och religionskunskap, lärarutbildare vid Uppsala Universitet och läroboksförfattare. Han har särskilt intresserat sig för internationella frågor och lett studier med studenter och gymnasieelever i olika delar av världen. Han har fått Västerås stads pedagogiska pris och erhöll 2013 Kungl. Vitterhetsakademiens pris för berömvärd lärargärning inom skolväsendet.

De fåglar som kommer sist tillbaka från vintervistet är nog tornseglarna. Deras akrobatiska luftkonster och kärva diskanter sätter på något sätt punkt för det stora återtåget mot norr.

I väntan på dem tillbringar jag några dagar i början av maj på Sigtunastiftelsen och deltar i en konferens om gender, media och religion och utmaningarna för samhälle och demokrati som Europa nu står inför. Det är den sjätte konferensen i ”Den arabisk-europeiska medborgardialogen” som stiftelsen i år står värd för. Dagarna går snabbt förbi med föreläsningar och samtal. Genom det öppna fönstret hörs koltrastar och bofinkar göra sina inlägg; meningsfulla yttranden, men i ett helt annat ämne förstås.

Mitt arbete som lärare i religionskunskap och filosofi har tvingat mig att försöka förstå den förändring av samhällets värderingar och normer som de senaste decennierna ställt det svenska samhället inför.

Under hela 1900-talet fortgick två processer som skulle komma att prägla vårt samhälle nu i början av 2000-talet; demokratiseringen och sekulariseringen. Människors eget inflytande över sina liv och åtskillnaden mellan politikens värld och religionens värld. Så sent som 1951 beslutades om religionsfrihet. Jag var tre år då. Sedan dess har en tredje process bidragit till att vårt samhälle har den karaktär det har idag: immigrationen. Under 1800-talet var Sverige ett av de stora emigrationsländerna. I slutet av 1900-talet och i början av 2000-talet är vi istället ett land med stor immigration. En stor del av de människor som sökt sig hit har kommit från Mellanöstern och Afrika och har en helt annan kulturell och religiös bakgrund än den svenska, numera helt sekulariserade. Det är givet att den snabba förändringen från ett tämligen homogent, lutherskt Sverige, till ett mångkulturellt, mångreligiöst Sverige måste innebära spänningar och utmaningar. Dessa stavas ofta segregation, islamofobi eller främlingsfientlighet, kanske t o m ibland rasism.

Det samhälle vi ser utvecklas i Sverige uppvisar i stort samma tendenser som Europa som helhet. Därför är det extra spännande att här i Sigtuna möta människor som på olika sätt är aktiva med att försöka förstå utvecklingen och vilka krav den ställer på oss om vi ska få ett långsiktigt hållbart samhälle. Mitt arbete med inkluderingsfrågor, med religionsdialog och mångkulturell pedagogik, får genom möten med personer från olika länder och sammanhang under de här dagarna inspiration från många håll: Från Europa kommer deltagare från Ryssland, Nordirland, Frankrike, Danmark, Grekland, Ungern och Tjeckien. De arabiska vännerna kommer ifrån Tunisien, Jordanien, Egypten, Syrien, Libanon och Saudi-Arabien. Från USA och FN deltar Azza Karam som är koordinator för frågor om religion och utveckling.

Vid frukosten i morse satt jag tillsammans med två professorer i filosofi, den ene från Beirut, den andre från Amman. Vi talade om de olika värdegrunderna i Europa och Mellanöstern och vad detta innebar för integration och förståelse mellan kristna och muslimer. Men samtalet ledde vidare och allt längre in i filosofihistorien. Att samtala med arabiska muslimer och professorer i filosofi om hur Averroes påverkade St Thomas av Aquino eller vad det finns för paralleller mellan St Augustinus och Al.Ghazali (se faktaruta), alltså samband och relationer mellan muslimska och kristna tänkare under medeltiden, skapar förstås en extra dimensionen åt det mer vardagliga och nödvändiga arbetet i skolor, på Senioruniversitet, i lärarutbildningar eller var man nu har sin uppgift.

Regnet, vårregnet, slår mot fönstret i mitt rum. Inga insekter i luften nu. Tornseglarna avvaktar ännu en dag.

Ola Björlin

 

Bakgrundsfakta:

Averroes var arabisk filosof, verksam i Cordoba under 1100-talet.

Thomas av Aquino var en italiensk dominikanerbroder, katolsk präst, teolog och filosof, verksam på 1200-talet.

Al.Ghazali var en sunnimuslimsk filosof, teolog och jurist, verksam under slutet av 1000-talet och början av 1100-talet.

S:t Augustinus levde mellan 354 och 430. Han var filosof, teolog, retoriker och kyrkofader. Han anses som det latinska västerlandets mest betydande kyrkofader.

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto