En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Patientkontrakt för större delaktighet

Alla vill ha en vardag som fungerar och ett liv som går att planera, även de med en komplex sjukdomsbild och många vårdkontakter. Patientkontrakt är ett nytt koncept som ska ge bättre samordning mellan olika vårdgivare och större delaktighet för patienterna.

En kallelse till undersökning dimper ned i brevlådan. Tiden är den sämsta tänkbara. Du har planerat något helt annat just den dagen och den tiden. Det blir att greppa telefonen, ringa under en begränsad telefontid, vänta i kö och i värsta fall inte komma fram alls, utan tvingas ta tag i saken igen nästa dag. Det är ett exempel på hur vårdens rutiner försvårar patienternas möjligheter att leva ett liv där allt inte cirkulerar kring sjukdomen. Än besvärligare blir det för den som lider av flera sjukdomar och därmed tvingas ha många vårdkontakter. Att kunna påverka när vårdbesöken läggs in är en av fyra huvudpunkter i patientkontrakten.

– I stället för att få en kallelse med posten kan man komma överens om nästa tid när patienten är på vårdcentralen, eller att det finns en möjlighet att själv boka tid via 1177, säger Ragnhild Holmberg, som är nationell projektledare i det pilotprojekt där patientkontrakten tagit form. Projektet, som pågått under 2017, har genomförts i Landstinget i Kalmar län, Region Norrbotten och Region Halland, i samverkan med ett stort antal patienter och närstående.

Uppdraget kom från regeringen i samband med budgetpropositionen 2017. Bakgrunden var att man upptäckt att på det här området – när det gäller tillgänglighet och samordning i vården – gick utvecklingen åt fel håll. I dessa avseenden hade vården försämrats mellan 2014 och 2016, enligt rapporten Lag utan genomslag från Vårdanalys. Där granskades vilket genomslag den patientlag som infördes 2015 hade fått. Lagens övergripande syfte var att stärka och tydliggöra patientens ställning, men i stället hade den försvagats när det gällde tillgänglighet, information och delaktighet. Så kan vi inte ha det, tyckte alltså regeringen och satte igång pilotprojektet Patientkontrakt. De regioner och landsting som drivit projektet har arbetat med att ta fram en modell för hur ett patientkontrakt kan se ut.

– Vi har träffat mer än 100 patienter och närstående och fångat upp deras synpunkter på olika sätt. Vi har intervjuat dem i grupp och enskilt och vi har ordnat wokshops. Vad saknar du i vården idag? är den övergripande frågan vi har ställt. Svaren har varit ganska enkla saker som vi samlat till fyra punkter i patientkontraktet, berättar Ragnhild Holmberg.

Kontraktets första punkt handlar om att patient och vårdgivare gör en överenskommelse kring hur vården ska läggas upp. Det handlar om vad vården kan och avser att göra, men även om hur patienten kan bidra till att behandlingen blir så bra som möjligt genom att sköta sin medicinering och följa råd kring den egna hälsan.

– Patienterna vill ha tydliga förklaringar både kring vad vården kan och ämnar göra och vad de själva kan göra för att må så bra som möjligt. Vården måste vara lyhörd för vad varje patient vill, behöver och klarar av, säger Ragnhild Holmberg.

Nästa punkt i kontraktet handlar om fast vårdkontakt.

– Det är redan en lagstadgad rättighet. Men det är många som ändå inte får det. Här slår vi fast en gång till att detta ska erbjudas alla som behöver det och det ingår i kontraktet. Den fasta kontakten behöver inte vara en läkare, men en person inom vården som patienten alltid kan vända sig till.

Den tredje punkten handlar om den tidigare nämnda överenskommelsen om tid för besök, som patienterna vill kunna påverka. De tycker också att det är viktigt att enkelt kunna om- och avboka sin tid. Många vill även att kontakt via video ska kunna vara ett alternativ för att spara resor.

Dessa tre första punkter kräver egentligen ingenting mer än att vårdgivare bestämmer sig för att införa dem. Men för att genomföra den fjärde punkten som utkristalliserat sig i projektet behöver man arbeta fram tekniska och praktiska lösningar. Den handlar om att utveckla en sammanhållen vårdplan som är interaktiv på 1177.se och som omfattar alla olika vårdgivare och behandlingar. Patienter som har många olika vårdkontakter skulle ha stor nytta av att få en sådan överblick.

– Idag är planeringen uppdelad efter vårdgivare, eller diagnos. Men med en sammanhållen och interaktiv plan skulle patienten kunna gå in och få en samlad överblick över alla insatser, från tandläkarbesök till besök hos läkare. På det sättet skulle det bli mycket tydligare vem som gör vad, förklarar Ragnhild Holmberg.

Det man kommit fram till i pilotprojektet går nu vidare till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har att se till att patientkontrakten förverkligas i hela landet och omfattar de fyra punkterna. Det ska ske inom ramen för den så kallade patientmiljarden – en överenskommelse mellan regeringen och SKL som träffades i december 2017 och som syftar till att förbättra tillgänglighet och samordning i hälso- och sjukvården .

Ett kontrakt är ju ett ömsesidigt åtagande mellan två parter, i det här fallet mellan vårdgivare och patient. Men vad händer om någon av dem inte uppfyller sin del av avtalet?

– Det är en fråga som ofta kommer upp. Detta är givetvis inte ett juridiskt bindande kontrakt. Om patienten inte uppfyller sin del händer ingenting, mer än att man inte riktigt uppfyllt ansvaret mot sig själv. Men under projektarbetet var det många patienter som uttryckte att de ville ta sin del av ansvaret och få vårdens hjälp att göra det. För vårdens del är det alltid Hälso- och sjukvårdslagen som gäller, säger Ragnhild Holmberg.

Text Yvonne Busk Bilder: Mostphotos

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto