En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Samhället behöver lugna rörelser

Vi är vår kropp, vår känsla och våra tankar. Att hjälpa människor att uppleva och förstå helheten och sambandet mellan dem är vad Gudrun Khemiri brinner för. Hon är fysioterapeut med inriktning mental hälsa och Taiji Qigonginstruktör. Med lugna, långsamma rörelser är Taiji Qigong ett kraftfullt verktyg för att få oss att känna oss hela, hitta ro och hämta kraft, anser hon.

– Det handlar om rörelser så långsamma att man verkligen hinner känna och uppleva dem i sin kropp och gå ner i varv under tiden. Det leder till ökad självkännedom. Långsamhet är en motkraft till hela samhället, säger hon.

Själv utstrålar hon energi, glädje, rörelse. Och tempo.

– Jag är ganska snabb i min kropp, säger hon. Men jag hittade Taiji Qigong för många år sedan, när mina tre killar var små. Det var ofta fart hemma och ibland gick jag iväg på eftermiddagen för att ägna en stund åt de där långsamma övningarna. Det var så tydligt, till och med för barnen, att det hjälpte mig att varva ner. ”Jag tror du ska gå och taicha lite”, brukade en av pojkarna säga när han såg att jag var stressad.

Det Gudrun blev tagen av då – och fortfarande upplever – är en flytkänsla som uppstår i den speciella kombinationen av fysisk träning och avslappning som Taiji Qigong är.

– Jag kan inte beskriva känslan på annat sätt. Människor upplever övningarna väldigt olika, men hos mig inger de framför allt den där flytkänslan. Det är som att någon nästan hjälper mig att utföra rörelserna med ett mycket, mycket lätt motstånd. Som rörelser kan kännas i vatten. Det handlar om att släppa taget också, att slappna av. Man kan inte bli avslappnad med hjälp av vilja, men man kan öva sig till det. Egentligen är det motsägelsefullt och påminner lite om känslan som kan uppstå om vi har svårt att sova. Det är lättare att somna om man försöker att inte göra det.

Taiji kallas ibland rörelsemeditation och är på samma gång gymnastik och meditation. Rörelserna är hämtade från en kampsport där man rörde sig runt i rummet. Qigong är övningar för hälsan och mer stillastående än Taiji. Begreppet Qigong är också ett samlingsnamn för olika kinesiska meditations- och rörelseövningar. Taiji qigong är en kombination av de båda och bygger på 18 olika rörelseövningar, som alltså utförs mycket långsamt, i kombination med ett medvetet andningsmönster och stort fokus på den fysiska upplevelsen. Det går naturligtvis att utföra rörelserna i ensamhet, men det kan också ge en extra dimension att göra det i grupp.

– När jag leder mina pass i Oskarskyrkan i Stockholm brukar det komma 55-60 personer. Under övningarna står de där i sin ensamhet, men samtidigt kan de känna närvaron av alla som står runt omkring. Det blir som en orkesterkänsla, säger Gudrun.

De som kommer är framför allt medelålders och äldre kvinnor. Gudrun tror att det till en del beror på att Taiji Qigong är en träningsform där man inte drar på sig några skador. Tålamodet kanske också ökar med åren, men framför allt tror hon att det är en fråga om personlig läggning vilken träningsform som passar.

– När vi blir äldre har vi en tendens att sjunka ihop och då har vi behov av att sträcka ut kroppen. Men olika träningsformer behöver absolut inte utesluta varandra. För äldre handlar det mycket om att behålla funktioner. Det är bra att röra sig varierat och vara medveten om vad man får ut av de olika träningsformerna. Själv går jag på gym också för att träna styrka. Och man får inte kondition av Taiji Qigong, men det får man av promenader. Man kan simma ena dagen, promenera den andra och träna Taiji Qigong den tredje. Och det måste finnas något lustfyllt i allt man gör. Annars blir det inte av, säger hon.

Det är viktigt att lyssna inåt på sig själv. Att tala inåt, med sig själv, menar Gudrun. Med snäll röst, lägger hon till.

På frågan hur hon tycker vi ska möta det oundvikliga faktum att åldern påverkar oss kommer svaret blixtsnabbt.

– Läs filosofi!

Själv läser hon jämt, förklarar hon och levererar i samma andetag några boktips. Böcker som inte handlar om att försöka behålla en evig ungdom, utan snarare om att se med lugn och tillförsikt på den livsfas där man befinner sig. Den befriande åldern av Jane Miller är en sådan bok, menar Gudrun och citerar inledningsmeningen.

– Jag är gammal, känner mig gammal och ser gammal ut.

En annan bok hon spontant kommer att tänka på är Wilhelm Schmids bok Konsten att bli gammal. Den tar bland annat tar upp den unika länk i familjens och den stora världens historia som varje person utgör. Det är ett sätt att se på ålderdomen som inger hopp, menar Gudrun.

Hon tror på möten. Med varandra och oss själva. Ett sorts möte kan ske via böcker, men de fysiska mötena människor emellan är viktiga idag, menar hon. Själv avstår hon från Facebook, eftersom hon inte tycker att det ger henne vad hon söker. Emellanåt förmedlar hon sina egna tankar i radioprogrammet Tankar för dagen och hon är engagerad i olika mötesplatser som arrangeras genom kyrkan, med rubriker som; Rum för reflektion, Stilla morgon och Hämta andan. Hon ser dem som motkrafter till vår tempofyllda samtid. Små öar där man kan gå in.

Gudrun är 63 år och med den inriktning hon valt inom fysioterapeutyrket – mental hälsa – har hon själv fått en värdefull grund för att kunna tackla kommande sjukdomar och skröplighet, tycker hon. Men ännu känner hon stor lust att jobba.

– Så länge jag orkar vill jag fortsätta, men i mindre omfattning. Jag har tre barn och tre barnbarn som jag vill ha tid för. Samtidigt vill jag känna mig delaktig i samhället. Och samhället behöver lugna rörelser, säger hon.

Text: Yvonne Busk Bilder: Mostphotos

Konsten att bli gammal av Wilhelm Schmid gavs ut på Lind & Co förlag 2016

Citat ur Wilhelm Schmids bok Konsten att bli gammal: Meningen i det enskilda mänskliga livet kunde vara det individuella bidraget till en fulländad utveckling av livets möjligheter, även om det bara skulle vara fråga om en småsak som den enskilde själv uppfattar som obetydlig: Jag är en av de möjligheter som berikar livet, detta är meningen med mitt liv, från första början och in i det sista. Så förhåller det sig för alla. (sid 29)

Den befriande åldern av Jane Miller gavs ut på Ordfronts förlag 2012

 

 

Ett svar to “Samhället behöver lugna rörelser”

  1. Elisabeth Solin skriver:

    Tack för fin inspirerande artikel om långsamma rörelser. Det är otroligt hur kropp och sinne kan självreglera sig om vi bara skapar förutsättningar?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto