En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Stress biter sig fast

Om vi stressar på jobbet i medelåldern är vår hälsa fortfarande påverkad av det 20 år senare. För äldre med komplexa hälsoproblem är sambandet mycket tydligt, enligt Charlotta Nilsen, doktorand på Karolinska Institutet som arbetar med en doktorsavhandling i ämnet. Två delstudier är klara och visar att sambandet är starkare och varar under längre tid än Charlotta Nilsen trodde när hon påbörjade sitt arbete. I en tredje studie undersöker hon stressfaktorers koppling till dödlighet och även här ser hon starka samband.

– Vi vet sedan länge att stress påverkar hälsan. Det finns hur mycket forskning som helst som slagit fast det. Men att stress på jobbet har denna långvariga påverkan på den fysiska hälsan har inte klarlagts så tydligt tidigare. Det visar att detta inte bara är ett arbetsmiljöproblem, utan också ett folkhälsoproblem, säger Charlotta Nilsen.

Charlotta Nilsen Foto: Cecilia Nilsen Palm

Charlotta Nilsen
Foto: Cecilia Nilsen Palm

Framför allt har hon sett ett samband mellan stressfaktorer och det som brukar kallas allvarliga och komplexa hälsoproblem. Hon har tittat på äldre personers kognitiva förmåga, fysiska rörlighet och diverse sjukdomar och symptom som kan kräva både medicinsk vård och omsorgsvård.

– I de fallen ser man starka samband med stressfaktorer. Det finns även ett samband mellan stressfaktorer och fysisk förmåga senare i livet.

Det är framför allt den långvariga, kroniska stressen som påverkar hälsan negativt. Charlotta Nilsen talar om ”spända jobb” – de med höga krav och låg kontroll och ”passiva jobb” – de med låga krav och låg kontroll. Framför allt den förstnämnda, men båda varianterna kan innebära stress. Låg kontroll verkar vara den gemensamma faktorn.

Män och kvinnor påverkas delvis olika av stressfaktorer på arbetsplatsen har hon också kunnat konstatera. Mest negativa effekter på kvinnor hade så kallade spända jobb med höga krav och låg kontroll. Män påverkades mer av passiva jobb där både krav och kontroll var låg.

– En försiktig tolkning av det skulle kunna vara att höga krav blir extra svåra för kvinnorna, som ofta slits mellan jobb och hem. Och passiva jobb kan bli stressande för män om de känner att de inte får möjlighet att leva upp till en maskulin norm, säger Charlotta.

Hennes tre delstudier bygger på material från främst två stora, tidigare gjorda, undersökningar. Levnadsnivåundersökningen (LNU) genomfördes vissa år mellan 1968 och 2010 av Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Där intervjuades vid varje tillfälle 5-6 000 människor från hela Sveriges om bland annat sina arbetsförhållanden. Delar av det materialet har hon sedan ställt mot Undersökningen om äldres levnadsvillkor – SWEOLD, som Aging Research Center (ARC) i Stockholm gjort de senaste åren och som varit inriktad på äldre och deras hälsa. De personer som ingår i Charlotta Nilsens material har alltså varit med i båda dessa stora undersökningar.

När LNU-undersökningen gjordes fick intervjupersonerna inte svara på om de upplevde stress. Det hade lämnat alldeles för stort utrymme åt den subjektiva känslan. I stället ställdes frågor om olika konkreta stressfaktorer, till exempel om intervjupersonerna hade handlingsutrymme i sitt arbete, möjligheter att påverka när och hur ett arbete skulle utföras, om det var hektiskt eller psykiskt krävande, eller om det fanns utrymme för kreativitet.

– Stress är lurigt. Det kan sätta sig i systemet fast man inte är medveten om det. Många vänjer sig vid att så här är det på jobbet och förstår inte att kroppen utsätts för stress. Det finns undersökningar som visar att människor kan ha en hög nivå av kortisol, som är ett skyddande stresshormon, utan att uppleva att de är stressade, förklarar Charlotta.

Det material från LNU-undersökningen som hon tittat på tar upp stressfaktorer som de såg ut i arbetslivet mellan 1968 och 1991.

– Mycket har ändrats sedan dess. Den fysiska arbetsmiljön har blivit bättre, men samtidigt vet vi att stressen och kraven fortsätter att öka. Jag kan tänka mig att kopplingen mellan stress och ohälsa kommer att bli allt värre. Därför är det extra viktigt att vi ser att detta inte bara handlar om vårt arbetsliv, utan också om äldres hälsa.

Arbetsgivare kan känna ett ansvar för att förbättra förhållandena för anställda här och nu och det är naturligtvis viktigt. Men hos dem finns kanske inte så många incitament för att ta hänsyn till vad som händer på 20 års sikt. Därför måste detta bli en fråga även för politiker och samhällsplanerare, säger hon.

Som forskare har Charlotta Nilsen ett folkhälsoperspektiv. Men ur ett individuellt perspektiv är det viktigt att komma ihåg att det finns sätt att motverka stress och att det aldrig är för sent att påverka den egna hälsan, menar hon.

– Jag är också yogalärare och jag vet att till exempel mindfulness är ett sätt att stärka känslan av sammanhang, det man brukar kalla KASAM (se förklaring), som är en motkraft mot stressrelaterad ohälsa, säger hon.

Text: Yvonne Busk, Bilder Mostphotos/ Porträtt Charlotta Nilsen, foto: Cecilia Nilsen Palm

Fakta:

Studie 1 i Charlotta Nilsens avhandling omfattar ca 1500 personer. De var mellan 46 och 67 år, när de svarade på frågor om sin arbetssituation i LNU-undersökningen och mellan 69 och 91 när deras levnadsvillkor följdes upp i SWEOLD. Där belystes kopplingen mellan stress och komplexa och allvarliga hälsoproblem.

Studie 2 handlade mer om fysisk förmåga. Den omfattar drygt 200 personer som var mellan 57 och 65 när de deltog i LNU och 77- 85 när de var med i SWEOLD.

Studie 3 visar att stress även har ett starkt samband med dödlighet. Där jämförde hon uppgifter från dödsregistret med personer som var mellan 42 och 65 år när de deltog i LNU-undersökningen. Den visade att framför allt så kallade spända arbeten hade en stark koppling till dödlighet hos både män och kvinnor, starkast hos kvinnor med spända arbeten i kombination med låg KASAM.

Charlotta Nilsen räknar med att lägga fram sin avhandling i slutet av 2017.

Känsla Av SAMmanhang (KASAM) är ett begrepp vilket myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994). Han var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel 

Antonovsky menade att en individ aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två polerna frisk och sjuk. Enligt Antonovsky är det graden KASAM som ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler.

Källa:Wikipedia 

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö började gälla 31 mars 2016.

Där slogs fast att den psykiska och sociala arbetsmiljön är lika viktig som den fysiska.

Bland grundläggande resurser för att klara kraven i arbetet och förebygga arbetsrelaterad ohälsa nämns

möjligheter till återhämtning och inflytande över sina arbetsförhållanden.

Arbetsgivaren har ansvar för att skapa en arbetsmiljö utan stress och kan göra det genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete, enligt föreskrifterna som också beskriver en lång rad åtgärder som det förebyggande arbetet kan innehålla.

 

Inga svar to “Stress biter sig fast”

Trackbacks/Pingbacks

  1. Stressfaktorers koppling till dödlighet – Jan Sjöbergs blogg - […] vårt arbetsliv. En stress som så småningom drabbar oss som äldre i form av olika sjukdomar. Seniorhälsa skriver om…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto