Dimsyn innebär suddig syn eller nedsatt synskärpa (nephelopia eller nephelopsia), och är ett symptom på problem eller fel på antingen ögat eller nervsystemet. Det kan svårare eller lättare, tillfälligt eller långvarigt. Dimsyn kan orsakas av exempelvis läkemedel och åldersproblem.
Varför får man dimsyn?
Dimsyn, som helt enkelt innebär att man ser suddigt, kan bero på olika saker. Den vanligaste orsaken är torra ögon. Detta är ett vanligt ögonproblem som drabbar cirka 10–15 procent av alla vuxna och tilltar med stigande ålder. Detta är ett problem som är vanligare hos kvinnor och beror på att tårproduktionen minskar kontinuerligt ju äldre man blir.
Äldre personer kan även få en tillfällig cirkulationsstörning i ögats näthinna som gör att man ser suddigt. Om en äldre person upplever nedsatt eller suddig syn som ett återkommande problem bör vederbörande göra en undersökning både hos en ögonläkare och en allmänläkare för att bland annat kontrollera åldersförändringar i gula fläcken och att kroppens cirkulation fungerar som den ska. Återkommande besvär är ofta kroniska, men med rätt behandling kan obehag i regel lindras.
Ögonsjukdomar och reaktioner på andra sjukdomar
Andra vanliga orsaker till torra ögon kan vara blefarit, olika tillstånd efter virusinfektioner eller läkemedel. Det finns även hudsjukdomar som kan orsaka torrhet i ögonen, samt kan det bero på inflammatoriska sjukdomar i tårkörteln.
Dimsyn kan även vara symtom på mer eller mindre förekommande ögonsjukdomar. Sjögrens syndrom t.ex. är en diagnos som i regel ställs om patienten redan haft suddig syn under en längre tid. Detta innebär att tårproduktionen har blivit nedsatt på grund av en autoimmun inflammation i tårkörteln. Ytterligare en inflammatorisk sjukdom som kan drabba ögonen är sarkoidos oftast debuterar i åldrarna 20-40 år.
Övriga orsaker till dimsyn och torra ögon
Att man ser suddigt kan även bero på intag av läkemedel eller droger. Om man har fått mediciner utskrivna eller om man äter medicin regelbundet och får nedsatt syn så bör man därför kontakta läkaren som har försett personen med recepten till medicinen.
Det finns även olika störningar av nervsystemet som kan yttra sig i suddig syn, exempelvis stroke, transitorisk ischemisk attack, hjärnskakning, migrän, svimning och hjärntumör. Suddig syn kan i vissa fall orsakas av dissociativ anestesi eller dissociativ störning vilket innebär reaktiva psykiska störningar, att en person reagerar fysiskt på en psykisk störning.
Vad kan man göra mot torra ögon?
Det finns egentligen ingen exakt behandling mot torra ögon. Men man kan lindra besvären. Det är till exempel bra att blinka ofta för att hjälpa tårproduktionen. Om du sitter mycket vid datorn eller framför TV:n, börja med att göra en ordentlig paus. Man kan även använda ögondroppar, eller ”tårersättning”.
Ta hand om dina ögon bättre
Minskad tårsekretion och förändrad balans i tårsammansättningen kan leda till att ögonen utsätts för varierande grad av uttorkning med besvär som leder till att det känns som att det skaver i ögonen och trötthet i ögonen. Det kan därför kännas obekvämt med torra ögon kan och kan upplevas irriterande. Långvarig torrhet i ögonen kan orsaka inflammation på ögats yta och därför är det viktigt att alltid gå till läkare om inte problemen går över av sig själv. Det finns dock en del man kan göra på egen hand för att avhjälpa trötthet och även få tillbaka synskärpan pm det är ett kortvarigt och övergående problem.
Om du är tvungen att jobba framför en dator, se till att göra regelbundna pauser. Ta gärna ett träningspass mellan stillasittandet. Se även till att du inte sitter och stirrar in i datorskärmen utan att blinka.
Man blir ofta känslig för starkt ljus vid trötthet i ögonen. Så undvik därför starkt ljus i rummet och sänk ljusstyrkan i dator, Även miljöer som förvärrar besvären bör undvikas, som till exempel varma, blåsiga miljöer och torr, rökig luft. Om du befinner dig utomhus kan du skydda ögonen mot vind och blåst genom glasögon.
Behandling av torra ögon och dimsyn
Exakt vilken typ av läkemedel eller behandling som är bäst för just dina ögon beror ju så klart på vad problemen beror på. Det kan vara så att det är fettämnen i tårfilmen som man saknar. Då kan exempelvis värmebehandling eller rengöring av ögonlockskanterna hjälpa. Om problemen handlar om en minskad mängd av tårvätska kan man få hjälp att sätta små pluggar i tårkanalerna som minskar dräneringen av tårvätskan.
Kosttillskott som Omega 3 som även finns i exempelvis linfröolja kan även hjälpa till att återställa balansen i kroppen och därigenom hjälpa ögonen. Att upprätthålla en generellt god vätskebalans i kroppen kan också ha god effekt på torra ögon.
Tårersättningsmedel och ögondroppar
Ögondroppar, eller så kallad ”tårersättningsmedel” eller ”tårersättning” finns att köpa receptfritt på apoteken. Det finns många olika märken och de innehåller olika typer av hjälpande ämnen, så det är bra om man får hjälp på apoteket och ser ut någon tårersättning som fungerar bra för just dig.
Ögondroppar, eller tårersättning, kan komma antingen som droppar som man klämmer ut droppvis i ögonen eller som salva som man trycker ut genom en tub och lägger längst ner i ögat under det nedre ögonlocket. Tårersättning som kommer i form av droppar kan antingen vara mer lättflytande eller mer trögflytande. De mer lättflytande ger ofta en snabbare fuktande effekt medan de mer trögflytande sorterna ger ofta mer långtidsverkan.
Hur bra fungerar tårersättningsmedel?
De flesta tårersättningarna som finns att köpa på apoteken fungerar ungefär lika bra. Men man kan ändå behöva testa sig fram lite. Är ögonen väldigt torra kan det till exempel vara bättre med ett lite mer flytande medel. Å andra sidan, om ögonen känns obekväma som att det skaver när du blinkar kan det vara bra att ha ett trögflytande som stannar kvar på ögat som också har lindrande effekt. Har man direkt ont i ögonen så är det bättre att kontakta 1177 för råd eller tala direkt med en läkare. Då kan du få hjälp med receptbelagda läkemedel och få tårersättning som lindrar smärta och/eller klåda på ett mer effektivt sätt än de som finns att köpa på apoteken.
Vilken sort av tårersättning just du behöver beror på hur mycket besvär du upplever. Hur ofta du behöver ta dem beror på vilken typ av droppar eller salva du använder. Tänk också på att besvären inte går över direkt och att det är naturligt att besvären kommer och går. Därför kan du behöva använda droppar i återkommande perioder. Men om du upplever obehag av tårersättningsmedlet eller om besvären blir värre, vänta inte utan kontakta en läkare.