En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Vad har du i garderoben?

Vad betyder kläder för äldre kvinnor och hur tänker man kring sina plagg? Den frågan ville etnologen Karin Lövgren undersöka och gav sig ut på garderobsstudier hos kvinnor mellan 62 och 94 år. Hon fann att kläder på många sätt är kopplade till vårt välbefinnande. De kan var en källa till glädje, de ger upphov till många funderingar, vissa bekymmer och de rymmer många berättelser.

Garderobsstudierna utgick, som beteckningen antyder, från kvinnornas egna garderober. Karin Lövgren besökte dem i deras hem och de styrde själva hur de ville berätta.

– En av dem hade packat ner mycket av sina gamla kläder i kartonger, men tog fram och visade mig. Det var som att öppna ett fotoalbum. Hon tog fram plaggen och berättade om tillfällen när hon haft dem på sig. En fest på 60-talet när hon dansat hela natten och vilka människor som var där. Kläder bär på så mycket minnen. Man kan komma ihåg hur man kände sig när man bar dem, hur tyget kändes mot huden och man kan se på plaggen att de format sig efter den egna kroppen, berättar Karin Lövgren.

Materialet bygger på intervjuer med 21 kvinnor i åldrarna 62 till 94. Det breda åldersspannet valde hon för att hon ville se om kvinnor födda på 40- och 50-talen tänkte och talade om sina kläder på ett annat sätt än de som är födda på 20- och 30-talen.

– Det finns en del mytbildning kring 40-talister. Att de skulle vara annorlunda och aldrig någonsin bli ”gamla”. Men vissa saker går igen i alla åldersgrupper, till exempel att de känner sig friare att klä sig som de vill än vad deras egna mödrar var.

Bekvämlighet var ett begrepp som många, oavsett ålder, återkom till och som kan stå för en rad olika saker. Praktiska aspekter kan handla om att plaggen ska fungera ihop med en rullstol eller rollator eller att de inte ska kräva så mycket vård i form av strykning eftersom en strykbräda kan vara tung att ta fram. Den som har svårt att sträcka upp armarna högt vill inte gärna ha plagg som måste dras över huvudet. Men bekvämlighet kan också handla om att bära kläder som inte är alltför kroppsnära, eftersom kroppen ändrat form. Eller det kan vara att känna sig bekväm i en situation, som att vara rätt klädd vid rätt tillfälle och att klä sig som man varit van att göra.

– Om man haft högklackade skor i hela sitt liv, kanske man känner sig mest bekväm med det, även när man blivit äldre, säger Karin Lövgren.

Kläder rymmer många minnen

Kläder rymmer många minnen

Många av hennes intervjupersoner kämpade med sin vikt. Något som gjorde henne lite förskräckt till en början.

– Tar de aldrig slut, dessa ständiga krav på att hålla vikten? tänkte jag först. Men sedan insåg jag att om man går upp för mycket i vikt kan man inte använda sina vanliga kläder längre. Och de står för en kontinuitet som innebär att man har kontakt med tidigare versioner av sig själv, förklarar hon.

Flera berättade att de övertagit kläder från bortgångna släktingar och avlagda kläder från sina egna döttrar. Det fanns en nyttoaspekt i det, men också en känslomässig. Plagget användes färdigt och var samtidigt ett band till den som haft det tidigare.

Även om intervjupersonerna kände sig friare i sitt klädval än deras mödrar varit, så lever vissa normer kring vad som är passande kvar. Karin Lövgren märkte att de kvinnor hon intervjuade var lite osäkra när det gäller vad som passar för den som blivit äldre. Samtidigt som många ville fortsätta att måna om sitt yttre, så var det viktigt för dem att visa acceptans för sin ålder, när de valde kläder. Och det är inte lätt att hitta balansen, menar Karin Lövgren.

– Kvinnor är hela tiden omgärdade av krav kring hur de ska se ut och klä sig. Det vore skönt om man kunde släppa det någon gång och göra som man vill, oavsett vad andra tycker. Stilråd till äldre kvinnor handlar ofta om att undvika att se tantig ut. En tant är lite ”beige”. Men de som i stället har färgsprakande kläder eller glasögonbågar kan få höra att de är rädda för att inte synas längre, säger hon.

Kläder blir allt viktigare med åren, tyckte en av de äldsta i intervjugruppen. Många skulle kanske säga tvärtom och båda ståndpunkterna fanns i gruppen. När sjukdom fanns med i bilden överskuggades lusten att intressera sig för kläder. Men för många var de fortfarande en källa till glädje och kreativitet. De ville också köpa nya kläder då och då, men tyckte det var svårt att hitta något i vanliga klädkedjor som riktar sig mest till unga. Karin Lövgren hoppas att tillverkare av kvinnokläder börjar ta fram en större variation i utbudet.

– Skjortor för män har ofta separata mått för hals, bröst och mage. Det är intressant med tanke på att så många kvinnor tycker att det är svårt att hitta kläder som passar dem i vanliga klädbutiker. Ofta tänker kvinnor då att det är deras kroppar som är problemet, i stället för att tänka att det är utbudet som är otillräckligt.

Så småningom vill Karin Lövgren gå vidare och göra jämförande studier av män, kläder och åldrande.

– Den här studien byggde vidare på tidigare forskning som mest haft kvinnor och unga i fokus, när det handlat om kläder. Det finns också en etablerad föreställning om att åldrande är ett större problem för kvinnor än för män. Om vi forskar bara om kvinnor är vi med och bygger upp den bilden, säger hon.

Karin Lövgren har hittills skrivit, och fått accepterat tre vetenskapliga artiklar på engelska som belyser olika aspekter av projektet; ”kul kläder”, bekvämlighet och själva garderobssamlingarna. Senare kommer också ett antal artiklar på svenska.

Text: Yvonne Busk Bild: Mostphotos

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto