En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Vårdkontakter genom app

Ett nytt sätt att hålla kontakt med sjukvården och samtidigt bli mer delaktig i att minska sina hälsobesvär. Det är tanken med en app för telefon eller surfplatta som utvecklas av forskargruppen ICare vid Karolinska institutet. Ett av projekten gäller äldre som har hemsjukvård.

Vilka hälsoproblem lyfter äldre människor fram när de själva ska beskriva dem? Det var en utgångspunkt när projektet startade 2012. Två delstudier är färdiga och två återstår innan det redovisas i en doktorsavhandling av Carina Göransson, doktorand vid Örebro universitet och universitetsadjunkt vid högskolan i Halmstad.

Ett första steg, och den första delstudien, handlade om att kartlägga sammanhang och hälsoproblem för den grupp det gällde – i det här fallet personer över 65 som har hemsjukvård.

– Vi gjorde det genom att intervjua äldre och olika personer som kunde ha relevant information om vad som är viktigt för att äldre ska uppleva hälsa. Det var till exempel forskare och hälso- och sjukvårdspersonal. Vi sökte också information i vetenskaplig litteratur, berättar Carina Göransson.

Carina Göransson

Det som kom fram i denna första kartläggning var bland annat att många äldre tyckte det var viktigt att vara tillräckligt fysiskt aktiv för att kunna vara ute och kunna umgås med vänner. En god sinnesstämning var också viktigt. Forskare och sjukvårdspersonal talade om att depression hos äldre kan vara ett bekymmer. Men de äldre själva lyfte inte det lika tydligt. Däremot tyckte de att det var viktigt att kunna se tillbaka positivt på sitt liv. Specifika hinder för en god hälsa som lyftes fram var till exempel svårigheter att sova och äta, magproblem som förstoppning eller diarré och smärta.

13 olika hälsobesvär identifierades och lades sedan in i appen. De tekniska lösningarna utarbetades av det svenska företaget Health Navigator, men innehållet bestämdes av forskarna. Sedan var det dags för en grupp bestående av 17 äldre att testa appen. De besvarade frågor regelbundet och när de kände av något eller några av de 13 inlagda besvären kunde de signalera det via appen i sin telefon eller surfplatta. De kunde också ange i vilken omfattning och hur ofta de kände av besvären. Informationen skickades automatiskt till deras distriktssjuksköterska som i sin tur kunde ta ställning till om hon borde ringa upp sin patient eller åka dit.

I delstudie två samlade forskarna in synpunkter från de som varit med i gruppen och upplevelserna varierade.

– Flertalet äldre tyckte att de fått mer kontakt med sin sjuksköterska genom appen än det haft tidigare och att de lärt sig både tekniken och fått tillgång till egenvårdsråd. Det ledde till en bättre känsla av självförtroende. Flera framförde också att appen kändes som en trygghet, bland annat för att sjuksköterskan förmodligen skulle reagera om de inte rapporterade två gånger i veckan som överenskommet. Det fanns enstaka personer som uttryckte viss oro och undrade om det var meningen att de skulle sköta sig själva och få mindre besök nu, berättar Carina Göransson.

Hon betonar att appen är ett komplement, inte en ersättning, till dagens vård och omsorg. Den kan underlätta fysiska möten genom att de äldre via appen förmedlar hur de mår direkt till en sjuksköterska. Idag är det annars vanligt att man säger något till hemtjänsten, eller ringer sin distriktssköterska på telefontiden. I appen ser sjuksköterskan direkt hur den äldre mår och de kan båda se hur det sett ut över tid med till exempel smärta eller yrsel.

En bärande tanke i forskargruppen ICares verksamhet är ett så kallat salutogent perspektiv, alltså att fokus ligger på friskfaktorer och hälsa, snarare än på sjukdomar.

I det projekt Carina Göransson arbetar med är det som är inlagt i appen vanligt förekommande hälsobesvär som inte är direkt kopplade till sjukdom. Egenvårdsråd kopplade till hälsobesvären finns också med i appen och länkar till viktiga sidor som 1177. När någon rapporterar till exempel sömnproblem så kommer de råd kring detta som finns på 1177 automatiskt upp.

– Det innebär att den som har en app direkt får tillgång till evidensbaserad kunskap som hjälper personen att bibehålla sin hälsa och minimera sina hälsobesvär. På det sättet blir den äldre mer delaktig i sin egen hälsa, säger Carina Göransson.

Gruppen kom också med förslag på vidareutveckling och förbättringar av den app som testats i projektet.

– Nu hade vi 13 fasta hälsoproblem som man kunde rapportera om. Men de som testat appen hade tankar om att man kanske skulle kunna lägga till något, ha en mer öppen möjlighet att rapportera något helt annat. Och utifrån tanken att sjuksköterskan kan reagera på utebliven rapportering fanns också förslag om att appen skulle skicka ett larm om rapporten uteblev. Ett vanligt trygghetslarm skickar ju signal när något hänt, men här skulle det kunna vara tvärtom – larm om inget händer, berättar Carina Göransson.

Själv tänker hon att det även finns anledning att se över en del tekniska delar i själva appen.

– Teknikvärlden är ju inte så inriktad på äldre och speciellt inte på dem som är över 80 år. Man skulle kanske behöva anpassa den lite mer till äldres förutsättningar, att de ofta har något nedsatt syn till exempel, säger hon.

Nu återstår del tre och fyra i projektet innan hon i slutet av året lägger fram sin doktorsavhandling. Del tre kommer att handla om huruvida appen ökat de äldres egenvårdförmåga och del fyra om hur de rapporterat sina besvär.

Forskargruppen ICare är knuten till Karolinska Institutet, Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Det projekt Carina Göransson arbetar med sker i samarbete med Örebro universitet och Högskolan I Halmstad.

I andra projekt inom ICare har motsvarande appar tagits fram för patienter med prostata-, bröst- och bukspottkörtelcancer.

För mer info: https://ki.se/nvs/icare

Text: Yvonne Busk

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto