Vi och våra hjärnor | Seniorhälsa
En nättidning om hälsa och välbefinnande för oss som levt ett tag

Vi och våra hjärnor

Vår hjärna är förändringsbar och nya celler bildas hela livet. Men vi måste ropa på hjärnan ibland. Kräva att den hjälper till med den där lilla extra ansträngningen. Då hakar den på och stimuleras. Idag finns en hel del kunskap om hjärnan som är viktig att föra ut, anser Åke Pålshammar, neuropsykolog och flitigt anlitad föreläsare.

Han brukar hålla upp tredimensionella hjärnceller i tyg när han föreläser. De hjälper honom att konkretisera vad som sker i hjärnan.

– Jag kan tydligt och enkelt förklara vad de olika cellerna har för funktion, att de måste kommunicera med varandra och vad det kan bero på, och få för konsekvenser, om de inte gör det. För många blir det tydligare om det illustreras tredimensionellt.

– Jag vill lyfta fram att det inte är något mystiskt med det som händer i våra hjärnor. Förr kunde man till exempel tala om att en person med social fobi var besatt av något. Idag kan vi se att det som händer då är att den del av hjärnan som heter amygdala är ovanligt aktiv. Och när vi vet det kan vi minska aktiviteten i amygdala med hjälp av KBT-terapi eller medicin.

Åke Pålshammar

Det som öppnat helt nya möjligheter för neuropsykologin är den teknik som gör att man kan ”scanna”,dvs se in i och avbilda, hjärnan med till exempel en så kallad magnetkamera. I den kan man urskilja hur olika delar av hjärnan påverkas av en speciell situation, eller när sjukdomar utvecklas. Det är kunskaper som ger oss verktyg att hantera det som händer och gör oss mer förstående mot oss själva, menar Åke Pålshammar.

– Våra hjärnor är ofullständiga och får oss att agera lite märkligt i vardagen ibland, utan att det handlar om sjukdom. Det är viktigt att komma ihåg. När jag föreläser brukar jag ta upp en del komiska exempel på hur vi kan bete oss. Och jag brukar påpeka att bara medan åhörarna sitter där i rummet nybildas celler i deras hjärnor. Under ett dygn handlar det om drygt tusen nya hjärnceller.

– Vi kan påverka vår hjärnhälsa. Det är grundbudskapet nuförtiden från alla som vet något om hur hjärnan fungerar, även om det är lite olika aspekter som betonas. Kost, motion, dans, musik, sociala aktiviteter till exempel. Det som sägs kanske ibland ter sig lite överoptimistiskt, men hellre det än den gamla hållningen att det inte finns något att göra. Jag ger mitt bidrag genom att så enkelt som möjligt förmedla vad vi vet om hjärnan idag, säger han.

Åke Pålshammar träffar människor i olika åldrar och professioner. Det är lärare och skolläkare som har nytta av att veta vad som är speciellt med barns och ungdomars hjärnor, företagare, människor som är aktiva i intresseorganisationer och pensionärsorganisationer. Äldre människor är givetvis särskilt intresserade av vad han vet om åldersförändringar och demenssjukdomar. De flesta är också intresserade av att få veta vad de själva kan göra för att undvika att drabbas. Är det bra med sudoku? är en fråga han ofta får. Och han brukar svara att; ja, om du tycker det är kul med sudoku så är det bra.

Foto: Bert Eriksson

– Man ska må bra på ålderns höst, säger han. Delta i sociala sammanhang, prata, dansa – ha roligt. Intellektuella utmaningar och motion är också bra, liksom regelbundna vanor och god sömn. Stress är negativt. Det får hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för minnet, att tappa lite celler. Svårigheter att minnas kan alltså ofta ha stress som förklaring, snarare än att det är en demenssjukdom på gång.

– Sömnen brukar jag tala en del om. Relativt ny forskning visar att sömnen är viktig inte minst för det vätskeflöde som renar våra hjärnor från skräp. Ibland brukar man tala om hjärnans tvättmaskin som sätts igång under sömnen och sköljer bort skräp, bland annat det protein som klumpar ihop sig hon människor med Alzheimer.

­ – Jag brukar också betona att vi måste vara lite snälla och lyhörda mot oss själva. Det får inte bli så att man stressar upp sig för att man inte lever det liv man tror att man ska leva. Det blir i så fall till ett värre problem. Och allt passar inte alla. Vi måste kunna ha två saker i huvudet samtidigt; ta del av de råd som finns och samtidigt känna efter vad som passar just mig. Hos många ser jag en sorts frid i ögonen när de hör mig säga det, berättar han.

Men det finns en sak han gärna framhåller som viktig när det gäller att hålla hjärnan i trim – ansträngning. Att vi då och då tänjer våra gränser och utmanar vår förmåga.

– Det räcker inte med att vara aktiv om vi gör allt på slentrian, som vi alltid gjort. Emellanåt måste vi göra det lite svårt för oss om vi ska tänja och ge hjärncellerna en skjuts. Det gäller såväl socialt och kognitivt som vid fysisk träning. Det kan vara så enkelt som att fixa lite extra med maten, eller ordna en bjudning utöver det vanliga. Ansträngning då och då är det viktiga. Det triggar hjärnan, säger Åke Pålshammar.

Text: Yvonne Busk Foto startsida: Elena Elisseeva

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Utvecklad av Webbyrå Websoluto